Plenum den 28 april 2017 kl. 09. 30

Remiss, fortsatt behandling

3Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017

Ärendets behandling avbröts vid plenum den 26 april 2017 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Kvar på talarlistan står lagtingsledamöterna John Holmberg, Runar Karlsson, Gun-Marie Lindholm, Göte Winé, Bert Häggblom, Brage Eklund, Stephan Toivonen, Mikael Staffas, Torsten Sundblom samt Axel Jonsson

Diskussion.

Ltl John Holmberg

Tack, herr talman! Bästa lagting! Det är en ansvarsfull tilläggsbudget, men också en budget med syfte att stimulera och utveckla hela Åland som vi har framför oss. Vi debatterar tilläggsbudgeten i dagar då vi även fått ta del av ÅSUB:s näringslivsbarometer. Den är positiv både sett till sjunkande arbetslöshetssiffror men även för att det är en bred framtidstro som sköljer över flera branscher. Det i sig innebär att det kommer att finnas behov av ett brett spann av olika yrkeskvalifikationer som i sin tur innebär, att de som idag har svårt att hitta ingången till arbetsmarknaden, bör ha större möjligheter att göra det. Ålänningarna måste bli fler, många fler, för att bl.a. hantera efterfrågan på alla de kompetenser som efterfrågas. Här kommer kommunstrukturen att dels motverka de demografiska utmaningarna, men även göra Åland till en ännu attraktivare plats att bo och verka på. Konkurrensen mot våra närregioner stärks och det är givetvis elementärt för våra företag för att kunna exportera men även för att kunna rekrytera. Den framtidstro som många av våra företag visar, bevisar tydligt att en ansvarsfull ekonomisk politik inte behöver innebära att näringslivets motor börjar hosta. Tvärtom.

Boost, som är det nya namnet för Ungdomens Hus, föreslås i budgeten få 40 000 euro för hyra av sina nya lokaler. Ungdomens Hus behöver knappast någon närmare förklaring, men det kan inte nog betonas hur viktig denna verksamhet är i arbetet med ungdomar, som har det jobbigt och lite motigt av olika orsaker. Fler och fler börjar hitta till Boost och deras verksamhet. Lågtröskelverksamheten är igång och nätverksmötena blir fler och fler och vetskapen om att det är till Boost man kan vända sig om man har frågor och funderingar eller bara behöver ett stöd. Arbetet som görs är ovärderligt och vinsterna är många, både för individen själv, men också för samhället i stort när ungdomar får hjälp med att hitta en plats i ett sammanhang som t.ex. arbetsliv eller skola.

I sammanhanget och utanför denna tilläggsbudget är det värt att nämna att landskapsregeringen beslutat att tillsätta två tillfälliga ungdomspolistjänster som ordinarie.

Vidare föreslås att 70 000 euro kan användas för att stöda investeringar i laddningsinfrastruktur för elbilar. Tanken är initialt tre större laddningsstationer och erbjudande om laddningsinfrastruktur på turistanläggningar. Det här är en modern och högaktuell satsning som konkret gör skillnad i miljöarbetet. Det är även mycket positivt att den turistiska efterfrågan uppmärksammas och visst har laddningsinfrastrukturen en allt större betydelse när det gäller människors val av semesterdestination.

För att trygga en naturlig fiskreproduktion föreslås att Ålands fiskodling genomför ett tvåårigt projekt som startas under 2017. Syftet är att öka kunskapen om hur man konkret kan arbeta för att stärka den naturliga fiskreproduktionen. Kartering av befintliga och potentiella lekområden, samt hur man kan förbättra dessa, ingår i projektet. Även hjälp till projektägare vid uppstart av nya restaureringsprojekt ingår. Att återskapa eller nyskapa naturliga lekplatser är, enligt mig, ett mycket mer effektivt sätt än utplantering för att bibehålla goda fiskstammar på Åland. Naturliga lekområden ger starkare yngel och till bråkdelen av vad uppodlade yngel kostar.

