Plenum den 3 december 2014 kl. 13. 00

Fortsatt enda behandling

6Närings- och arbetsmarknadspolitik

Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 3/2013-2014)

Först tillåts fortsatt diskussion.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Jag får äran att inleda dagens spörsmålsdebatt. Det var en bra debatt i måndags med fina diskussioner, ser fram emot att denna eftermiddag blir lika intressant. Vi socialdemokrater ser en så hög sysselsättningsgrad som möjligt och då krävs en politik som främjar det. I svaret till denna spörsmålsdebatt ser jag en sådan politik, men det återkommer jag till senare när jag pratar om arbetsmarknadspolitiken. Vi vill också se ett blomstrande näringsliv som ser möjligheter och vill utvecklas. Det anser jag att minister Karlström har skapat och fortsättningsvis kommer att skapa.

Att beskylla regeringen på en obefintlig näringspolitik då vill man bara fälla krokben för regeringen till vilket pris som helst. Sen är den eviga frågan hur mycket och var skall vi politiker gå in och styra näringslivet. Hur är vår näringspolitik just nu? Frågar man oppositionen är den obefintlig, men jag håller inte med. Jag är inte heller så förtjust i landskapsregeringens näringspolitik, det är en politik som är mycket styrd av minister Karlström och han gör det på sitt sätt med bravur. Så sann entreprenör som ministern är så är det mer riskkapital, mer produktion och mindre rena ekonomiska stöd.

Ålands framtid brukar prata om denna regerings vänsterpolitik och all politik bara går vänsterut, anser man också i det här att det är så. Ser vi t.ex. på skärgårdstrafiken är det något som går vänsterut eller är det något som gynnar privata företag men också görs för att bibehålla en tätare trafik. Gentemot oppositionens spörsmål kommer den här regeringen med stimulansinsatser, än med direkta stöd till enskilda näringar.

Anser oppositionen att direkta ekonomiska stöd till branscher är en långsiktig hållbar näringspolitik? I landskapsregeringens svar, under rubrikerna investeringar och företagsklimat finns det olika satsningar som möjliggör för företagen att se förutsättningar för ett företags utveckling än direkta ekonomiska stöd. Stimulanspaketet för 2015, som möjliggör satsningar finns både i budget för 2015 och i regeringens svar på spörsmålet.

Lite kort om entreprenörskap, jag kan aldrig glömma när jag satt på en föreläsning och lyssnade på Fryshusets grundare Anders Carlberg som sade, ”ta vara på de unga som inte passar in i skolsystemet, de är morgondagens entreprenörer, de vill se action det har inte tid att sitta i grundskolan”. Är det något vi borde ta mer vara på i grundskolan?

Strandnäs skola startade nyligen ett projekt för unga, vissa som inte klarade av att gå i skolan hela tiden utan man behöver hitta något annat, hälften i skola, hälften på arbetsplats. Kanske man där borde lära dem om entreprenörskap och dess möjligheter, för de riktigt duktiga praktikerna kan bli riktigt duktiga företagare, men de behöver få hjälp.
När vi pratar om mer företagande behöver vi få in att man skall se möjligheter redan i grundskolan, men då måste vi prata om möjligheterna med företagande när vi står här i stolen, inte hur svårt allting är och att det inte finns någon näringspolitik.

Småföretagarnas vardagshjältar sa minister Karlström i debatten i måndags, det håller jag med om. Man borde se på vilket sätt att hjälpa de mindre familjeföretagen att anställa någon och kunna utöka. Inte i direkta stöd men kan man minska på kostnader om man anställer någon? Vi behöver se hur vi kan skapa fler arbetsplatser.

Fru talman, lite om arbetsmarknadspolitiken. Vi behöver ha en politik som bygger på att alla får vara med, mer än att man hamnar i ett tidigt utanförskap. Jag har under en tid stått här med mina domedagsord ord om framtiden och en oro för ungdomsarbetslösheten, det känns som landskapsregeringen lyssnat på dem och kommer med åtgärder. Jag förstår att det tar tid att vända på det, inget man vänder på en dag. Nu gör landskapsregeringen någonting, nämligen en politik som ämnar förbättra möjligheterna för de som idag inte får någon sysselsättning. Borde det ha kommit tidigare? Samtidigt måste man förstå processen, ett uppdrag sändes till avdelningarna som kommer med underlag till ett beslut.

