Plenum den 28 april 2017 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Häggblom! Det är alltid lätt att ifrågasätta och säga nej till utveckling, speciellt om man inte har något ansvar. Att bara titta i nuet och aldrig se vad framtiden har för utmaningar.

Vi har tidigare idag hört, via Centerns gruppanförande, att man vill släcka ner skärgården. Senare fick vi veta att det bara var ett halvt gruppanförande. Jag vet inte om det betyder att man bara vill släcka ner halva skärgården. Hur är det med de Obundna? Är det här ett helt gruppanförande och är man beredd att släcka ner hela skärgården? Speciellt om man tittar på vad framtiden för med sig i form av utmaningar. Höjda bunkerkostnader, en kommunstruktur som ska knyta ihop skärgården och inte göra tvärtom. Hur ser ledamot Häggblom på det?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Jag är säkert inte den som kan framföra mitt budskap på bästa sätt eftersom det inte har gått hem hos ltl Holmberg. Jag kom med förslaget att man kör från Långnäs till Snäckö och sedan med en färja från norra Kumlinge till Brändö. Det kom från en skärgårdsbo. Det är ett exempel på hur man kan göra skärgårdstrafiken billigare. Det kan också innebära att Hummelvik försvinner. Man får se vilka konsekvenser det får. Det finns också andra lösningar. Man behöver inte hålla på och bygga nya färjfästen, som man har i ert förslag. Man kan vara kreativ och titta på det.

För att få lite mer energi i det här så tycker jag att landskapsregeringen ska vara lite aktiv också och sett till batterifabriken, som ska byggas i Norden, skulle ha kommit till Åland. Då hade vi fått lite mer energi i det här systemet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Då har vi fått höra ledamot Häggblom förklara hur kortruttssatsningen i norra skärgården ska hanteras. Hur ser ledamoten på det som vi diskuterar idag i tilläggsbudgeten, alltså kortruttssatsningen i södra skärgården, som med stor sannolikhet också kan vara en del i att även integrera den norra skärgården?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Senast igår talade jag med två personer, som representerar den södra skärgården, som sade att det inte finns något behov att ändra på den. Sottungabor som inte vill att det ska ändras eftersom de inte vill köra över Föglö.

Om det inte finns ett önskemål och om man inte sparar pengar - för det kan man inte bevisa med detta - så finns det ju ingen anledning att man kastar ut pengar på sådant här. Se i stället på andra trafiklösningar och bättre färjor, som man bjuder ut, och ett helhetskoncept som sparar pengar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Lagtinget avbryter diskussionen här för lunchpaus och vi återkommer kl. 13.00.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl Brage Eklund

Tack fru talman! När jag nu ska hålla mitt anförande inför en väl samlad församling så ska jag försöka göra mitt bästa.

Jag ska börja med några kommentarer till det som jag anser är positivt. Det gäller satsningen på 150 000 när det gäller att hjälpa till att återuppta de naturliga lekplatserna för fiskarna. Det tycker jag är ett bra projekt, men man kan fråga sig varför det inte har skett tidigare.

I Eckerö, när vi införde Eckerökortet, så var det bland det första vi gjorde att vi satte nästan alla intäkter på att återskapa de naturliga lekplatserna. Det var det bästa sättet att bevara fiskstammen. Bättre sent än aldrig, som man brukar säga.

Att personalen på fiskeribyrån kommer att bistå med praktisk handledning och hjälper dem som sätter igång dessa projekt, det har man inte fått förut och det är roligt.

När det gäller satsningen på laddningsstationer är det också en positiv sak. Jag har förespråkat det förut. Ska man uppnå hållbarhetsmålen så tror jag att det är en del av framtiden. Sedan kan man fråga sig om man inte borde ha ett samarbete - som någon nämnde i en replik - med det privata näringslivet. Jag tror att det var ltl Sara Kemetter som sade det, att inte landskapet ska stå för hela kostnaden.

Jag tänkte övergå till det som det pratats mest om här idag och det är skärgårdstrafiken och kortruttssatsningarna. Vi från Ålands framtid har i tidigare skede sagt tydligt och klart att vi stöder det östra projektet. Det står vi fortfarande fast vid. Men inte med en fullmakt för att låna upp pengar. 12,7 miljoner på östra Föglö måste man ändå kunna finansiera och verkställa utan att låna pengar med fullmakt.