Det här arbetet är så pass viktigt både för näringsliv och miljö att jag hoppas att det åtminstone delvis kan genomföras via befintliga resurser vid Guttorp och fiskeribyrån, även om inte nödvändiga medel (150 000 euro) fås från Europeiska havs- och fiskerifonden.

Landskapsalarmcentralens teknik är mycket föråldrad och ligger årtionden efter våra nordiska grannar. Här behövs en digitalisering och en rejäl uppgradering i form av en helt ny systemlösning. Totalinvesteringen är 2,6 miljoner, utbrett över flera år, men 2017 års kostnader är beräknade till 500 000 euro. Det är en självklar investering och det är självklart att ålänningarna ska kunna förvänta sig samma säkerhetsnivå på en alarmcentral som man har i våra grannländer.

Gällande infrastrukturinvesteringarna kring kortrutten är det bara att säga – äntligen! Utredningarna och pengarna därtill har rullat under flera år, men nu går startskottet för en investering som kommer att betyda mycket för att skapa en ekonomiskt försvarbar trafik även i framtiden. En trafik som kommer att kunna möta brukarnas krav och övriga utmaningar. Bra för skärgården, bra för turismen och bra för den åländska ekonomin. Kortrutten är även en viktig del i kommunstrukturen för att binda ihop skärgården till en mer koncentrerad enhet.

Jag tänker i mitt anförande inte gå in närmare i detalj kring kortrutten utan överlämnar detta till mina kolleger.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Det är en ansvarsfull tilläggsbudget!? Ja bästa vänner, det är väl det värsta vi har sett på länge, när det gäller ekonomiska glädjekalkyler, och sättet att resonera för att säga att man har en hållbar politik.

Jag skulle gärna höra, från den liberala gruppens sida och via ledamot Holmberg, om glädjekalkylen på 40 miljoner för de nya aviserade projekten. Har liberalerna faktiskt tänkt sig att lagtinget ska ge denna fullmakt utan att egentligen veta någonting om projektets innehåll annat än dessa få rader? Var kommer detta 40 miljoners lån att sluta om något år? Pratar vi egentligen om 80 miljoner? Var ligger den totala prislappen för hela kortruttsprojektet? Det borde vi också veta för att kunna ta ställning till detta enskilda projekt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl John Holmberg, replik

Tack talman och tack ledamot Jansson! Jag tycker det är en stor trygghet, när man tittar på den inledande kortruttssatsningen som ligger på 40 miljoner, att man har en återbetalningstid på 16 år. Alltså efter 16 år är det en turn-over som gör att man går med vinst. Att fortsätta bedriva trafiken som man gör idag betyder att vi kommer att behöva begränsa turtätheten, vi kommer kanske inte att ha möjlighet att förnya fartygsflottan och det kommer att göra skärgården mindre attraktiv, både för inflyttning, att bo och verka i, samt för turismen.

Vi har utrett det här under många år och satsat drygt 2 miljoner på utredningar av diverse slag. Så underlag finns för att kunna ta ett tryggt beslut i det här fallet.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag utgår ifrån att finans- och näringsutskottet verkligen kommer att analysera de här glädjekalkylerna. Oavsett dessa satsningar så kommer vi att behöva ha samma antal fartyg som idag, plus antagligen extra fartyg, för att klara Sottungas del av trafiken. Vi kommer att ha besättningar och vi kommer att ha bränsle, så det är glädjekalkyler som gör att man faktiskt blir orolig. Det är som om regeringsblocket är lika dåliga på kalkylering som med demokrati.

Jag kan inte hålla med ledamot Holmberg om att detta är ansvarsfull politik om vi ser på satsningens storlek, att Åland ska skuldsätta sig om aldrig förr, vi gör ingrepp i miljön, vi ska satsa på en bro på över 500 meters längd för några segelbåtars skull och för att minska tiden för ett färjepass med sju minuter. Var är den ansvarsfulla politiken, ledamot Holmberg?

