Plenum den 9 mars 2015 kl. 13. 00

Remiss

4Ändring av blankettlagar om socialvård

Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2014-2015)

Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Det är verkligen förändringarnas tid den här dagens diskussion har visat. Det handlar om barns rättigheter, möjligheter att få klaga om barnkonventionen inte följs upp, rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu handlar det om rättigheter för alla som behöver sociala tjänster att kunna få det på ett likvärdigt sätt.

På lagtingets bord ligger i dag ett lagpaket där vi kommer att uppfylla det som har beslutats om i landskapets budget för 2015. Vi ska gå in för att i bibehålla nuvarande socialvårdslagstiftning tills dess att vi har hunnit göra en grundlig analys om hur vi ska gå vidare. Det pågår ett stort reformarbete i riket och vi har ett reformarbete på Åland, hur ska vi gå vidare med landskapet Ålands socialvårdslagstiftning och socialvårdspolitik? Ska vi gå in för en helt egen eller ska vi fortsätta som vi gjort tidigare nämligen att ha praxis med blankettlagstiftning till stor del trots att socialpolitiken är vårt eget rättsområde.

Vi står alltså inför ett vägskäl och här kan vi säga att vi nu tar timeout, eller behåller nuvarande lagstiftning som den ser ut vid utgången av mars 2015 i avvaktan på att vi själva har bestämt hur vi ska gå vidare.

Vi vet att det pågår en stor reform i lagstiftningen på det sociala området i riket där den stora sote-reformen, vårdreformen skjuts fram men syftet kvarstår, nämligen att föra samman 200 kommunala serviceorganisationer till ett betydligt färre antal.

Vi har ett reformarbete på gång på Åland i form av kommunernas socialtjänst. Tanken är att den reformen ska inledas senast 2017 och ska innefatta all kommunal socialvård utom barn- och äldreomsorg. Vi behöver ta ett ordentligt omtag och fundera hur ska vi göra, vilken service ska ålänningar med funktionsnedsättningar, eller andra personer med sociala behov få i framtiden?

Vi står inför det här vägskälet. För att vi ska kunna göra ett bra beslut kommer vi från landskapsregeringen, innan sommaren, att presentera ett meddelande till lagtinget om ett underlag för att visa vilka behov som finns framöver med förnyad lagstiftning. Man måste vara medveten om att går vi inför en helt egen lagstiftning när det gäller socialpolitik krävs det en stor tillökning av resurser. Personella resurser för att arbeta med frågorna och ekonomiska resurser så att vi hela tiden kan ta fram anvisningar, följa med forskning och utveckling inom området. Det är ett väldigt viktigt område, vi har egen behörighet och idag använder vi oss av den när det gäller barnomsorgen, men i övrigt har vi till stor del blankettlagstiftning.

Jag se fram emot en intressant diskussion, debatt om det här både när vi presenterar meddelande till lagtinget i maj - juni men också inför valet som kommer, för det här blir en fråga för nästa regering att ta ställning till. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Först reagerade jag på texten i ingressen på förstasidan där står att lagarna bör i lagtinget behandlas i brådskande ordning. Det är en ny text som jag inte kan påminna mig att jag sett tidigare. Landskapsregeringen bör vara försiktig med att säga hur lagtinget ska arbeta. Vill man i den muntliga presentationen framföra förhoppningen må man göra det eller till utskotten. Jag tycker inte om att ni skriver på det här sättet. Gällande frågan om blankett- eller egen lagstiftning är den mycket mera mångfacetterad än att säga ja eller nej. Den frågan är naturligtvis utanför det här ärendet, här öppnas bara fem lagar. Låt oss ta den diskussionen i samband med meddelandet som utlovas, inte i samband med detta ärende som dessutom skulle vara av brådskande natur när det gäller det här fem lagarna. Vi har långt mera lagstiftningen än så inom det sociala området och där behov finns av egen lagstiftning ska vi naturligtvis eftersträva det.

Talmannen

Tiden är ute!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Man blir lite bekymrad. Nu ska man göra en grundläggande analys över vad de får för konsekvenser, varför har man inte gjort det tidigare? Vad har landskapsregeringen för resurser för att göra analysen? Min och vår bedömning är att det är omfattande saker som ska tas fram.