När det gäller västra Föglö så är vi av en annan åsikt. Man borde spränga bort Ekholms sundet och muddra eller spränga bort grynnan och raka upp faret så att man skulle kunna korta ner trafiken. Nu saktar man ner för att kunna köra igenom. Det är en satsning som visserligen kostar pengar men som inte gör samma synliga ingrepp i miljön som en bro eller bankar gör över ”jungfrumark” - om man ska kalla det så - vilket man nu gör på Gripö. Det håller vi fortfarande fast vid.

Sedan kommer säkert ltl Torsten Sundblom och säger att det inte finns någon möjlighet att bygga ut och förverkliga det på grund av att det är trångt i Degerby. Jag tror att med vilja och god planering så går det att göra förbättringar där så att man uppfyller de krav som behövs.

I beskrivningen av kortruttssatsningen så saknar jag satsningen på totalentreprenad av färjorna. Jag fick en replik av minister Nordberg att det skulle bli totalentreprenad, men varför har man inte skrivit in det i meddelandet överhuvudtaget? Det tycker jag att finans- och näringsutskottet borde titta på, så att man verkligen får det inskrivet att det är en totalentreprenad som gäller när det gäller satsningar på färjetrafiken i framtiden. Jag vet inte varför man inte har gjort det. Om det är så att man i verkligheten inte vill det eller om vill man dölja det för att titta på andra alternativ? Jag vet inte. Det tycker jag att finans- och näringsutskottet ska titta på i varje fall.

Det har också varit en diskussion om den förkortade tiden som ska spara pengar på västra sidan. Jag vet att man har dragit projekten gemensamt för att få återbetalningstiden till 16 år. Men det är östra Föglö som har den längsta återbetalningstiden, det gäller inte på den västra sidan.

Sedan har olika tider cirkulerat. Från ltl Runar Karlsson, från oppositionen, var det sju minuter och från regeringsblocket var det 13 och 17 minuter. Det talades också om 30 procent i inbesparing. Är det 30 minuters färjetid så borde ju 10 minuter vara inbesparingstid. Det kunde vara skäl att komma fram till den verkliga inbesparingstiden. Jag tror att ltl Runar Karlsson nämnde, att även om det blir ett kortare färjepass så kommer turerna att gå hela tiden. Så inbesparingen på lönekostnader och bränsle är väldigt marginella om man kör samma tid hela tiden. Möjligtvis är det en annan typ av färja så att man på det viset sparar bränsle. Med en satsning på 25,7 miljoner så ska mycket till innan det är intjänat. Det går inte på 16 år på västra sidan i alla fall.

När man kommer med ett sådant här meddelande till lagtinget, med en satsning och en fullmakt på 40 miljoner, så hade det varit skäl att ha en mer specificerad kalkyl på var de olika kostnaderna ligger och var inbesparingarna finns. Det skulle ha varit intressant för mig att veta. Säkert kommer ministern att presentera detta i utskottet, men nog skulle det vara bra om också lagtingsledamöterna skulle få ta del av det här när det rör sig om så pass mycket pengar som det gör.

Jag förväntar mig att man i utskottsbetänkandet kommer att specificera det mera i detalj och att man redogör för alla kalkyler och helt enkelt talar om inbesparingstiderna för både östra och västra Föglö, vilken skillnad det är och att man inte slår ihop allting till ett.

I vår kläm står det att man ska titta på möjligheterna med att utnyttja privat finansiering - OPS - som vi pratat om tidigare då vi fått information och hört hur det skulle fungera. Delvis har vi fått information av minister Mats Perämaa varför man inte ha gjort det. Det skulle finnas skäl att i en replik igen förklara vad det beror på att man inte gått in för det eller så tar man upp det i utskottet. Det är en sak som man får göra som man vill.

För mig är detta en finansieringsmöjlighet utan att direkt låna pengar. Det blir en skuld det också förstås, om man går in för en sådan finansiering, men det är inte direkt ett lån.