Vi här i lagtinget, ministrarna kan inte skapa jobb eller sysselsättningstillfällen, men vi kan skapa förutsättningar för det som denna regering gör. Dels genom lagstiftningen, där ser jag fram emot den reformerade arbetsmarknadslagstiftningen som är lovad i början av 2015. Där hoppas jag på fler flexibla lösningar som ger möjligheter för den enskilde individen. Arbetsmarknadslagstiftningen är inte till den enskilde individens fördel, det finns ofta tidsbegränsningar i t.ex. arbetspraktiken där den arbetslöse måste sluta sin praktik och gå tillbaka till arbetslöshet om man inte har någon annan lösning. Vi skulle gärna se möjligheter för den enskilde individen, det är alltför strama regelverk.

Arbetsmarknadspolitiken går åt rätt håll. Det som jag ser fram emot är det som nämns i både budget och landskapsregeringens svar; Ålands ungdomsavtal. Där det blir en dialog mellan ungdomen och i det här fallet den handläggande myndigheten, det är både ungdomen och myndighet som har ansvaret om jag förstår det rätt. Jag nämnde i en replik med minister Karlström i budgetdebatten att ungdomsfrågor är en framgångsfaktor att jobba med tvärsektoriellt. Det görs just nu och med Ålands ungdomsavtal där vi har sociala-, utbildnings- och näringsavdelningen som jobbar gemensamt för att förbättra för våra unga.

Vi kan ha mycket åsikter om minister Karlström och hans politik, men jag tycker ändå inom samtliga områden har ministern en konsekvent politik. Tar vi t.ex. LBU-programmet är det en politik som främjar stordrift och produktion och mindre direkta stöd. Personligen hade jag andra åsikter om LBU-programmet inom vissa av områdena. Jag hoppas att rådgivningen kan hjälpa till med eventuell omstruktureringen där det behövs.

Vi måste i framtiden lättare kunna stöda möjligheten att skola om sig och möjliggöra det dels genom utbildningsalternativ, dels de ekonomiska möjligheterna. Jag har förstått att minister Ehn ska se över studiestödsmöjligheterna och hoppas att även vuxenstudier finns med.

En annan framtida utmaning är att se vilka arbeten det finns på Åland om 10 – 15 år. Vi pratar ofta om att få folk att flytta tillbaka och ge dem jobb. Hur är det med de som snabbt vill få en utbildning och sedan ett yrke? Hur ser deras arbetsmöjligheter ut i framtiden? De som inte passar in i dagens skolsystem, var finns deras arbeten? Vi har inte så många industrier där det går lätt går att få arbete idag.

Även de funktionsnedsattas framtida arbetsmarknad, hur är deras möjligheter på lilla Åland? Jag var på ett seminarium i Helsingfors med rubriken ”unga och arbete i Norden” där lyftes de hörselnedsattas möjlighet till jobb i Finland. När man pratar om ungdomsgarantin, hur är det med oss? Det kom fram att det är otroligt svårt för de hörselnedsatta att få ett arbete. Här är något vi borde titta på, alla med funktionsnedsättning, vad kan vi hjälpa till med för att skapa arbetsplatser? När vi pratar om tillväxt behöver vi se till allas möjlighet till en egen förtjänad inkomst.

Sammanfattningsvis fru talman, ser man tillbaka finns inte mycket förslag från oppositionen om vad som skulle bidra till en hållbar tillväxt. Man kritiserar regeringen för en obefintlig näringspolitik, är allt som minister Karlström räknade upp i måndags obefintligt? Det tycker inte jag. Man vill åstadkomma olika saker från denna stol, vissa vill ge framtidshopp och vissa inte.