Minister Carina Aaltonen, replik

Där förbehåller vi status quo lagstiftningen. Det är en mycket omfattande reform som pågår i riket, den nya socialvårdslagstiftningen. Vi har inte fått klarhet i vilken väg man kommer att gå i riket och det såg länge ut som den s.k. sote-reformen skulle gå att driva igenom inom nuvarande riksdagsperiod, så var inte fallet. Vi har också ett eget reformarbete på gång beträffande kommunernas socialtjänst. Är det någon gång som det är dags att stanna upp och analysera är det just nu. Därför har vi skrivit in det i budgeten för 2015 att vi ska göra det under det här året.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Vad har man för resurser?

Minister Carina Aaltonen, replik

Vi har den resursen på socialvårdsbyrån, vi har kompletterat den med att gå ut och inrätta en ordinarie tjänst som jurist för socialvårdsbyrån och hälso- och sjukvårdsbyrån. Vi utökar resursfördelningen, tilldelningen inom det här området.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag blir förstås glad när jag hör att ansvarig minister pratar om att man ska bygga upp en egen socialpolitik. Men samtidigt, i likhet med tidigare repliker, blir jag förvånad att man efter tre och halvt år, precis fem i tolv, börjar fundera på en egen socialpolitik. I ärende efter ärende i social- och miljöutskottet har jag försökt lagt fram förslag hur vi ska kunna anpassa lagstiftningen till åländska förhållanden och skrivit reservationer för fullständigt döva öron. Det är märkligt att man nu, när man faktiskt är på väg att tappa den makt man haft att göra något, börjar fundera på att efterträdarna ska bygga upp en egen socialpolitik. Första gången jag hörde det var i samband med bostadsbidragslagstiftningen som kom väldigt hastigt inramlade på lagtingets bord som vi redde upp för den här regeringen, jag återkommer i nästa replik.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! De fanns med i budgeten som gick till lagtinget och vi har presenterat det tidigare så det är ingen nyhet. Nu står vi vid vägs ände, ska vi försöka hinna med och göra blankettlagstiftningar eller ska vi ta en ny ansats och faktiskt använda oss av självstyrelsen som gagnar ålänningarna på bästa sätt. Det handlar inte bara om hur vi organiserar oss utan också om innehållet. Det passar alldeles utomordentligt bra att göra det i dag innan en ny regering tillträder och ett nytt regeringsprogram skrivs.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag håller med om att regeringen befinner sig vid vägs ände. Det är märkligt när ansvarig minister säger att vi faktiskt borde använda självstyrelsen. Det som vi från Ålands Framtid och jag i social- och miljöutskottet, vi kan inte gå in på interna diskussioner, gång på gång har pekat på. Nu fem i tolv då börjar man fundera på det. Givetvis, minister Aaltonen är det bra att man någon gång kommer till insikt. Många av oss reagerade på hur förhållandena blev för t.ex. föräldrar som separerade, vi har ett svenskt tankesätt där också papporna tar ansvar för sina barn, men lagstiftningen är utformad efter finska förhållanden där det oftast är mamman som får ansvaret. Minister Aaltonen beskrev i sin presentation att det nästan alltid har varit blankettlagar, det är inte sant. Det har funnits egen lagstiftning tidigare, men under den här regeringen har det varit nästan enbart blankettlagar.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Så är det inte alls. Skulle man ha lyssnat på ltl Anders Eriksson skulle vi ha skurit och skurit och minskat den offentliga sektorn. Det har vi gjort, det har också det här området fått göra under många års tid. Nu måste vi också, om vi går inför egen åländsk socialpolitik, tillföra betydligt mera resurser, precis som ledamot Sjögren var inne på, vem ska göra jobbet? Vi går ut med nyannonsering inom kort för att inrätta en ordinarie tjänst som jurist för det här området. Vi måste ytterligare förstärka det om vi ska gå in för en egen åländsk socialpolitik och då handlade också om att fördela resurserna till det här området.