Årsrapport 2010 sdn befolkningsramen Version 2011-01-26

5Övriga strategiska områden

5.1Organisationsutveckling

Under året avslutades Medborgarpanel som projekt inom Sveriges Kommuner och Landsting. Nämnden beslutade att Medborgarpanelen skulle finnas kvar och vidareutvecklas under året. Anslutningen till den digititala panelen har varierat. Alla som deltagit samt nämnden har fått återkopplingar på alla frågeområden.

Nämnden har en vecka före varje nämndsammanträde givit invånarna möjlighet att föra dialog med politikerna i nämnden. Mötena har varit på olika ställen i stadsdelen och besöksfrekvensen har varierat beroende på plats och vilka frågor som varit aktuella.

Trygghetsvandringar har genomförts i vissa delområden. Även andra aktiviteter har genomförts för en ökad dialog med invånare och brukare. Möten med brottsförebyggande tema där även polisen deltagit har varit välbesökta.

Eftersom det inte genomförts några brukarenkäter är det inte möjligt att säga något om hur invånarna och brukarna uppfattat dessa. Förvaltningen bedömer att det är angeläget att det finns flera olika sätt att genomföra dialog med brukare och invånare och de ger oftast ett mervärde för utvecklingen av förvaltningens verksamheter.

Målstyrningsarbetet har genomförts med modellen Röda tråden som fått ett bra fäste i förvaltningens arbete för att genomföra de av nämnd och fullmäktige fastställda målen.

 

5.2Mångfaldsarbete

Förvaltningen har många utlandsfödda medarbetare (31,3 procent). Denna mångfald har gett ökad kunskap, förståelse och en attitydförändring som berikat såväl arbetsklimatet som den enskilda medarbetaren. I förvaltningen finns en bred kunskap och stor förståelse för villkor, tradition, behov och önskemål hos medarbetare med annan etnisk och religiös bakgrund. På flera arbetsplatser har man arbetat medvetet med mångfaldsfrågorna med hjälp av spel, filmer, böcker, dialoggrupper med samtalsledare samt föreläsningar. Som resultat kan ses en ökad förståelse och respekt för olikheter.

5.3Jämställdhetsarbete

Ett mål i 2010 års Jämställdhets- och mångfaldsplan var integration och ökade kunskaper om jämställdhet och mångfald. Den planerade ledardagen som skulle behandla genusfrågor genomfördes inte. Däremot har en majoritet av cheferna gått igenom planen tillsammans med medarbetarna.

Flera arbetsplatser har arbetat medvetet med genusfrågor med hjälp av genusombud samt spel, frågekort och filmer, CD-skivor och böcker som finns att låna.

Arbetsförhållandena har i hög grad anpassats till att passa alla medarbetare. Fler kan arbeta med flexibla arbetstider jämfört med 2009. 88 procent av cheferna håller regelbunden kontakt med föräldralediga medarbetare. För 2009 var motsvarande siffra 97 procent. En ledardag i "hälsofrämjande ledarskap" har genomförts. Könsuppdelat lönestatistik tas fram och särskilda lönesatsningar har gjorts på socialsekreterare, förskollärare och fritidspedagoger. Utbildning i lönebildning har genomförts för samtliga chefer och Lärjedalens lönebildningsprocess har presenterats för chefer och arbetsplatsombud.

Ett mål var att förvaltningens policy mot kränkande särbehandling ska vara känd bland de anställda. 79 procent av cheferna svarar att så är fallet.

33 procent av cheferna svarar att de har anställt medarbetare av det underrepresentarade könet vid likvärdiga kvalifikationer. 2009 var motsvarande siffra 37 procent. 45 procent (40 procent år 2009) av cheferna har anställt medarbetare med annan etnisk bakgrund än svensk. 93 procent av cheferna anser att arbetsförhållandena för deras anställda lämpar sig för alla, oberoende av enisk tillhörighet eller trosuppfattning. Detta är en ökning från föregående år då siffran var 81 procent. 5 procent av cheferna svarar att de under det senaste året har rekryterat någon med en funktionsnedsättning. 2009 var motsvarande siffra 7 procent.