2015 kommer att vara ett år som skapar en politik som ger fler invånare förutsättningar till sysselsättning där företag, om man ser från det politiska hållet, skapat förutsättningar på sikt där företag får möjligheter. För att vända på detta måste vi ha tålamod och jobba tillsammans mer än att försöka springa och fälla krokben för varandra. Av den politiken är det tyvärr bara ålänningar, vare sig de är företagare, arbetstagare eller arbetslösa som förlorar på. Att ge ekonomiska bidrag direkt till näringar är ingen hållbar långsiktig näringspolitik.

Nu när vi ser möjligheter och de åtgärder som vidtagits ser vi framåt om vad som mer behövs, det gör vi bäst tillsammans eftersom vi ändå har ett gemensamt mål, nämligen en ökad tillväxt.

Jag ser fram emot bl.a. fler möjligheter till utbildningsinsatser för arbetslösa, åtgärder som bättre tillvaratar möjligheter för personer med nedsatt arbetsförmåga, ger AMS ett större utbud med insatser för en aktiv arbetslöshet. Förslag på att arbetslösa ska få pröva en utbildning före en ansökan till skolan. Yrkesinriktad sysselsättningsutbildning anordnas för grupper av Ålands gymnasium och för enskilda av Ams. Att arbetslösa ska få avsluta eller genomföra en utbildning med bibehållen arbetslöshetsförmån då det bedöms väsentligt underlätta återgången till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga ska ha möjlighet till ett förlängt högre stöd och det ska räcka med halvtidsarbete i samband med t.ex. en deltidssjukskrivning. Jag hoppas på en fortsatt dialog mellan Ålands landskapsregering och Ålands Näringsliv samt att vi snart får en konjunkturvändning uppåt att vi kan ge alla en större framtidstro.

Ltl Anders Eriksson, replik

Kollegan Winé sade att vissa i den här debatten ville ingjuta framtidshopp och andra inte, det blev lite oklart vilka som hade de olika rollerna. Ltl Winé sa också att han tidvis, stundtals har varit kritisk till Karlströms näringspolitik och att ni såg väldigt olika på den. Av de åtgärder som finns under arbetsmarknadspolitik är inte ltl Winé ganska nöjd med dem?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Under arbetsmarknadspolitik är jag riktigt nöjd. Vi haft olika åsikter om näringspolitiken, men det ska inte falla någon skugga över minister Karlström för det är hans politik och det har jag full respekt för.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är inte så akademisk att det här är näringspolitik, det här är arbetsmarknadspolitik och det här är regionalpolitik, vi är verksamma på lilla Åland och här flyter allt in i varandra. Därför pekar jag på att de stycken som finns under arbetsmarknadspolitik förstår jag att ltl Winé är väldigt nöjd med och jag har ingenting emot dem de är också viktiga. Men den andra delen, av en modern arbetsmarknadspolitik, entreprenörsanda, digitalisering osv. det finns inte här och det var jag kritisk till i mitt anförande men jag förstår att ltl Winé var nöjd och det ville jag få bekräftat.

Ltl Göte Winé, replik

Jag minns också att i debatten kritiserade ltl Eriksson Karlströms resa till Kina. Vad kan det ge för förutsättningar för turism Åland? Vi måste våga se utanför boxen hur mycket man kan driva framåt, vad team Åland kommer att bidra med till Åland, de sakerna ville inte ltl Eriksson se nu. Försökt titta lite mer brett ibland och se vad det kan skapa för förutsättningar, se möjligheter våga visionera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! En spörsmålsdebatt ska man inte ta personligt eller angripa med sårad fåfänga. Jag kan hålla med om att vissa formuleringar i spörsmålet kanske var onödigt spetsiga. Det är tillfälle att diskutera angelägna och viktiga ärenden och med det sagt vill jag göra några allmänna reflexioner.

Vi lever i en spännande och utmanande tid. Den korta stund i historien när vi har byggt upp ett globalt välstånd i ett furiöst tempo både på en fossil och på en linjär ekonomi närmar sig obevekligt sitt slut. Det globala kapitalet sinar i form av naturtillgångar som är på upphällningen och jordens bokslut visar röda siffror genom klimatförändringar, minskad biologisk mångfald, vattenbrist och cocktaileffekter. Svaret på omställningen heter bioekonomi och cirkulärekonomi. Här hade jag samma reflektioner som ltl Sundback hade i måndags.