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Det är respektlöst mot lagtinget att i det här skedet av mandatperioden komma till lagtinget med ett meddelande. Lagtingsordningen innehåller två typer av meddelanden, ett för regeringsbildning och regeringsprogram, ett för den politik som regeringen ämnar föra och där man vill inhämta lagtingets acceptans. De åtgärderna slocknar alla ut den 31 oktober 2015. Att nu komma med ett meddelande som går in i nästa period är oparlamentariskt och får inte förekomma. Lägg ner meddelandena, det är försent.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag beklagar om ltl Gunnar Jansson uppfattar det så. Vi ser det mera som en hjälp i vårt arbete att få inhämta lagtingets kunskap och synpunkter i det förändringsarbete som kommer att ske under det här året. Här har lagtinget varit med om att fatta beslut om att vi ska ta den här den s.k. timeouten, att vi ska göra en grundlig analys. Jag ser det mer som en delrapport, delbetänkande.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Talman! Jag upprepar, det den här landskapsregeringen gör har bärvidd fram till den 31 oktober i år. Det som bär in i framtiden är lagstiftning. Ett meddelande är ingen lagstiftning, kan utgöra underlag för det. För en sådan lagstiftning finns det inte längre tid under den här perioden. Det är slöseri med resurser att nu börja med meddelanden. Landskapsregeringen borde ha viktigare saker att syssla med än att skriva meddelanden som ändå inte leder någon vart.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det är absolut inte avsikten att det inte ska leda någon vart. Tanken är att det ska vara ett underlag till en kommande lagstiftning så att vi inte tappar tid i den här viktiga processen. Nästa regering kan sätta i gång med lagstiftningsarbete i den riktning som man går in för. Avsikten är att vi ska ta fram och leverera ett underlag som ska komma till diskussion i Ålands lagting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! I motsats till flera andra som har uttalat sig vill jag ge mitt stöd till det arbete och den analys som man tänker göra i landskapsregeringen vad beträffar en egen åländsk socialpolitik. Jag ser fram emot analysen och den slutsatsen man gör på basen av det arbete man tänker iståndsätta. Det är bra att man gör det nu även om det är sent. Vi ska tänka att lagting kan ge en långsiktig och förutsägbarhet i att man enhälligt går in för det, då vet nästa landskapsregering när den tillträder var man kan påbörja arbetet.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack ltl Lindholm för stödet. Det är som ledamoten säger, det kommer att vara ett avstamp inför något som ska komma. Vi kan inte heller ha ett sådant arbete i landskapsförvaltningen att det fyra år och så är det stopp, så tar det nästan ett år att ladda upp på nytt innan man kan förverkliga något inom två år och så ska det ta stopp igen. Vi måste tänka för ålänningarnas bästa och för våra invånares kontinuitet ute i kommunerna så måste arbetet var ett ständigt pågående utvecklingsarbete, vilket det här är en del av.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är helt rätt, man kan inte se det långsiktiga politiska arbetet på en fyraårsperiod. Det är en långsiktig, hållbara och en förutsägbarhet måste finnas både för näringsliv och för personer som är i behov av de lagstiftningar som görs i lagtinget. Det är glädjande att se att socialdemokraterna är inne på den linjen att man faktiskt gör en genomgripande analys. Även om kritiska röster har höjs från vissa partier i lagtinget att man ändå kan svälja den förträten att det inte kommer när man själv föreslår det, om vi nu kan enas om det är det bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! I framställningen hänvisar man till skrivningar i budgeten, där heter det att man ska komma fram med ett lagförslag till förnyande av socialvård och lagstiftning som sammanhänger med den under året. 29:e januari detta år skrev man i ett yttrande att man ska ta fram underlag för ny reviderad socialvårdslagstiftning. Vad är det man ska göra? Nu pratar ministern om ett meddelande. Har man kursen klar eller är det handlingsförlamningen som yttrar sig så här?

