Resultat I Mkr Helårsprognos 2005
Yüklə 66,36 Kb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Resultat i Mkr Helårsprognos 2005 Månadsbokslut per april Årsbokslut 2004
- Verksamhetsområde Avvikelse i Mkr Avvikelse i %
- Summa +20,3 +25.0 -90,5 +11,5 +47,0 -12,5 0,0 +24,2 +25,0
- Enhet Bokföring per april Årsprognos
- Karolinska Universitetssjukhuset
- Förhandlingarna med Hjälpmedel Stockholm
| ()
Tryck F11 för att gå till nästa skrivposition. Ändra/radera text som inte passar. Önskas fler LS nr under varandra tryck Shift+Enter för att göra ny rad. Månadsbokslut per april och prognos för 2005 för HSUMånadsbokslut per april samt helårsprognos 2005 för HSU Det ekonomiska resultatet för månadsbokslut per april och helårsprognos år 2005 för HSU visas nedan.
I prognosen är inte hänsyn tagen till kostnader för ökade beställningar med anledning av införandet av den nationella vårdgarantin. Detta bedöms ge ökade kostnader med ca 100 Mkr för år 2005. Inriktningen är att inom Beställare Vårds ram skapa utrymme för att täcka 60 Mkr av dessa kostnader. Resterande 40 mkr, kommer eventuellt att kunna täckas med landstingscentrala anslag. Resultatutvecklingen månadsvis år 2004 och år 2005 samt prognos och periodiserad budget för Beställare Vård illustreras i nedanstående diagram. 
Utfallet för år 2004 och periodiserad budget för år 2005 följer samma trend, fast på olika nivåer. Helårsprognosen på +25 Mkr för år 2005 kan jämföras med ett resultat på +326 Mkr i årsbokslutet för år 2004. Skillnaden mellan överskottet år 2004 och prognosen för år 2005 förklaras i stora delar av försämringar avseende:
I övrigt består försämringen av ett antal smärre poster. Som tidigare nämnts är dessutom inte kostnader för vårdgarantin inkluderade i helårsprognosen för år 2005. Överskottet uppgår till 30 Mkr per april år 2005. Motsvarande siffra per april år 2004 var -35 Mkr. Kostnader för ”Samhällsmedicin” och ”Beställarens egen verksamhet” ingår inte i Beställare Vårds ansvar fr.o.m. år 2005. Dessa poster medförde ett överskott i utfallet för år 2004 med 60 Mkr. Det betyder att bokfört resultat i år är något bättre än förra året. Ovan angivna resultat är ackumulerade värden t o m april för respektive år. Om endast april månad beaktas, är utfallet för år 2005 sämre jämfört med år 2004. Försämringen uppgår till 135 Mkr mellan åren. Den viktigaste orsaken är att antalet produktionsdagar är fler för april i år. Helårsprognosen för år 2005 kan förbättras om: - den låga vårdproduktionen på Karolinska fortsätter - utbyggnaden av närsjukvården inte sker i den takt som var planerad - remisskravet resulterar i ytterligare minskning av besöksvolymer Samtidigt måste hänsyn tas till införandet av den nationella vårdgarantin i kommande prognoser. En jämförelse mellan de båda åren försvåras till viss del av tekniska problem vid införandet av primärvårdens nya ersättningssystem. Helårsprognos Nedan redovisas respektive verksamhetsområde. Resultatet per april år 2005 jämförs med periodiserad budget och avvikelserna kommenteras.