Ltl John Holmberg, replik

Tack herr talman! Jag tycker att ltl Harry Jansson målar upp himlen väldigt grå och svart över vår skärgård. Jag tycker också att ledamot Jansson målar upp en misstro mot duktiga tjänstemän som har lagt ner mycket spetskompetens och kunskap i de här utredningarna. Jag har fullt förtroende för minister Nordberg och hans tjänstemän och att de har tagit fram underlag som även lagtinget med gott samvete och med god tilltro kan ta till sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Landskapet är, i och med denna tilläggsbudget, på väg att skuldsätta sig för första gången i historien. Orsaken till det är förverkligandet av kortruttsprojektet eller snarare de delar som finns på Föglö. I det ekonomiska systemet har vi avräkningen, vi har skattegottgörelsen och vi har också möjlighet att ansöka om extra anslag när vi har större utgifter som är svåra för landskapet att hantera. Om det finns något som det vore skäl att söka extra anslag för så är det rimligen kortruttsprojektet som sådant, med tanke på hela den stora investeringsvolym som vi har framför oss.

Min fråga till ltl John Holmberg är - hur har man i det ledande regeringspartiet diskuterat när man inte har valt att undersöka möjligheten om extra anslag, som kunde göra en inbesparing i landskapets budget på mellan 15 och 20 miljoner?

Ltl John Holmberg, replik

Tack herr talman! Inledningsvis kan jag säga att ledamot Nordlunds och min syn på hur vi ska bygga och utveckla ett framtida Åland skiljer sig avsevärt åt.

När det gäller eventuella extra anslag för kortruttssatsningen i detta skede så har jag förstått att det inte är möjligt. Däremot kan jag tryggt säga till ledamot Nordlund att det finns en lång, lång lista på kommande investeringar i det stora investeringsunderskott som finns och väntar runt hörnet, där extra anslag med stor sannolikhet är möjligt.

Jag tycker också att om vi ska låna pengar så är det bättre att göra det till infrastrukturella satsningar som i sig sparar pengar och, sett över tid, inte skapar en låneskuld. Hellre det än att låna till drift.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ingen kan garantera något i det här sammanhanget. Jag anser att det är ansvarslöst att man inte undersöker alla möjligheter till extra anslag före man sätter Åland i skuld.

Som information, för ledamot Holmberg, så gjordes en förundersökning under den förra perioden av den förra landskapsregeringen. Informationen som vi fick från Helsingfors var att det just är den här typen av projekt som man kan tänka sig att ge extra anslag till. Den informationen fanns då.

Att nu inte fortsätta på den linjen är för mig väldigt svårt att förstå. Det är inga småpengar som vi pratar om här. Som det har sagts så är det 40 miljoner i den här kalkylen och det kan bli något helt annat i verkligheten. Att då inte göra ett ordentligt förarbete förvånar mig.

Ltl John Holmberg, replik

Tack herr talman! Det ministerium som ledamot Nordlund hänvisar till är väl knappast finansministeriet. Det är väl ändå de som har sista ordet i den här frågan.

Återigen, att låna för att investera i något infrastrukturellt, som sett över tid sparar pengar, är enligt mig en trygg investering. Det är absolut inte ansvarslöst. Ansvarslöst skulle det vara att fortsätta driva Åland utan att titta framåt, och se de utmaningar som finns, och på sikt vara tvungen att låna till driften för att sköta Åland. Det skulle vara ansvarslöst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Tilläggsbudgeten är en bekräftelse på att landskapets ekonomi är hygglig. Sista raden visar på ett rejält överskott på nästan 8 402 000 euro. Den är uträknad enligt den metodik på resultaträkning som lagtinget beslöt om för tre, fyra år sedan.

Tyvärr försöker nu landskapsregeringen vilseleda oss i lagtinget samt alla ålänningar, genom att införa en spektakulär reservering om 18 miljoner. Vips så kan man visa att vi har ett underskott på 9 miljoner. Det motiverar neddragningar av sjukvård och landskapsandelar för äldreomsorg, skolor och barnomsorg. Det här är ytterst allvarlig, herr talman, mycket allvarligt.