Minister Carina Aaltonen, replik

Kursen är klar att det ska göras en grundlig analys och vi måste ta ut en riktning. Vi måste också inse att verkligheten runt omkring oss har förändrats, förändras hela tiden. Den stora sote-reformen, vårdreformen i riket den skjuts framåt. Vi har behov att komma framåt med kommunernas socialtjänst att det arbetet inte förlängs osv. Vi är i ett brytningsskede, det är bara att ha tålamod och arbeta på. Riktningen borde vara en egen åländsk socialpolitik. Vi har än så länge våra 16 kommuner, vi har den organisation vi har och vi kan aldrig mäta oss med de stora mastodontorganisationer som man bygger upp i riket i dag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Var är det vi pratar om, vad är det vi vill? Jag håller med om att i den här frågan behöver vi ha bärighet över flera mandatperioder. Det skulle varit alldeles centralt när man satte igång att reformera socialvården på Åland, skulle man ha gjort det som man skrev i regeringsprogrammet, man skulle haft en parlamentarisk kommitté. Det skulle ha varit alldeles väsentligt att ha tagit med hela den här biten också.

Socialvården på Åland är inte i ett tomrum, vi har delad behörighet. Det är trist att inte flera lagtingsledamöter är på plats, detta är en jätteviktig och mycket, mycket komplex fråga. Framställningen för lagtingets del handlar om att ställas inför fullbordat faktum. Läget är minst sagt komplicerat.

Socialpolitiken har ett materiellt innehåll, funktionshindrades rätt till assistans, familjearbetare för förebyggande arbete i utsatta familjer, utkomststöd m.m. Är det de här det vi vill? Vill vi ha högre nivåer på utkomststödet, en annan barnskyddslag, utöka rättigheterna för de funktionshindrade?

Det som har krånglat till situationen är omorganisationen, strukturerna för socialvården på rikssidan. Andra större strukturer, men också överflyttningar av kompetenser till Folkpensionsanstalten, t.ex. utkomststödets grunddel. Det är en del som man talar om i kommunernas socialtjänst, ska vi ha kvar hela utkomststödet när rikssidan flyttar över en del till Folkpensionsanstalten?

Man kunde läsa i dag, där ministern skriver en insändare tillsammans med lantrådet där man ringar in problemet ”ska vi fortsätta med blankettlagstiftning trots att man i riket avser att organisera social- och hälsovården i större enheter och enligt ett förvaltningssystem som kraftigt avviker från vårt eller ska vi gå in för en egen socialpolitik och helt egen lagstiftning inom det sociala området”. Man skriver också i insändaren att man vill slå vakt om Ålands småskalighet och trygga nivån på välfärden, därför ska man överväga en egen socialpolitik. Det tycker jag är en korrekt beskrivning.

Det vi har att ta ställning till nu är ett lagförslag om ändring av blankettlagar om socialvården. Det betyder rätt och slätt att vi ska lagstifta oss ur vår egen lagstiftning under en kort period tills vi har fattat beslut om hur vi ska gå vidare. Landskapsregeringen har meddelat lagtinget att vi kommer att få ett socialpolitiskt meddelande där frågetecknen rätas ut och där det finns politiska linjedragningar. Det här är viktiga saker. Jag understryker igen att det absolut skulle varit på sin plats att hela parlamentet skulle ha deltagit i det här arbetet.

Resurserna inom socialvårdens kompetensområden, inom landskapsförvaltningen, är mycket, mycket små. Arbetsbelastningen är under all kritik. Det är fullständigt klart och tydligt att vi lagtingsledamöter och också landskapsregeringen säger vilka frågor som räknas och vilka frågor som är viktiga.

Det är enklare och viktigare att driva och prata om infrastruktur i betong och asfalt än i social infrastruktur. Titta vad vi har satt för resurser på infrastrukturavdelningen. Allmänna byrån och infrastrukturavdelningen har ökat sina resurser med 30 procent. Vi skriver omfattande och påkostade rapporter, tar in otaliga konsulter och det har varit mycket, mycket pengar i omlopp.

När det gäller socialvården är deras resurser inom landskapsförvaltningen alldeles för små. Ska vi börja prata om egen socialvårdspolitik måste vi reda ut, kanske det är det vi få i meddelandet, men vi hör också här att man ska göra det själv inom ramen för de få tjänstemännen som finns inom socialvårdsbyrån. Det handlar om personella resurser, ekonomiska resurser, lagstiftningskompetens, beredningen, anvisningar och omfattande beredningar när man ska ta fram socialvårdslagstiftning.

Bara anvisningarna hur man ska förfara när man ska tolka och ge barnen rättigheter genom barnskyddslagstiftningen är stora tjocka handböcker. Det är definitivt självstyrelsepolitik och en behörighetsfråga. Vi behöver också analysera överföringarna till Folkpensionsanstalten.

Jag förväntar mig att det i tilläggsbudgeten som landskapsregeringen sätter på lagtingets bord, finns rejält med resurser för den här frågan. Man kan inte lägga hela det här på socialvårdsbyrån. Ta in konsulter, ta fram ordentliga beslutsunderlag och ordentliga rapporter, inte att alla står här och gör någon slags halleluja, det här är svåra och komplexa saker.