En beskrivning av cirkulärekonomi och därmed framtiden får man lättast om man beskriver dess mindre fullkomliga syskon, den linjära ekonomin. Linjär ekonomi är norm i näringslivet, man producerar en produkt säljer den till brukaren som sedan slänger den enligt systemet producera, förbruka, kasta bort, vi är vid vägs ände.

Den cirkulära ekonomin uppstår i glappet som måste överbryggas, vi behöver förnya och utveckla våra produkter så att minsta möjliga eller inget går till spillo när produkten är uttjänt. Det som kastas går tillbaka till producenten eller naturen utan att naturen tar skada. Det här är ingenting nytt utan det handlar om att gå tillbaka till rötterna 2.0 utan att klä sig i säck och aska.

Bioekonomin utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energiprodukter och tjänster. Bioekonomin strävar efter att minska beroendet av fossila naturresurser, förhindra utarmningen av ekosystemet samt främja ekonomisk utveckling och skapa nya arbetsplatser enligt principen för hållbar utveckling. Det handlar om att göra affärer, driva samhället på ett smartare och effektivare sätt. Ekonomi betyder att hushålla med resurser.

Det finns uppenbarligen en framtid för bl.a. den finska skogsindustrin. Användningen av bioråvaror och bioteknologi ökar, nya produkter tas fram t.ex. talloljebaserade kemikalier, xylitol, förnybar diesel och bioetanol, nygamla produkter som tillverkas av växtbaserade råvaror som t.ex. målfärg, lim, kosmetika och gummiprodukter.

Vad har det för åländskt perspektiv? Det är tyvärr så att det behövs mindre fartyg för att frakta läppstift än det behövs för att frakta stora pappersbalar, det har definitivt en påföljd på åländskt näringsliv och ekonomi, det ser vi redan idag.

Här har också Åland möjligheter, där en del av vårt grundfundament inom näringslivet utgörs av mat- och energiproduktion, äpplen, potatis, mjölk, lammkött och vindkraft. Det ligger något genuint sunt i att bygga delar av näringslivet kring näringar där behovet är bestående.

Det handlar också om att modernisera andra rådande system. Jag kan konstatera att vid liberalernas näringsdebatt för två veckor sedan i Sund hade man delvis samma diskussioner som Anders Borg och Johanna Vartiainen hade i sin paneldebatt på Hanken i Helsingfors. Man diskuterade bl.a. våra avtal och kollektivavtal som inte längre är tidsenliga t.ex. söndagsersättning, det var en sak vi också diskuterade med småföretagarna i Sund. Vi lever på ett helt annat sätt i dag, vi handlar, reser, vilodagen är inte helgad på samma sätt är det då rimligt att man får hundra procent i söndagsersättning? De är frågeställningar som är provocerande men otroligt intressanta.

Vårt lönesättningssystem gynnar inte heller individuell prestation, tar man på sig mera ansvar eller vidareutbildar sig har man svårt att se det i lönekuvertet, något Johanna Vartiainen påpekade i näringslivsdebatten. Anders Borg sa att vi hade alldeles för höga löner och det har visat sig när det gäller Finlands konkurrenskraft som också slår tillbaka på Åland.

Ett annat mynt av den sidan och kring lönesättningen handlar om hur man lönesätter traditionellt kvinnliga och traditionellt manliga yrken. Gudrun Schyman brukar prata om pappa metall och mamma kommunal. Där måste samhället gå in, de som vi har debatterat tidigare och ge stöd i andra ändan ensamförsörjartillägg, tillägg för ekonomiskt utsatta pensionärer. Det finns moderniseringsbehov inom flera områden.

Ett välmående samhälle har ett framgångsrikt näringsliv, entreprenörskap och småföretagsamhet är en överlevnadsfaktor för det åländska välfärdssamhället. Att ha ett näringsperspektiv är lika naturligt som att ha ett jämställdhets- och miljöperspektiv. Det fungerar som ett raster som man kan sätta över olika politikområden utbildning, miljö, infrastruktur, planering, bostäder, barnomsorg och integration.