Jag vet inte om det finns så mycket mera att prata om gällande meddelandet. Det är inte ett så stort meddelande men det här är de viktiga frågorna.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack för det fru talman! Ltl Brage Eklund nämnde att för Ålands framtid är det okej till östra Föglö medan man är tveksam till västra Föglö.

Det är en lång resa som vi har gjort även med den här regeringen, genom att försöka ta fram kalkyler och räkneexempel för att få fram underlag och komma till beslut. Om man ska få helheten att fungera så behöver man åtgärda även på västra Föglö. Annars får man ökade kostnader - genom extra tonnage på Föglölinjen - för att klara av den ökande mängden trafikanter som kommer. Det finns även uträkningar på en förstoring av Ekholms sund. Det är sådant som vi återkommer med i samband med utskottshörandet. Utifrån det så ska jag se till att Ålands framtid också ska få ett exemplar av det som vi kommer att lämna till finans- och näringsutskottet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Det skulle vara intressant. Det har cirkulerat några miljoner också på det projektet. Man har pratat om 10 eller 13 miljoner, som jag har hört. Det kan möjligtvis vara så, men det låter mycket. Satsningen på västra Föglö med 25,7 miljoner, som regeringen vill, låter lite. Jag kan ju inte säga att de här summorna är felaktiga. Men om man tittar på vad Vårdöbron kostar idag och slår ut det på meterpriset så finns det inte så mycket kvar av dessa 25,7 miljoner efter att bron är byggd i Föglö. Sedan ska det bankas över Gripö och färjfästen ska byggas.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mika Nordberg, replik

Tack fru talman! När det gäller de kommande satsningarna på t.ex. OPS eller en totalentreprenadsfärja, som ska trafikera mellan Föglö och fasta Åland, så är det en förkortning av färjepasset. Det gör det möjligt – som det också har sagts tidigare idag – att kunna ha ny teknik med en elhybridfärja som ska trafikera där.

Personligen är jag inte så mycket för att skriva om sådant som man ändå inte kan fatta beslut om. I min värld så måste vi först fatta ett beslut om att göra den här förkortningen och nästa steg blir att vi går ut med en upphandling på ett nytt fartyg som är på totalentreprenad.

Då det är så mycket pengar som detta projekt kommer att ta - också i projektering - så vill vi vara tydliga och klara med den här fullmakten som vi nu anhåller om. Trycker vi på startknappen så kommer det att kosta pengar även för projekteringen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! När det gäller projekteringsanslaget så finns det ju reservationsanslag i dag som man kan utnyttja. Man behöver inte direkt budgetera en miljon för projekteringen för den skull. Det hindrar inte att man startar upp projekteringen. Man behöver ingen fullmakt för det idag.

Vad händer den dagen som man har ett anbud för de olika delarna av västra Föglö och man konstaterar att det överskrider 25,7 miljoner? Återkommer man då till lagtinget med en tilläggsbudget eller vad händer? Eller trumfar man på?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Till ledamot Eklund skulle jag vilja säga att vi har byggt fast oss i Degerby centrum – ja, det är ju så. Visst ska det finnas gång- och cykelväg längs med vägarna där det är mycket trafik. Vi måste redan kryssa kors och tvärs med gång- och cykelvägen i Degerby. Det är nödvändigt att komma bort med trafiken därifrån för det är trafikfarligt.