För akutvård beräknas ett överskott med drygt 20 Mkr. Överskottet är främst hänförligt till förlossningsvården där vårdkonsumtionen på Stockhomssjukhusen ser ut att bli 5% lägre än beräknat. Genomsnittskostnaderna per förlossning förefaller öka med drygt 3%. På Karolinska har även produktionen av ortopedi och kirurgi varit lägre än beställt. För psykiatri prognostiseras ett överskott med 25 Mkr. Överskottet finns på Stockholm/Ekerö samt Södra länet. Det beror främst på att vissa nya verksamheter inte kommer igång enligt planerat. En mindre del av överskottet är hänförligt till lägre kostnader för privatpraktiserande läkare inom Södra länet. En mer utförlig redovisning görs nedan. Primärvård är det verksamhetsområde som visar upp det största beräknade underskottet med 90,5 Mkr. Det är geografiskt hänförligt till Norra länet och Stockholm/Ekerö. Den största enskilda underskottsposten är på 30 Mkr och avser sjukgymnastik inom norra länsdelen. Precis som för år 2004 ökar genomsnittskostnaderna per besök i en omfattning som gör att minskningen av antal besök i privat sjukgymnastik inte ger motsvarande kostnadsminskning. Detta problem hade såväl Norra länet som Stockholm/Ekerö år 2004. Stockholm/Ekerö har emellertid förstärkt sin budget för sjukgymnastik. Norra länet har inte kunnat göra motsvarande förstärkning inom befintlig ram. Ökningen av husläkarbesöken bedöms för Norra länet ge underskott för ökad andel besöksersättning med 10 Mkr och ökade kostnader för medicinsk service till husläkarna med 10 Mkr. Samma länsdel prognostiserar ett underskott med 5 Mkr för hemsjukvårdsbesök. Ökningen av produktionen av hemsjukvårdsbesök har föranlett en revision av denna verksamhet. Preliminära resultat kommer snart att redovisas. Resultatet kommer att diskuteras med berörda mottagningar Resterande del av underskottet, ca 35 Mkr, är hänförligt till Stockholm/Ekerö och kan i huvudsak härledas till husläkarverksamhet, mödrahälsovård, samt kvälls- och nattpatruller. För geriatrik beräknas ett överskott med 11,5 Mkr. Det är geografiskt hänförligt till Norra länet och Stockholm/Ekerö. För Norra länet hänger överskottet ihop med låga produktionsvolymer. För Stockholm/Ekerö beror överskottet på lägre kostnader än beräknat för andningspatienter (patienter med assisterad andningshjälp) på Danderyds sjukhus. En mer utförlig redovisning görs nedan. För läkemedel beräknas ett överskott med 47 Mkr. Kostnadsutvecklingen bedöms i nuläget uppgå till 4,3%, vilket ska ställas mot budgeterade 5 %. En viktig orsak till beräknat överskott är patentutgångar. De enskilda landstingens kostnadsutveckling för läkemedel påverkas av att den solidariska finansieringen av vissa mycket kostsamma läkemedelsbehandlingar (blödarsjuka, Gauchers sjukdom, HIV) har ändrats. Ersättningen utgår från och med 2005 som ett extra statsbidrag. Tidigare fakturerades kostnaden med ett för alla lika stort belopp i kronor per invånare oavsett storleken på den egna kostnaden. För SLL som helhet är förändringen kostnadsneutral. Beställare vård får dock en ej budgeterad kostnad på 46 mkr för helt år som nu är beaktad i prognosen. Om det ökade statsbidraget på 46 mkr redovisades hos Beställare Vård skulle prognosen för året förbättras med motsvarande belopp. För övrig sjukvård exkl läkemedel beräknas ett underskott med 12,5 Mkr totalt. Den enskilt viktigaste posten är hjälpmedel där ett underskott prognostiseras med drygt 15 Mkr. Det är en påtaglig försämring gentemot årsbokslut 2004 då ett överskott med 89 Mkr redovisades. En orsak till denna utveckling är att ändrade boendeformer inom kommunerna har ökat hjälpmedelskostnaderna avsevärt. Landstinget övertar betalningsansvaret då särskilda boenden övergår till ordinärt boende, t ex seniorboenden. En tillfällig omdisposition av budgeten har påverkat hjälpmedelsverksamheten negativt för 2005. Den nya hyrmodellen innebär också att kostnaderna ökar mellan åren under avtalsperioden. Beställardirektören har givit berörd avdelningschef i uppdrag att närmare analysera kostnadsutvecklingen inom hjälpmedelsområdet. Ett överskott med ca 3 Mkr beräknas för övrig vård på gemensamma funktioner avseende anslaget ”riskpremie nya ersättningssystemet för husläkare”. Detta överskott ska ställas mot närsjukvårdsavdelningarnas underskott för det nya ersättningssystemet. För finansnettot beräknas ett överskott på ca 24 Mkr. Överskottet är utspritt på flera beställaravdelningar/motsvarande. För tandvård beräknas inga avvikelser. I nedanstående tabell redovisas bokfört resultat per april 2005 samt helårsprognos per enhet inom BV, i Mkr.