Kommunernas socialtjänst, vad innebär det nu då? Ska vi inte ha utkomststödets grunddel till Folkpensionsanstalten, det är en del av det som kommunernas socialtjänst ska göra.

Jag är den första att beklaga att man inte tog ett bredare perspektiv på hela socialvården inom Åland. Det var en väg som gällde och det var kommunförbund. Varför analyserade man inte frågan djupare? Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Sjögren efterfrågar information som eventuellt kommer i ett meddelande, tidigare hörde vi kollegan Jansson att han inte tycker att meddelande är ett verktyg som vi ska använda under valår. Hur är liberalernas uppfattning ser också ltl Sjögren, tillika partiordförande för liberalerna, problem med att använda meddelande som verktyg under valåret?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Jag delar ltl Gunnar Janssons uppfattning, vad spelar det för roll att vi får något meddelande i slutet av mandatperioden. Skulle det ha en riktig verkan måste det utskottsbehandlas. Det jag vill ha, det liberalerna efterlyser är ett gediget faktaunderlag och att man faktiskt sätter de resurserna som det kräver om man ska ta över socialpolitiken på Åland. Vi behöver ett ordentligt beslutsunderlag och det behöver ringa in kompetenser, kostnader, behörighetsfrågor, det är stora och viktiga frågor.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag förstår att man ska ta fram analysen i meddelandet. Jag är förvånad att liberalerna i opposition står och säger att meddelande är ett verktyg som man ska sluta med, när man själv 2011 levererade fem meddelanden under valåret när man satt i regeringen. Självstyrelsepolitiska kommitténs betänkande levereras också som inte innehåller exakta lagstiftningsförändringar utan saker som tar bärighet på nästa mandatperiod och framåt. Vi måste kunna jobba långsiktigt det sista året på mandatperiod, ställningstagandet låter mycket märkligt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Sätt fokus på de viktiga. Sätt fokus på om man sitter i och stöder landskapsregeringen att det finns resurser för att ta fram de fakta vi efterlyser. Kalla det rapport eller kalla det meddelande men den viktigaste vägkosten är att se till att det finns ordentligt med resurser för att ta fram beslutsunderlaget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Bästa lagting! Det har varit intressant att höra på den upprörda tonen från främst den liberala bänken kring att landskapsregeringen kommer att jobba in till sista minuten, både med lagstiftning och med skrivandet av meddelanden. Inte kan jag se att policyn skulle ha ändrat så mycket, förra regeringen kom med ett meddelande om kortrutten till lagtinget den 19 maj 2011, under ledning av dåvarande lantrådet Viveka Eriksson. Jag tyckte inte att det var fel med det. Eftersom många stora övergripande frågor krävs att man för en öppen parlamentarisk diskussion. Jag vågar hävda att åtminstone kommer ett, två eller tre av partierna i regeringen att också vara med i följande regering. Tiden tar inte på något sätt slut efter valet i oktober.

Det regeringen vill både på kollektivtrafikens område, vattenvården och dess skötsel, landskapets ägarpolitik och nu även de mått och steg vi ska ta på Åland beträffande socialpolitiken kommer vi att lägga fram för en bred parlamentarisk diskussion under våren. Det tror jag är bra därför att följande regering behöver ha ett underlag att fatta sina beslut på när man går vidare och skriver ett regeringsprogram. Då är man nog ganska tacksam att materialet finns.

När det gäller social och miljö och underlag för ett kommande vägval beträffande socialpolitikens område ska vi fortsätta som i dag med att ha blankettlagstiftning på Åland, eller ska vi ta ett avgörande steg i självstyrelsens historia och säga att nu går vi över till en egen åländsk socialpolitik och vad kunde det innebära. Vilka är möjligheterna, hoten, vilka skulle förbättra våra möjligheter att tillgodose våra medborgares behov utifrån självstyrelsen och småskalighetens förmåga att leverera.