Sedan ska jag komma till det viktiga i det här. ”Jungfrumark” sade ledamot Eklund. Det är ingen jungfrumark. Där har hela tiden pågått skogsbruk och det finns ett tiotal stugor på dessa holmar. Man benämner det Gripö, men egentligen så är det ett flertal holmar som det handlar om, där du går emellan och där det redan finns ett tiotal stugor.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Nåja, det är en stor skillnad mellan vägbankar, broar och färjfästen mot några stugor. Det normala i dag i skärgården är att det finns stugor längs holmar och stränder. Men det är en helt annan sak när man börjar bygga broar, bankar och färjfästen. Då gör man ett helt annat ingrepp än att börja bygga någon stuga. Så visst har det väldigt stor inverkan på miljön. Vi pratar om hållbarhet hit och dit och jag undrar nog faktiskt i det här skedet om faktiskt alla i Föglö står upp för den här satsningen och verkligen vill det här.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Inte är det orörd mark när man kontinuerligt idkar skogsbruk heller. Vilka som står upp bakom det här? Ja, det är delat. Det är alltid delat. Oberoende av vad vi kommer med för förslag så är det alltid någon som har något att invända. Så har det alltid varit överallt. Hur var det mellan Gölby och Näfsby när cykelvägarna skulle fram där? Där var det långa besvärshistorier. Det behöver inte bli så många besvär här, men säkert är det någon som försöker någonting. Men man måste komma vidare och komma till ett resultat. Vi har tuggat det här i 60 år nu.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Det är en annan sak att bygga en gång- och cykelväg längs en befintlig väg än att bygga en totalt ny väg på en orörd mark. Skogsbruk är ett naturligt beteende i naturen, att man bedriver ett aktivt skogsbruk. Det påverkar inte miljön som den här satsningen gör.

När det gäller Degerby - det är min tro men jag kan ju ha fel - så kommer det att bli en outside region. Jag tänker bara på butiken och verksamheten där. Det är ingen av dem från fasta Åland och andra, som har stugor på Föglö, som kommer att köra tillbaka för att handla i Föglöbutiken. Det tror jag inte, utan man har allt med i bilen. Nästa steg sedan blir att Föglöbutiken vill ha stöd för att ha den kvar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack så mycket fru talman! Ledamot Eklund berättar om hur många turer det ska bli mellan Föglö och fasta Åland. Han måste ha läst väldigt djupt i de uppgifter vi har för jag har inte sett några förslag på turlistor. Det är lite tråkigt när vi börjar kasta fram saker som man inte har underlag för. Det är väl det som vi emellanåt kallar för alternativa fakta.

Jag hörde också att ledamoten drog upp det här med hur många minuter och hur många procent det var. I ett tidigare replikskifte berättade jag att det var 40 procent och 17 minuter. Men vill man inte lyssna, utan man väljer att lyssna på andra, så då blir det så där tokigt.

Vad gäller trafiken så får jag återkomma till det.

Ltl Brage Eklund, replik

Till ledamot Staffas vill jag säga att det var ministern själv som sade 30 procent av den nuvarande tiden. Och 30 minuter tar det, så det är 10 minuter det! Sedan vet inte jag vilken aspekt ledamot Staffas har i det här fallet.

Turtätheten har jag väl nämnt? Inte kan jag tänka mig att Föglöborna är nöjda med att man drar ner turerna när det blir en kortare rutt. Nog kommer trafiken att gå hela tiden, lika länge som den går idag. Det blir ju tätare mellan turerna förstås när det tar kortare tid. Så borde det ju bli. Inte kan det bli uppehåll mitt på dagen eftersom du fortfarande har en besättning som kostar.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack! Jag vill förtydliga det här med 30 och 40 procent. Jag pratar om 40 procent vad gäller restiden och när det gäller sträckan så var det 30 procent. Vi försöker hålla isär de olika talen.

Vinsten med kortrutt, oavsett linje, är att det går att anpassa turernas täthet beroende på efterfrågan. Man vill nog inte ha det som man har med andra linfärjor, att de går hela tiden bara för att det finns en möjlighet. Det måste ju finnas ett visst underlag för det hela.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, ledamot Staffas. Det går lätt att stå här och säga att man ska minska ner turerna. Jag vet precis hur det kommer att bli när möjligheterna ges att köra flera turer. Det kommer att fordras att turtätheten kommer att vara större än förut. I annat fall borde ni från landskapsregeringen ha gjort en presentation över hur turlistan och turtätheten ska vara. Då skulle man ha kunnat skapa sig en bild av det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Eklund! Det är alltid skönt att få höra förnuftets röster emellanåt när vi har den här typen av ärenden att diskutera.

När man ser på det som landskapsregeringen äskar om, investeringsfullmakten, och ser de bakomliggande siffrorna på 25,7 miljoner för västra Föglö. När vi vet vad den befintliga Vårdöbrons nybygge kostar, där allting är färdigt i övrigt vad gäller vägar och annat och man pratat om närmare 15 miljoner. När man här ska man klara av en bro på över 500 meter för 25 miljoner. Då förstår jag att ledamoten ifrågasätter det och vill ha en diskussion om det.