Vid behandling av föregående månadsprognos 2005-05-17 efterlyste HSU en fördjupad analys av det prognostiserade överskottet inom psykiatri och geriatrik. Nedan redovisas lägesbeskrivningarna för respektive verksamhetsområde. Lägesbeskrivning för psykiatri Den totala budgeten för psykiatrin är på ca 4 Mdr. I helårsprognosen för år 2005 förväntas ett överskott på ca 25 Mkr. En förklaring till det förväntade överskottet inom psykiatrin är att de 45 Mkr som tillfördes för ökade insatser inom psykiatrin i fullmäktiges budgetbeslut för år 2005 inte behöver användas fullt ut under år 2005. Anledningen till detta är att delar av kostnaderna för dessa insatser under innevarande år istället kan täckas med de statliga medel för utvecklingsområden inom psykiatrin som tillförs landstinget efter gemensam ansökan med länets kommuner. Norra länet Inom norra länet prognostiseras ingen budgetavvikelse för psykiatrin. Delar av länsdelens andel av de 45 miljoner för ökade insatser i psykiatrin som tillfördes i budget 2005 i fullmäktigebeslutet kommer sannolikt inte att behöva tas i anspråk fullt ut i år. Det överskott som förväntas uppstå, kommer att användas för att täcka övriga ofrånkomliga kostnader som inte är budgeterade. Dessa kostnader hänförs huvudsakligen till ätstörningsvård. Stockholm/Ekerö Inom Stockholm/Ekerö består förstärkningar och nysatsningar inom psykiatrin av följande poster:
Dessa förstärkningar och nysatsningar uppgår tillsammans till 36 mkr och det beräknade överskottet har i huvudsak två förklaringsposter:
4 Mkr kommer att gå åt 2005. Ett smärre överskott på 0,7 Mkr noteras även för den löpande verksamheten under 2005. Det beror på att Maria Beroendecentrum AB hittills producerat mindre slutenvård än planerat. De allmänpsykiatriska sektorernas verksamheter går enligt plan och inga driftstörningar har noterats. Ovanstående beskrivningar summerar till ett ekonomiskt överskott på 20 Mkr, vilket utgör Stockholm/Ekerös beräknade överskott för psykiatri. Södra länet Inom södra länet prognostiseras ett överskott för psykiatri med 5 Mkr. Prognosen innebär såväl över- som underskott. De viktigaste listas nedan. - Driftstart av två mottagningar för unga missbrukare var planerad för helt år. Nu beräknas driftstart ske vid halvårsskiftet, vilket beräknas ge överskott med knappt 2 Mkr. - Ny öppenvårdsmottagning för rättspsykiatri har budgeterats med 6 Mkr för 2005. I nuläget bedöms inte denna förstärkning komma att användas fullt ut. Överskottets storlek är svårbedömt. -
Länsdelens andel av de extra 45 Mkr beräknas inte att förbrukas i sin helhet. Överskottets storlek är svårbedömt. -
- För beroendevård beräknas ett underskott med 2 Mkr på grund av att avtal inte kunnat träffas inom budgetram. - Merkostnader med ca 3,8 Mkr för avdelning 38 i Södertälje tillkommer från och med augusti och kommer att innebära ett underskott. Lägesbeskrivning geriatrik Den totala budgeten för geriatriken uppgår till drygt 2 Mdr. I helårsprognosen för år 2005 förväntas ett överskott på drygt 11 Mkr. Nedan redovisas prognosen mer utförligt. Norra länet Norra länet uppvisar en positiv prognos för geriatrik på 5 Mkr för år 2005. Förklaringen till överskottet i geriatriken beror dels på vårdkonsumtion vid Ersta hospice, som står för 2 Mkr av överskottet. Vårdutnyttjandet vid Ersta har varit lågt och budgeten förhållandevis väl tilltagen. Norra länet har byggt ut antalet palliativa vårdplatser vid Jakobsbergsgeriatriken, vilket till viss del kan ha bidragit till en låg konsumtion av platser vid Ersta. Utöver detta finns avsatta medel för omstrukturering av geriatriken, som innebar stängning av en geriatrisk avdelning vid Karolinska sjukhuset. Dessa medel motsvarande 3 Mkr har inte behövt utnyttjas och prognostiseras ge ett överskott 2005. Stockholm/Ekerö Stockholm/Ekerö prognostiserar ett överskott med 6,5 Mkr för geriatrik. Den viktigaste förklaringen till överskottet är att kostnaderna för andningspatienter på Danderyds sjukhus beräknas underskrida budgeterat. För de flesta avtal inom geriatrik finns takkonstruktioner som förhindrar överskridanden. I dagsläget sker dock en viss överföring av vård av geriatriska patienter från akutsjukhusen till närsjukvården. Detta har under senare tid lett till en viss överbelastning på de geriatriska sjukhusen som inte kunnat ta emot patienter från akutsjukhusen i önskvärd omfattning. Det är ännu för tidigt att avgöra om detta är ett övergående eller ett bestående problem. En överenskommelse har träffats med Stockholmsgeriatriken som tar ett större ansvar genom att ta emot patienter akut eller som akutsjukhusen inte kan placera på andra geriatriska kliniker. Södra länet Södra länet prognostiserar ingen budgetavvikelse för geriatrik. Inom nollresultatet kan dock noteras en ökning av vårdkonsumtionen vid ASIH Långbro och Nackageriatriken. Detta uppvägs dock av en minskning av vårdkonsumtionen vid geriatriska kliniken, Huddinge sjukhus. Riskanalys Prognoser är behäftade med viss osäkerhet. Nedan listas några av de osäkerhetsfaktorer som finns.