För tre, fyra år sedan kom vi överens i lagtinget om att vi ska övergå från den tidigare räkenskapen genom att göra direkta avskrivningar av investeringar enligt avskrivningstiden, alltså enligt den kommunala modellen. Nu väljer landskapsregeringen att blanda in två system. Dels har man detta med avskrivningar, enligt den kommunala modellen, som man skriver av på 20-30 år, i vissa fall på tio år. Ska vi reservera oss och påverka resultaträkningen i ett för allt, både för det geriatriska bygget och för Vårdöbron?

Det är inte politikernas roll att vilseleda ålänningarna på det här sättet. Vår roll är att förklara för ålänningarna hur det ser ut i verkligheten. Sedan må vi ha olika åsikter om hur framtiden ser ut. Men hur dagens verklighet ser ut är vår skyldighet, framförallt regeringens skyldighet, att visa ålänningarna. Det här är nästan det allvarligaste som man kan tänka sig. När vi alla sitter här med hyggliga löner och har ett uppdrag för ålänningarna och så gör man så här. Det är faktiskt mycket anmärkningsvärt måste jag säga.

Jag hoppas att finansutskottet reagerar på det här. Antagligen kommer majoriteten inte att få reagera på detta för regeringen men jag hoppas att man försöker jobba så. Jag är övertygad om att det finns personer i finansutskottet som är väl insatta i god bokföringssed men man kommer säkert att vika undan. Jag kommer nog att bevaka det här starkt och jag kommer att informera ålänningarna så gott det går och hur man på detta sätt vilseleder, och att man kan förändra ett överskott som skulle ge oss möjlighet att ge mera pengar till sjukvården, till äldreomsorgen och till skolorna. Men för att visa så dåliga siffror som möjligt så försöker man pressa ålänningarna att spara mer än vad man har inbetalt skatt. Faktum är ju att ålänningarna har betalat in så här mycket skatt och då ska man väl kräva mer service också och inte minskad service. Nåja, nog om detta.

Det överskott som vi verkligen har beror på en skattekomplettering som har stigit från 9,1 miljoner till 23 945 000. Alltså skattekompletteringen har stigit med 14 845 000 för år 2015 mot år 2014, men det bokförs nu för 2017. Det här beror förstås på att näringslivet år 2015, och den politik som bedrevs då, var ytterst lyckosam. Får man 14 845 000 euro till i inkomster så är det ju än mer märkligt att man visar på ett underskott på 9 miljoner. Då har ju regeringen misslyckats kapitalt med sin ekonomiska politik. Det måste ju vara kontentan om man ser på regeringens siffror. Det har varit en kapitalförsämring. Men i verkligheten är det ett överskott.

Ser vi framåt för nästa år så visar prognosen att skattekompletteringarna kommer att öka än mer. Det skulle inte vara förvånande om vi börjar närma oss 30 miljoner i skattekompletteringar, sådana signaler har jag fått. Det här överskottet skulle vi kunna fördela mer till sjukvården och till kommunerna så att man kan upprätthålla äldreomsorg och skolor och också till polisen. Vi vet ju att polisen idag är belastade och vi vet att drogsituationen är alarmerande. Så här behövs mera pengar och mera resurser. Man lovar vitt och brett, men man tar pengar av polisen i stället för att hjälpa dem. Det finns ju pengar för skattebetalarna har gett pengar så det finns resurser. Det är en signal från ålänningarna, vi betalar mycket i skatt så ge oss bättre service!

Herr talman! Än mer anmärkningsvärt - om det kan vara mer anmärkningsvärt - är kortruttsinvesteringarna. Man begär lagtingets fullmakt att gå till banken och låna 40 miljoner för att bygga fyra färjfästen och två broar, där den ena är dubbelt längre och lika hög som Färjsundsbron! Man vill bygga vägar och bankar som för alltid förstör holmar och orörd natur. Var är den hållbara politiken, vicelantrådet Camilla Gunell? Man väljer att förstöra en unik miljö. Man väljer att börja låna pengar för att minska en trafik mellan Föglö och Svinö med sju minuter! Om man minskar en färjelinje på sju minuter, från 30 minuter till 23 minuter, så minskar inte kostnaderna, i princip inte ett dugg! Du prissätter en linje när du börjar första turen på morgonen och när du slutar sista turen på kvällen. Jag antar att Föglöborna vill precis lika tidigt till fasta Åland som därifrån på kvällen. Den enda vinsten kan vara lite mindre bränsle. All annan kostnad finns kvar, så det är marginellt.