(Om vi skulle kunna lugna ner oss lite här på flanken så jag kan höra vad jag säger. )

Jag skulle gärna önska en kommentar om ledamotens inställning till extra anslag. Kan Ålands framtid tänka sig att extra anslag ska ingå i det här underlaget för projektet?

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag är absolut inte mot extra anslag men däremot tror jag inte att det finns någon möjlighet att få det eftersom det bygger på att det ska vara någon sorts självfinansiering i det. Det är märkligt om man skulle ge extra anslag till en sådan satsning. Om man däremot satsar på en förbindelse där man vet att man måste ha förbindelse men inte kan tjäna på det, då kan det vara möjligt. Så tänker jag om jag skulle sitta på andra sidan och ville ge extra anslag. Men inte är det säkert att jag har rätt.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är det som är frågan. Det här är en del i en stor helhet. Vad vi ska satsa på för olika former av kortruttsprojektet. Vi har ett stort behov av nya färjor. Det skulle vara intressant att verkligen få klarlagt, från Ålands framtids sida, om man tycker att extra anslag i alla fall borde utredas innan vi trycker på startknappen. Om vi börjar räkna in de dryga 60 miljoner som det nu kommer att handla om och sedan tittar på behovet av färjor som säkert att kostar 25 miljoner per styck samtidigt som vi också har andra kortruttsprojekt, så talar vi väl om en skuldsättning som kraftigt överskrider 100 miljoner på kort sikt.

Nog är det väl som så att man borde begära ett underlag från landskapsregeringen, där man faktiskt vet att man har ett underlagsmaterial som skulle hålla för att ansöka om extra anslag.

Talmannen

I det här skedet så vill jag påminna om regelverket för replikväxling. Repliker ska riktas till huvudanförandet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Jag är inte någon expert på ansökan om extra anslag, men jag sade vad jag tror i förra repliken. Jag tror inte att man har en möjlighet att få en återbetalning på satsningen man gör. Å andra sidan, om man ska utreda möjligheten för extra anslag, så borde man ha gjort det för länge sedan. Som någon sade här, så har kortruttsdebatten pågått i 60 år. Man hade ju kunnat göra den här ansökan för länge, länge sedan och haft det klarlagt. Att nu börja begära extra anslag så tar väl också sin tid och då blir det väl återigen en fördröjning av projektet skulle jag kunna tänka mig. Inte ska jag säga att jag är emot det, men jag är lite skeptisk till att man ska ödsla tid på det när jag ändå inte tror att det finns någon möjlighet att få det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack fru talman! Jag får själv nämna att det här också är ett gruppanförande, det sista gruppanförandet. För tydlighetens skull så får jag säga att lagtingsgruppen är helt enig. Jag skickade en liten gallup på Facebook före lunchpausen, men ingen av dem som svarat har varit emot det som jag kommer att säga, så det är Åländsk demokrati som jag representerar.

Det är väldigt positivt att underskottet i budgeten har minskat från 17,6 miljoner till 12,1 miljoner. Ni kallar det poetiskt för ”hållbarhetsgap” men som ekonom så har jag svårt att använda det. Ett underskott är ett underskott. En spade är en spade osv.

Det har varit olika åsikter här om vilken nivå det är. Det finns problem kring PAF-snurran och det finns problem med den extra flitpengen. Nivån tycker jag är rätt. Om det sedan är några plus eller minus någonting, så är det i alla fall ett underskott och det är en viktig sak att veta.

Jag borde väl presentera mina motioner. Det var en kort tilläggsbudget så jag lämnade inte in någon motion. När jag sedan såg de inlämnade motionerna så konstaterade jag, att jag hade kunnat skriva vilken som helst av dem, utom den som gällde resultatnivån, där håller jag inte med de andra.

I inlägget tänker jag ta upp en enda sak. Kanske inte helt överraskande gäller det investeringsfullmakten om 40 miljoner euro, som vi skämtsamt kan säga att ni har försökt gömma undan på nästsista bladet men ni nämner det i början så det var inte någon överraskning.