Verksamhetstal/Vårdkonsumtion I detta avsnitt redovisas hur vårdkonsumtionen förväntas utvecklas mellan 2004 och 2005. Siffrorna för 2005 är prognostiserade värden. Till följd av den korta tid som förflutit av år 2005 är bedömningen av utvecklingen per vårdgren osäker. Det som bedöms som säkert är att antalet husläkarbesök kommer att öka och att antalet sjukgymnastbesök kommer att minska, mellan 2004 och 2005. Den förväntade utvecklingen i övrigt får än så länge betraktas ligga inom felmarginalen. Verksamhetstalen visar vårdkonsumtionen inom respektive vårdgren. Talen säger dock inget om sjukvården ur ett kvaltitetsperspektiv. Redovisade verksamhetstal i bilaga består av statistik hämtad från landstingsgemensamma statistikdatabaser (Valdatabasen) samt tillägg från de vårdgivare som fortfarande lämnar statistiken manuellt. Den manuella kompletteringen medför fortfarande viss osäkerhet beträffande kvaliteten i vissa av verksamhetstalen, framförallt inom vårdgrenarna primärvård och psykiatrin. Sammanfattande kommentar om vårdkonsumtion 
1.) Budget Vårdtillfällen, Läkarbesök Psykiatri, Vårdtillfällen Akutsjukvård se kommentar under respektive text avsnitt I månadsbokslutet för april redovisas för första gången en mer detaljerad beskrivning av ”vad vi får för pengarna” i form av besök och vårdtillfällen fördelat per vårdgren. Redovisningen är planerad till kommande delårsbokslut samt årsbokslut. Av diagrammen framgår budgeterade kostnader för den köpta vården per detaljområde samt därtill budgeterade vårdtillfällen och, eller läkarbesök jämfört med prognostiserat utfall för år 2005. Primärvård Husläkarbesök Antalet läkarbesök i förväntas öka under 2005 med ca 5 % jämfört med 2004 års utfall. Orsakerna till ökningen beror främst på en fortsatt utveckling av närsjukvården, bättre bemanning samt effekter av högre besöksersättning. 
(Bokslutet för april innehåller inga uppgifter om prognostiserade kostnader per delområde utan redovisas först i delårsbokslutet) Sjukgymnastbesök Den totala förändringen mellan bokslut 2004 och prognos 2005 innebär att antalet besök hos sjukgymnaster beräknas minska med ca 6 %. Besöken hos privata sjukgymnaster prognostiseras sjunka jämfört med föregående år. Detta kan delvis bero på införandet av remisskrav. Men besöksminkningen började även före införandet av remisskrav. Minskningen uppgår till ca 6 %. Det total antalet besök hos övriga sjukgymnaster uppvisar en minskning med ca 5 %. Geriatrik Endast smärre avvikelser kan noteras för antalet vårdtillfällen inom geriatriken. Antalet läkarbesök inom geriatrik ( exklusive besök inom sjukhusansluten hemsjukvård och telefonkontakter) visar en minskning med ca 4-5 %. 
(Bokslutet för april innehåller inga uppgifter om prognostiserade kostnader per delområde utan redovisas först i delårsbokslutet) Psykiatri Utfallet av antal vårdtillfällen jan-april 2005 minskar med 1% jämfört med motsvarande period 2004. Detta ger en säkrare bild än jämförelse mellan budget och prognos. Notera att antalet vårdtillfällen minskar med 15% i prognosen jämfört med budget vilket är missvisande. Detta beror till stor del på tekniska problem och nya budgetförutsättningar som inte var kända när budgeten fastställdes. Den prognostiserade minskningen av läkarbesök förklaras av en för hög budget gällande privata läkare. 