Däremot kan det finnas en inbesparing på östra Föglö men där har man problemet med Husö, Sottunga och Kyrkogårdsö. Ska de upprätthålla samma trafik i dag så blir det inte heller där inbesparing av kostnaderna. Vi har också hört att en stor del av skärgårdsborna ifrågasätter detta, åtminstone Kökarborna.

Det är ju också litet mellan tummen och pekfingret då man sagt att detta kostar 40 miljoner. Det har gjorts gedigna undersökningar gällande miljölagstiftningen och helt enligt vad man måste göra för att kunna bygga detta. Men vi ska komma ihåg att det inte finns ett enda pennstreck på någon ritning, inte en enda bokstav på en entreprenadhandling och inte en enda ordentlig grundundersökning. Och så säger man att det ska kosta 40 miljoner. Det är precis samma sak som då man funderar på att man ska bygga sig ett hus. Då har man en vision. Innan ritningarna är gjorda och huset är färdigt så brukar det ofta att bli 50 procent dyrare. Så kommer det garanterat att bli. Det nämndes 80 miljoner här. Det skulle inte förvåna mig om man kom upp till det, men åtminstone kommer det här projektet att kosta 60 miljoner. Beroende på hur man räknar med nuvärdeskalkylen, det är säkert det förmånligaste man kan räkna, men räknar man med annuitet så räknar man aldrig hem det i reda pengar i euro och cent. Men man väljer den här modellen för att det tilltalar regeringen. Att nu börja skuldsätta Åland är inte bra.

I debatten har man nämnt att man inte ska låna dessa pengar, man ska ta så mycket som möjligt av sparade pengar. Det är inte heller sant. Det finns 45 miljoner i kassan idag. Vi har geriatriska som är på gång för 15 miljoner och som kommer att påbörjas antagligen nästa år. Vi har Vårdöbron, som pågår, för 15 miljoner. Det är 30 miljoner. Kvar finns det 15 miljoner. Vi vet att vi måste ha en likviditet på ca 20-30 miljoner. Det är klart att man måste låna uppemot 60 miljoner.

Och inte nog med det. Vi har också andra behov som är akuta. Det måste småningom köpas ny en frigående färja för 25 miljoner och en ny vajerfärja för 3 miljoner. Vi har broar som måste repareras och där man eventuellt måste bygga nya, som trafikavdelningen själv har flaggat för, ungefär 30 miljoner på 10 års sikt.

Herr talman! Räknar vi ihop det här så har vi ett investeringsbehov, inklusive kortrutten med över 120 miljoner. Om man väljer privatfinansiering av den frigående färjan så kanske det ligger runt 100 miljoner. Det betyder att Åland ska skuldsätta sig oerhört mycket. Det begär man nu lagtingets fullmakt för.

Vi kommer antagligen att bli tvungna i framtiden att gå in för reinvesteringar. Vi kommer antagligen inte att ha egna pengar, som vi tidigare har haft, att reparera broar och att bygga till sjukhuset. Det behövs säkert mycket ny och dyr utrustning till sjukhuset i framtiden i och med att läkarvetenskapen går framåt i rasande takt och folk vill gärna bli botade och lindrade om det finns möjligheter.

Att späda på skuldsättningen med 60 miljoner på en kortrutt, som aldrig betalar sig, är oansvarigt. Det kommer vi inte att gå med på.

Åtminstone borde landskapet ansöka om extra anslag och se om det finns möjlighet och gärna söka för hela trafiksidan, eftersom vi har ett så speciellt läge med skärgården och att man är en ö i sig. Det finns kanske motiv för att vi ansöker om extra anslag på 120 miljoner för att ro iland detta. Detta om detta.