Underlaget som landskapsregeringen redan jobbar på inför meddelandet är att sammanställa hur situationen ser ut idag, vilka lagar socialvårdslag och speciallagar som styr de här viktiga politiska områdena i dag och föra diskussionen hur det kunde förändras. Vi kommer inte att ta ställning i den här frågan, utan kommer att ha åsikter om det men det blir ett vägval som nästa regering ska fatta i samband med sitt regeringsprogram. Om man ska gå in för åländsk socialvårdspolitik är det en stor och avgörande fråga och den behöver också ha ett brett parlamentariskt stöd. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag får upprepa min fråga när lantrådet står i talarstolen. Tänker man tillföra resurser att man kan ta fram det gedigna underlaget som behövs? På samma sätt som man har ökat resurserna rejält på infrastrukturavdelningen och hyrt in konsulter och skrivit omfattande rapporter. Nu får vi höra att det tänker man inte göra utan det är tjänstemännen själva som ska ta fram det här. Varför är det inte likabehandling? Varför får man inte resurser till socialvårdsbyrån?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vi ska påminna oss att de kraftiga inbesparingarna på social- och miljö påbörjades redan under Katrin Sjögrens ledning. Det har minskat resurserna där. Vi ska komma ihåg, att vilken avdelning är det fortfarande som har den största kakan i landskapets budgetkaka om ni minns, den vi brukar presentera i samband med budget ja, social- och miljö. Framför allt därför att ÅHS nästan slukar hälften av klumpsumman i dag. Här krävs en framtida diskussion, ska vi ha det här? Naturligtvis måste vi stärka socialvårdsbyrån den är alldeles för liten. Tar man dessutom med ansvar för att lagstifta om det här området måste den givetvis förstärkas ordentligt. De diskussioner vi haft inför meddelandet är att det redan idag finns ett gott underlag, en sammanställning av hur den reglerade situationen ser ut vilka lagar som styr socialvården på Åland, utgående ifrån det kommer vi att föra en diskussion.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag räknade upp i mitt anförande vad vi förväntade oss att ska finnas i utredningen och jag tror att det behövs tilläggsresurser. Tar man tjänstemän som faktiskt ska stifta lagarna behöver man en väsentlig förstärkning. Lantrådet behöver nog läsa på. Trots att det var hårda bandage under förra mandatperioden så inrättade vi nya tjänster på socialvårdsbyrån. Det var ett lysande undantag och de kämpade jag hårt för.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vi inrättar också nya tjänster på social och miljö och framför allt behöver vi förstärka den juridiska sidan. Där har varit en stor omsättning av folk den senaste tiden och man måste återfå stabiliteten och arbetsron. Framför allt krävs det på den juridiska sidan, där har vi haft brister och det behöver vi förstärka och det berättade redan social- och miljöministern att är på gång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Behörighetsfördelningen enligt självstyrelselagen vilar på lagstiftningsbehörighet. Den behörighet som tillkommer landskapet utövas i lagstiftning av lagtinget och i förvaltningen av landskapsregeringen. Inte behöver vi diskutera var behörigheten finns utan det handlade nu om att materialisera den rätt som tillkommer Ålands folk att i lagtinget styra sig själv. Det gör man med lag, vi behöver inte meddelandena. Kom till lagtinget med lagförslag så utformar man de regler som självstyrelselagen medger lagtinget rätt att göra. En sådan process process menar jag att är onödig, hoppa över det steget och kom med lagförslag istället.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Bästa ltl Gunnar Jansson, ett sådant ligger på lagtingets bord i dag och det är därifrån hela diskussionen erinrar sig, d.v.s. det finns ett lagförslag. Meddelandeformen har en funktion i det att man påannonserar en fråga som är av stort politiskt intresse. Det förts hit för diskussion, man insamlar de olika partiernas synpunkt. Meddelandet och den diskussion som kommer att föras här kring socialpolitiken kan vara viktig för nästa regering när man vill fatta beslut om vägvalet. Man behöver parlamentets stöd i det faktum att ska man gå den vägen, med en egen åländsk socialpolitik måste man också vara beredd att tillföra de resurser som krävs administrativt och juridiskt för att upprätthålla det.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Det kan vara så, men vår parlamentariska ordning vilar på en annan grund. Befolkningen komponerar nästa lagting, lagtinget utser regering. De två aktörerna formar sin politik, den här regeringen ska inte göra det.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Den här regeringen och dess partier kommer definitivt att vara med och forma framtiden för Åland, det kan jag garantera ltl Jansson. Varför kom då förra regeringen till lagtinget med ett stort och viktigt infrastrukturellt meddelande den 19 maj 2011? Hur mycket hann man själv förverkliga av de scenarierna, absolut ingenting? Tänk lite efter hur man själv agerat innan man kritisera andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Talmannen vill påminna om de blankettlagar som egentligen är till grund för den här debatten.