(Bokslutet för april innehåller inga uppgifter om prognostiserade kostnader per delområde utan redovisas först i delårsbokslutet) Akutsjukvård Utfallet för vårdtillfällen inom akutsjukvården perioden jan-april 2005 jämfört motsvarande period år 2004 innebär en minskning av antalet vårdtillfällen med 2 %. Framför allt minskar antalet förlossningar. Antalet prognostiserade vårdtillfällen visar jämfört med bokslut 2004 fortfarande marginell förändringar. (Minskningen mellan budget 2005 och prognos på 3 % för vårdtillfällen för Karolinska beror på att en avtalad minskning av slutenvården inte inkluderats i budgeten motsvarande ca 6.000 vårdtillfällen och ca 30.000 besök). Antalet läkarbesök inom akutvård beräknas minska med ca 6,5 % under 2005 jämfört bokslut 2004. Minskningen hänförs till besök hos privata specialister som beräknas minska med ca 10 % under året medan övriga läkarbesök inom akutsjukvården prognostiseras minska med ca 3,5% Minskningen av vårdtillfällen och läkarbesök inom akutsjukvården sker samtidigt som husläkarbesök inom primärvård ökar. Det kan innebära att närsjukvårdssatsningen gett effekt. En viss del av utvecklingen av husläkarbesöken får dock hänföras till effekter av det nya ersättningssystemet inom primärvård. 
(Bokslutet för april innehåller inga uppgifter om prognostiserade kostnader per delområde utan redovisas först i delårsbokslutet) Verksamhetsförändringar Nedan redovisas de förändringar som inträffat sedan föregående månadsrapport. Norra länet Patienter har nu remitterats till den nyligen etablerade enheten för intensivrehabilitering i Sollentuna. Rehabilitering är nyligen genomförd för den första gruppen och inom kort kommer ny grupp att starta. Patientgrupperna har hittills dominerats av kroniskt sjuka pga. Parkinson och stroke. Stockholm/Ekerö Inom Närsjukvård Stockholm öppnades tre närakuter den 4 april som ett komplement till husläkarmottagningarna. Alla har en bemanning 8 – 22 alla dagar och med tillgång till beredskapsläkare nattetid. Närakuterna vid Brommaplan och i Rinkeby är dimensionerade för att klara av minst 50 000 patientbesök/år. Någon prognos är för tidig att göra, men en extrapolering av hittillsvarande besök ger ca 48 000 besök per år. Brommaplans närakut drivs av SLSO och Järva närakut (Rinkeby) i samverkan mellan SLSO och M&M Medical AB. Närakuten vid Sabbatsberg har en dimensionering för ca 18 000 besök per år och verksamheten hittills pekar på något fler besök än beställt framför allt dagtid. Läkarinsatserna sköts av SLSO och sjuksköterskeinsatserna av Vårdpilen AB. I samband med omstruktureringen på akutsjukhusen tillskapades 3 avlastningsplatser på Stockholmsgeriatriken. Platserna finns tillgängliga från den 4:e april och ska kunna nyttjas av primärvården om osäkerhet råder om en patient kan skickas hem direkt eller behöver något dygn för observation. Under april samlokaliserades SLSO:s paramedicinska enhet i Kista med Kista Vårdcentral i Kista Galleria. Syftet med samlokaliseringen är att samla kompetensen kring sjukgymnastik, arbetsterapi, läkarvård och psykosociala resurser (psykologer och kurator) på ett ställe för att förbättra omhändertagandet, framförallt av patientgrupper med stressrelaterade symptom/ psykisk ohälsa som utgör stor del av långtidsjukskrivningarna. Söderberga Vårdcentral, beläget inom Bromma sjukhus, öppnade den 4 april. Det är en ”systermottagning” till Blackeberg VC som också drivs av Legevisitten AB. Vårdcentralerna har delvis olika inriktning. På Blackeberg satsar man lite mer på barnfamiljerna och där finns den gemensamma BVC-mottagningen. Söderberga satsar på de äldre och här har bl a all hemsjukvård förlagts Södra länet Den första april stängde beroendemottagningen i Skogås och verksamheten flyttades till Huddinge beroendemottagning. Yüklə 66,36 Kb. Dostları ilə paylaş:
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