För övrigt så kommer det säkert att föras presentationer av Centerns motioner. Vi avvaktar sedan utskottsbehandlingen och får återkomma. Vi hoppas att man tar upp någonting av detta i utskottet vad som Centern har framfört här.

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! Ja, vad ska man säga? Det var mycket ord här som jag knappt finner ett svar på. ”Det är ansvarslöst” säger ltl Runar Karlsson. Jag tycker det är ansvarslöst av ltl Runar Karlsson som i det här fallet, om jag tolkar det rätt, för Centerns grupptalan i den här frågan. Centern säger att ”det finns inga faktaunderlag” och Centern säger att ”de är felaktiga”. Då måste jag fråga - vad säger Centern om att de har varit med och lagt ut 2 013 000 euro och har arbetat med denna fråga sedan 2005. Det finns 1 600 sidor material? Är allt det bara rappakalja?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det har gjorts oerhört mycket kortruttsundersökningar som har kostat mycket pengar på vägen. Jag har sett utredningar med tjocka dokument ända från början av 1970-talet. Det gjordes också på min tid. Nu har man kommit till vägs ände då man ska avgöra om man ska göra detta eller inte. Man har gjort de undersökningar som behöver göras för att eventuellt gå vidare. Man har gått så långt att man nu kan välja om ska man sätta igång ett 60-, 70- eller 80-miljoners projekt eller inte. Det tycker vi att vi inte ska göra.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack herr talman! De här siffrorna, som ltl Runar Karlsson kommer med, är tagna rakt ur luften. Det finns siffror, svart på vitt, som är framtagna för de olika satsningar som ska göras. Vi kommer i finans- och näringsutskottet att redovisa för detta, det har vi sagt tidigare i debatten. Jag är ganska glad för att Centern nu de facto tar ställning i den här frågan. Om jag tolkar ltl Runar Karlsson rätt så säger han ”lägg ner kortrutten!” Är det rätt uppfattat ifrån Centern?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Under de här premisserna så tycker vi inte att vi ska gå vidare. Vad vi har sagt är att man åtminstone borde söka extra anslag för att se om man eventuellt kunde få 40 procent. Då kan ju siffrorna bli något annorlunda.

Man nämnde också att man borde söka extra anslag för andra infrastruktursatsningar. Man kanske borde satsa på hela paketet i och med att det inte bara är skärgården som behöver komma fram, det är också fasta Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Oppositionens vänsterfalang pratar först om kraftigt utökade offentliga utgifter. Första delen av anförandet gick ut på det. Sedan kommer Centerns Runar Karlsson in på att vi har ett stort investeringsbehov, vi ligger efter i investeringar, massiva investeringar, och det är ett resultat av den politik som har förts fram tills nu.

Sedan säger ledamoten Karlsson ”Vi kan inte skuldsätta oss” och ”Vi kan inte låna pengar ens till kortruttssatsningen som sparar pengar” för att sedan avsluta med att säga ”Kanske vi borde satsa på ett större paket - kanske 120 miljoner- som vi skulle söka extra anslag på.” Det har varit 40 procent och då skulle vi ha 72 miljoner kvar. Vi ska inte låna men nu ska vi satsa 72 miljoner med samtidigt kraftigt ökande offentliga utgifter. Hur går det här ihop?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Om man söker extra anslag för hela paketet så är det förstås över en lång tid som man ska investera. En investering som man oberoende måste göra. Inte kan vi väl låta broar ramla ihop? Det måste investeras. De måste grundrepareras och så vidare. Se på Vårdöbron, inte kunde man lämna den. För den skull behöver man inte göra alla investeringar och - under lång tid.

Sedan är det de facto så att vi har ett överskott på 8 402 000 enligt tilläggsbudgeten. Ålänningarna har betalat in 8 402 000 mera än vad de får service för idag. Det är ju ett faktum. Inte är det våra pengar utan det är ålänningarnas pengar. Det är de som har betalat in dessa pengar i skatt. Därför finns det utrymme att ge ålänningarna lite bättre sjukvård, lite bättre åldringsvård och kanske lite bättre skola. Så är det! Sedan ska man ju inte tömma allting, men det finns utrymme.