I texten kan man läsa ”Nuvarande trafiksystem har jämförts med flera alternativa kortruttssystem. Jämförelsen har gjorts med nuvärdemetoden över en tidsperiod på 40 år och med en kalkylränta på 4 procent.” Den här kalkylräntan borde väl vara en realränta om man ska använda ett annat begrepp. Det har inte något att göra med bankräntan.

Fru talman! Så där långt hänger jag nog med.

Sedan kommer det en ganska intressant skrivning. Ni avslutar med ”Det innebär så stora driftskostnadsbesparingar vid bibehållen servicenivå att det ackumulerade nuvärdet för det förändrade trafiksystemet redan efter 14-16 år är lägre än för nuvarande trafiksystem. Den summerade driftskostnadsinbesparingen som förändringen i trafiksystemet genom investeringarna genererar för tidsperioden på 40 år uppgår till strax under 150 miljoner euro.”

Bästa kolleger, det här låter ju fantastiskt. Att man genom att bygga en bro till en holme - som jag nog inte hade hört talas om förut - så ska man spara in 150 miljoner. Spontant undrar jag varför man inte bygger två sådana broar och hittar någon holme till någonstans? Då klarar vi hela budgeten. Man brukar ibland säga, att om det är något som låter för bra för att vara sant, så kanske det inte är sant. Det har talats om det här tidigare, ledamot Staffas talar om alternativa fakta osv. Man blir ju nog att fundera. Speciellt som ministern tidigare, i ett annat ärende, citerade eftermiddagstidningarna så undrar man varifrån det här kommer.

Nu är jag själv hyggligt bevandrad i de här investeringskalkylerna, så jag började titta lite noggrannare på var man har fått de här fantasisiffrorna ifrån. Trots att minister Nordberg redogjorde för att ni har gjort av med ungefär två miljoner i detta projekt så här långt, så räckte tydligen inte de pengarna till någon kalkyl. Vi såg ju kalkylen i alla fall i PWC:s kommunstrukturprogram, även om jag hade andra invändningar mot det, men vi kunde ju se en kalkyl. Här fanns det ju verkligen ingen kalkyl. Det tog jag upp redan i första repliken till minister Perämaa. Det skulle komma fina kalkyler osv men vi har inte sett så mycket av dem ännu.

Fru talman! Jag läste vidare i texten och då står det ”Avdelningen undersöker om Hastersboda kan bli en gemensam knutpunkt för trafiken till Sottunga och Kökar innan hamnens utformning slutligen bestäms.”

Det står vidare ”kommer avdelningen att göra kompletterande bottenscanningar för att verifiera att en farled, med farledsdjup om ca 3,6 meter väster om Algersö för matartrafiken till Sottunga, är möjlig att inrätta.”

Jag hittar också en formulering att ”Även en inventering av miljö-, kulturmiljö, och fornminnesvärden i farledssträckningen ska genomföras. ”

Jag ser att klockan går framåt.

Det finns en lång lista i tilläggsbudgeten om saker som ni planerar att göra.

Fru talman och bästa minister Nordberg! Det ni skriver att ni ska göra är nog faktiskt exakt de uppgifter man måste veta innan man gör en nuvärdesanalys.

Fru talman! Jag vill göra det tydligt också för regeringen. Jag är inte på något sätt en skärgårdsrasist eller en motståndare till trafik. Jag menar, skulle man förtjäna 100 miljoner - great! Men som ekonom och som medlem av lagtinget så kommer jag aldrig att kunna godkänna den här investeringsfullmakten på 40 miljoner euro utan någonting annat än denna - ska vi vara snälla och kalla den för ”luddiga beskrivningen”.

Tvärtom så kan man på basen av den här texten - när ni kommer att undersöka det ena, det andra, det tredje, det fjärde, det femte och det sjunde - helt enkelt dra slutsatsen att ni ju inte har de underlag som ni måste ha för att göra den här kalkylen.