Ltl Barbro Sundback

Anmärkningarna kommer ofta i samband med kvinnliga inlägg. Föreslår att ärendet bordläggs till onsdagen den 11 mars.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Jag kan understöda förslaget om bordläggning. Jag blev förvånad när lantrådet men även socialministern talar i termer av att vi skulle sakna socialpolitik i landskapet. Att vi måste bestämma oss för om vi ska ha en egen socialpolitik, vad har vi då haft hittills? 30 lagar på olika nivåer vi har under socialvård, på miljösidan ett tjugotal. De innehåller den åländska social- och miljöpolitiken som vi har drivit under decennier och det har varit betydande inslag av egen social- och miljöpolitik i dem. I många fall har vi varit föregångare.

Det finns för fortsättningen, när man ändrar administrationen inom sektorerna i riket, orsak att använda sig av vissa blanketter där vi inte ha någon avvikelse i innehållet i servicen och skötseln av de områdena. När man diskuterar vilka socialagar, där vi eventuellt ska sluta med blankettlagstiftning, den stora är rikslagen om socialvård så måste man precisera sig och säga vilka det är.

Jag antar att meddelandet kommer att klargöra frågorna. Vi har en egen barnomsorgslag som vi alla vet, som skiljer sig i stora delar från den reglering som finns i riket. Vi har också annan sociallagstiftning där vi har egna lösningar, ibland i form av kompletteringar i blanketten, ibland i form av egen lagstiftning.

Jag hoppas att den fortsatta diskussionen i de här frågorna, förutom att den ska hålla sig till de fem lagar som vi nu diskuterar och som alla var blanketter, men jag ser inte något behov i det här skedet att ändra på det förslaget från landskapsregeringens sida utan det fungerar lika väl som de har gjort tidigare. Om lantrådet vill svara på sitt påstående om att vi skulle bestämma oss för om vi ska driva en egen socialpolitik eller inte i landskapet ska avgöras nu 2015. Jag tror inte att jag missförstod det, men det är möjligt att lantrådet avsåg något annat än det som det lät som. Tack.

Talmannen

Lagtingsledamot Barbro Sundback har föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 11 mars och förslaget är understött av vice talman Roger Jansson. Ärendet kommer att bordläggas, önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till den 11 mars 2015.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Jag begärde ordet för att understöda ltl Barbro Sundbacks förslag till bordläggning men tar det då också möjligheten att säga något.

Ledamot Gunnar Jansson brukar alltid ha tre punkter, jag har två. För det första understöder jag förslaget till bordläggning. För det andra, frågan om egen åländsk socialpolitik, är det viktigt att man diskuterar. Frågan är på intet sätt ny, vi har redan i början på tjugohundratalet, kommer inte exakt ihåg åren, men frågan att ha en egen åländsk socialpolitik har diskuterats från socialdemokraternas sida också här i lagtinget. Därför är det intressant att frågan kommer upp igen. Vi vet att inför val och överhuvudtaget, upplevs alltid social- och hälsovården som viktig för väljarna. Därför är det viktigt att vi på Åland kan och har möjlighet att utforma en egen social- och hälsovårdspolitik. Den frågan är ytterst viktig. Därför är det bra att den tas upp till fortsatt diskussion. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag blir mer och mer bekymrad. Nu kom det igen från socialdemokratiskt håll, mantrat att vi ska överväga att skaffa oss en egen åländsk socialpolitik. Under alla mina år i den här salen har vi haft en egen socialpolitik, vad menar man egentligen? Vi har åtskilliga lagar som vi antingen har gjort förändringar i blanketterna eller skrivit egna lagar, jag nämnde barnomsorgslagstiftningen men det finns flera. Hälsovårdspolitiken har vi sannerligen haft en egen under decennier, inte minst när vi omorganiserade hälso- och sjukvården på Åland i början på nittiotalet på ett helt och totalt annorlunda sätt än vad man har i riket. Vad avser socialdemokraterna med att ta upp frågan om att ha en egen åländsk socialpolitik? Är det bara frågan om att sluta skriva blankettlagar eller är det något annat?