Vtm Viveka Eriksson höll liberalernas gruppanförande med ett brett perspektiv, jag vill lyfta fram tre specifika områden. Kvinnligt företagande, de kulturella och kreativa näringarna och lagstiftning som underlättar och tydliggör för näringslivet.

Kvinnligt företagande som man är en av mina käpphästar. En väg för Europa ur krisen med lågkonjunktur och finansieringsgap är att utnyttja den potential som finns i världens bäst utbildade hemmafruar. En väg för Åland ur krisen och att få hjulen att rulla är att stimulera kvinnor att bli företagare. Andelen kvinnliga företagare utgörs hos oss av 30 procent, något bättre än Sverige. Dessvärre om man ser på nyföretagande per kön märks inte motsvarande tillväxt av andelen kvinnliga företagare under de senaste åren som i våra närregioner. Vår historiska bakgrund påverkar våra traditioner och attityder, påverkar också samhällsstrukturen samt den manliga prägel som företagandet har idag. Där har jag kritiserat att näringspolitiken tenderar att ha grabbiga uttryckssätt.

Den största delen av befintlig dokumentation inom entreprenörskap bygger på forskning med mannen som förebild. Många kvinnliga entreprenörer har sin verksamhet inom handel, tjänstesektor och hotell- och restaurangbransch det handlar om framtidsbranscher med stor tillväxtpotential och även om både regional och hållbar utveckling. Landskapsregeringen behöver på ett tydligare och strukturerat sätt lyfta fram detta.

Jag önskar att landskapsregeringen tog ett samlat grepp om de kreativa och kulturella näringarna. Vi går från ett informationssamhälle till ett kunskapssamhälle och det gör att upplevelsebaserade näringar ökar i betydelse. En av mina förebilder Pontus Schultz, som var chefredaktör på Veckans Affärer, hade en otrolig näsa för jämställdhet, kvinnligt företagande, idéer om miljöteknik, grönt företagandet. Han sa också att kreativitet är det nya stålet, han refererade till kreativa och kulturella näringar. Han förolyckades tyvärr i en cykelolycka för två år sedan, sedan dess har inte Veckans Affärer varit sig likt.

När det gäller kulturella och kreativa näringar växer det fram nya branschområden t.ex. dataspel, vad får det för konsekvenser när Supercell omsätter mer än hela finska skogsindustrin. Skogsindustrin sysselsätter tusentals människor och Supercell är 20 stycken, det får också återverkningar på hela näringslivet och ekonomin.

Det sker en naturlig och kontinuerlig utveckling av den kulturella och kreativa näringen, den producerar hela tiden nya tjänster och produkter och nya branscher uppstår. Typiskt för det kulturella och kreativa näringarna är design, formgivning, film, foto, konst, mode, musik, måltider, slöjd, hantverk och upplevelsebaserat lärande. Där har man också sagt att kulturarvet har fått en renässans inom det kulturella och kreativa näringarna. Försöker man ta ett samlat grepp vad som händer på Åland så är det faktiskt flera saker som är på gång. Vi har Bomarsund, Rockoff, Skördemarknaden, i somras Magnus Maria, det finns också en rörelse på Åland. Där skulle man önska ett samlat grepp från landskapsregeringens sida.

När det gäller att modernisera och utveckla utan att det kostar pengar gäller det att ha lagstiftningen i schack, det har liberalerna tidigare fört fram. En sak är upphandlingslagstiftningen, de nya direktiven som kommer som uttryckligen kommer att stimulera och underlätta för småföretagare det blir enklare, effektivare och mera tillgängligt. En annan sak vi väntar på är servicesedlar, där det kan uppstå nya företag.

En tredje sak som också kom upp när Ålands framtid hade sitt näringslivsseminarium som ett direkt önskemål, får vi utomeuropeisk arbetskraft, man etablerar sig, har jobb, bosätter sig här och kanske får barn då blir skolan otroligt viktig. Där blir hemspråksundervisning viktig, har jag spanska som modersmål vill man gärna att barnen ska ha kontakt till hemlandet och sina släktingar.