Det står faktiskt på lagtingets hemsida att Lagtinget ska övervaka landskapsregeringen. Det står ingenstans att det är oppositionen som skall göra det, utan det är lagtinget som ska göra det. Det står ingenstans heller att det är något utskott eller någonting annat, utan det är lagtinget som ska göra det. Och som någon också tidigare sade här, så ska vi ha uppgifterna här och inte i något hemligt rum. Analyser som man inte vågar visa i dagsljus har inte så stor trovärdighet. Det gäller 40 miljoner euro. Det gäller inte 4 miljoner eller 40 000 euro. Skulle det vara 40 000 euro så okej, då behöver kanske inte varenda en ha en kalkyl i lagtinget.

Ledamot Häggblom talade om stämpelpolitik. Det kanske är dags att också ni som stöder regeringssidan granskar det som regeringen gör.

Fru talman! Det finns också en annan skrivning som jag hittade. Det står att ”Samhällets kostnader sjunker och resenären tar ett större ansvar för resan”. Jag funderade litet på det. Jo, om man kör genom Föglö så måste man ju ta ett större ansvar själv. Då är frågan hur mycket man sparar på det i stället för att man transporteras på en färja. Ni talar om att ni sparar 7 minuter, 10 minuter eller 13 minuter med en bro, och sedan ska alla köra själv. Det verkar inte som om ni har räknat in det i kalkylen, den kalkyl som egentligen inte finns. Ska man se det här ur ett hållbarhetsperspektiv - som ni väl nämnde 87 gånger i ert regeringsprogram - så bör ni väl ta en totalkalkyl. Vad blir kostnaderna för samhället, inte bara för fartygen?

Det talas om ifall färjan kommer att gå nonstop då man sparar tid eller om man ska ha turlista. Faktum är att om det ska vara enligt turlista så sparar man ingenting. Då går den var trettionde minut, precis som den gör nu. Å anda sidan, om den ska gå nonstop, vad sparar man då i driftskostnader? Om den går nonstop med ett kortare far eller ett längre far. Som ekonom tycker jag att det blir en lika stor driftskostnad ungefär.

Som sagt, 40 miljoner utan att få se en kalkyl i lagtinget kommer jag aldrig att godkänna.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack fru talman! Jag är glad att ltl Toivonen har kommit överens med sig själv. Det är alltid en bra början.

När det gäller fullmakten, som vi begär, så finns det en orsak till det. Som jag tidigare sagt i debatten så finns det underlag. Vi har utrett den här frågan i olika omgångar men vi har aktivt utrett den under de senaste åren. Som det tidigare har sagts så har vi satsat ungefär 2 miljoner på att ta fram utredningar. När det gäller totala restider och när det exempelvis gäller den kalkyleringsränta som vi gjort i våra jämförelsetabeller, så grundar det sig på alla de uppgifter som vi haft genom alla dessa år bakåt, med samma procent, för att det ska vara en jämförbar uträkning.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag tog upp detta med kalkyleringsränta. Ända sedan jag studerade vid Hanken så har kalkyleringsräntan hela tiden varit densamma. Det är ointressant. Men innehållet, vad sparar ni och vad kostar det? Det gäller de uppgifterna. Tvärtom har ni skrivit här att ni ska undersöka, undersöka, undersöka och undersöka. Hur kan ni veta vad ni ska sätta in i en investeringskalkyl när ni har alla undersökningar framför er?

Det var någon som nämnde att ni borde ha begärt pengar för en noggrannare projektering, för att veta vad det kostar och vad ni sparar. Ta det först och kom sedan, när ni har ett underlag, och begär 40, 30 eller 50 miljoner!

Minister Mika Nordberg, replik

Tack fru talman! Som vi har sagt i de tidigare replikskiftena så kommer vi att tillgodogöra finans- och näringsutskottet samtliga uträkningar som ligger till grund för det här. Jag kan säga att det är mycket kompetenta uträkningar och det är samma personer som har jobbat med projektet under hela tiden. Man kan ha olika uppfattningar om det, men tittar vi på det underlag som finns så tror jag att även ltl Stephan Toivonen kommer att bli nöjd.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Som jag sade så förutsätter jag att samtliga i lagtinget får ta del av det, inte bara ett internt utskott.