Christian Beijar, replik

Fru talman! Den egna socialpolitiken är viktigt att vi anpassar efter åländska förhållanden. Det är precis som vtm Jansson säger att vi naturligtvis har delvis anpassade, men vi måste hela tiden föra en konstruktiv diskussion utgående ifrån de förhållanden som vi befinner oss i. Som också vtm Jansson säger, när det gäller hälso- och sjukvården har vi klart och tydligt kunnat utforma en egen lagstiftning som man i riket kanske t.o.m. borde ta efter att ha det under staten, i landskapet har vi det under landskapet genom ÅHS. Det har visat sig att det var väldigt lyckat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Oklarheterna fortsätter att vara stora. Kan det möjligen vara på det sättet att man i och med att riket diskuterar omorganisation på den sociala sidan i den s.k. sota-reformen, har fått en aha-upplevelse från socialdemokraterna att, jaha, då borde vi eftersom vi inte ska ha samma organisation ha en egen åländsk sociallagstiftning. Det är en helt annan fråga och har varit hela tiden hur vi sen organiserar här på Åland vår social- hälso- och miljövård. Den har vi organiserat på ett sätt som passar våra förhållanden. Det är klart att sote-reformen som kommer att rulla vidare i riket kommer att resultera i vissa behov av att ytterligare skilja oss ifrån riket. Att börja kalla det att vi nu ska börja driva en egen socialpolitik är verkligen att undervärdera allt det stora arbete som vi i varje sociallag har gjort tidigare under decennier.

Talmannen

Tiden är ute!

Christian Beijar, replik

Fru talman! Det är inte fråga om att undervärdera, utan frågan om att se utgående ifrån vilka behov och hur man kan utformar det utgående ifrån de åländska förhållandena. Det betyder inte att man undervärderar det tidigare arbetet som landskapsregeringar och lagting har gjort. Meddelandet kan ge riktlinjer på hur man kan utforma den framtida socialpolitiken. Det borde också vara positivt för moderaterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag får ställa mig till delar av landskapsregeringspartierna för det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda. Vad är det man riktigt vill? Jag har precis samma uppfattning som vtm Roger Jansson. Pratar vi om organisation eller pratar vi nu om att vi vill ha egna barnskyddslagar, handikappservicelagar, vi har egen barnomsorgslagstiftning, hemvårdstödslagstiftning. Vi har under flera årtionden släpat efter när det gäller den sociala lagstiftningen. Man har varit mycket före på rikssidan med det materiella innehållet i flera delar av den komplicerade och svåra socialpolitiken t.ex. barnskydd och handikappservice. Jag blir inte heller riktigt klok på det här.

Christian Beijar, replik

Ltl Katrin Sjögren säger att hon inte blir riktigt klok på det här. Avsikten med att exempelvis komma med ett meddelande är att man ska befinna sig på vågens framkant gällande den socialpolitiska utvecklingen i landskapet det är det viktiga, visioner och hur man kan utformade. Det tar inte slut per 31 oktober 2015 utan det ska ligga till grund också för de fortsatta diskussionerna i framtida landskapsregeringar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ett problem är att det definitivt inte ligger på vågens framkant i alla fall inte när det gäller att få våra organisationsmodeller att kommunicera med det som man tänker sig på rikssidan, det är det stora problemet. Vi får helt enkelt se vad meddelandet kommer att innehålla. I den avslutande repliken vill jag igen understryka att man behöver se över resurserna på socialvårdsbyrån. Det behöver få lika mycket konsulter, kompetens och medel som infrastrukturavdelningen har fått när det har tagit fram sina visioner och gjort sina beräkningar.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag delar ltl Katrin Sjögrens resonemang om resurser, resurser behövs det är väldigt viktigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Ärendet är bordlagt till den 11 mars 2015.

För kännedom

5Godkännande av associeringsavtalet mellan EU, Euratom och deras medlemsstater och Ukraina, Moldavien respektive Georgien

Landskapsregeringens yttrande (RP 11/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 11/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 11.03.2015.

6Stöd för hållbart skogsbruk

Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 18.03.2015.

7Avbytarservice

Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 18.03.2015.

8Barnbilstol

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 11.03.2015.

9Ministerförsäkran

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 11.03.2015.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 11.03.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.