Det finns saker att göra när det gäller landskapsregeringens- och lagtingets egen butik att hjälpa till att modernisera och underlätta för näringslivet genom att ha lagstiftningen i schack.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Sjögren tog upp Anders Borg och hans kritik mot våra löner. Borg sa att vi har cirka 20 procent för höga löner i Finland och jämförde oss mot Tyskland. Tyskland är mest känt för sina många låglönejobb och en mängd visstidsanställningar. Är det den här sortens arbetsmarknad som liberalerna förespråkar?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Inte alls ltl Holmberg, den jag citerade mest var Johanna Vartiainen som är socialdemokrat. Borg konstaterade att vi har ett väldigt oflexibelt system som inte gagnar näringslivet och tillväxten.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Om man sänker människors löner slår det mot köpkraften i samhället? Människor som redan nu har svårt att få ekonomin att gå ihop med två heltidslöner, hur skulle det gå bättre om familjer får 40 procent mindre? Om man tror på småföretagande måste man också låta människor tjäna pengar som man kan spendera på småföretagen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Holmberg har haft selektiv hörsel när han lyssnade på mitt anförande. Det jag sa var att t.ex. våra kollektivavtal inte gynnar individuell lönesättning om man utbildar sig eller tar utökat ansvar, vi ser också en kraftig snedfördelning när det gäller mansdominerade och kvinnodominerade yrken. Skulle vi kunna sätta lite krut på de kvinnodominerande yrkena är jag alldeles säker på att den köpkraften skulle gå till nya galonbyxor och mat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Sjögren berör ett intressant ämne vad gäller avtalsförhandlingar och löneutvecklingen de senaste åren, speciellt med anledning av den kris som vi fortsättningsvis befinner oss i både på Åland och i Finland. Det är klart ett problem om man ser till den löneutveckling som har skett mellan 2002 och 2012 har lönenivåerna stigit mellan 35 och 45 procent, samtidigt som vi haft en BNP-utveckling under samma period som i princip är noll. Främst tack vare ett stort efterfrågebortfall både inom finländska och åländska branscher och företag, det är klart att vi har svårt att vara konkurrenskraftiga med de lönenivåer vi har i dagsläget. Ska man se det här uttalandet och efterfrågan på en mer flexibel arbetsrätt som ett stöd för de tankar vi har i Ålands framtid och bland andra partier, att faktisk gå till handling och överta arbetsavtalsrätten som idag finns på B-listan.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Även ltl Jonsson hör selektivt och gör sina egna tolkningar. Jag är liberal, jag har ett öppet sinne, jag läste vad som skrivs på högerkanten och vänsterkanten och tyckte att det var intressant och skulle gärna ha varit där lyssnat. Vi har instrumentet i vår egen hand att modernisera lönesättning och där har man konstaterat att landskapsförvaltningen ligger efter den kommunala förvaltningen, både när det gällde arbetsvärdering och lönesättning. Om vi skulle börja där det är lättare.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är säkert ett bra steg, men eftersom vi diskuterar näringspolitik i dag så är det ändå lönesättningen och lönebildningen i den privata sektorn som är avgörande för om vi ska kunna skapa tillväxt framöver. Det instrument som reglerar den lönebildningen idag är den privata arbetsavtalsrätten, den ligger på B-listan i självstyrelselagen och vi kan överta den med en enkel rikslag och använda de möjligheter som det ger till en mer flexiblare arbetsavtalsrätt, som liberalerna efterfråga. Det vore intressant att titta på den möjligheten också för att kunna bedriva en aktiv näringspolitik, utöver de förslag som liberalerna för fram vad gäller tjänstekollektivavtalen som vi i dagsläget har behörighet över.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller att överta behörighet, vilket alltid har varit en liberal ståndpunkt, där måste man först se vad det kostar, merarbete, det kanske inte blir en politisk högsta dröm utan man kanske också måste ha en dialog med näringslivet.