Förvaltningen har inte lyckats får en jämnare fördelning av antalet anställda kvinnor och män.

5.4Folkhälsoarbete

Jämlikhet i hälsa - barn, ungdomar och deras föräldrar

Enligt en rapport om barnhälsoindex i Nordost från Angereds Närsjukhus och NHV (Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap) så är 45 procent av 6-åringarna i Lärjedalen kariesfria (Göteborg 67 procent). Under 2010 har Lärjedalen genomfört 5 föräldraförläsningar riktade till föräldrar i hela Göteborg. Hälsoteket i Angered har sedan starten 2005 kontinuerligt ökat antalet besökare från Lärjedalen.

Drogförebyggande arbete, livsstilsfrågor och trygghet

Enligt rapporten om skolelevers drogvanor 2010 så har alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet minskat. 40 (*57) procent av eleverna i årskurs 9 och 61 (*79) procent av eleverna i årskurs två i gymnasiet har konsumerat alkohol. Intensivkonsumtionen av alkohol i årskurs 9 i Lärjedalen är 11 (*12) procent (Göteborg 23 procent) och 27 (*28) årskurs 2 i gymnasiet.

När det gäller narkotika har användningen ökat i årskurs 9 och minskat i årskurs 2 i gymnasiet. Andelen elever som någon gång använt narkotika i årskurs 9 är 13 (*8) procent och 13 (*17) procent av eleverna i årskurs 2 i gymnasiet.  

Dagligrökare i år 9 är 15 procent (Göteborg 11 procent) och 15 procent i gymnasiet år 2 (Göteborg 18 procent) .

(*2004 års resultat)

Ensamhet och isolering leder till stora folkhälsoproblem. För att motverka ensamheten ska mötesplatser utvecklas där olika generationer kan mötas och umgås.

Besökarna vid de olika mötesplatserna har vid uppföljningar och utvärderingar angett att de fått nya vänner och bekanta och att ensamhet och isolering minskat betydligt. Exempelvis Öppna Förskolan har betytt mycket för nyanlända under deras första år i Sverige då de lärt känna andra föräldrar och barn och fått ett nätverk.

Barn och ungdomars goda psykiska hälsa ska främjas

I den tidigare nämnda undersökningen över barnhälsoindex i Nordost ser man att den psykiska hälsan hos ungdomar i år 9 är förhållandevis god jämfört med övriga Göteborg. I Lärjedalen har 13,7 procent angett att man upplever olika former av psykisk ohälsa (Göteborg 15,1 procent).

Detta krävs för att nå en högre måluppfyllelse

Systematiskt förbättringsarbete - följa upp genomförda verksamheter - analysera resultatet och planera hur man bör arbeta i framtiden för att hela tiden nå bättre resultat.

Särskild fråga om barn och ungas delaktighet och påverkansmöjligheter

Inom förskola och skola ges rikliga möjligheter till påverkan både i informella och med stigande ålder formella sammanhang. I förskolan ges barnen möjlighet att komma till tals och man är delaktiga med att påverka innehåll och utformning av lärandemiljön. I grundskolorna utvecklas det formella elevdemokratiska arbetet med klassråd, elevråd, matråd, elevskyddsombud och ungdomsfullmäktige.  Påverkansmöjligheterna över den direkta undervisningen riskerar att minska med stigande kursplanekrav. Detta möts med Göteborgs stads verksamhetsidé som bland annat fokuserar på medskapandet i lärandet.

IFO arbetar direkt utefter FN:s barnkonvention och mänskliga rättigheter. Familjeenheten (IFO) anordnade tillsammans med Sociala Resursförvaltningen ett specialdesignat läger i somras för 12 flickor som kommit ensamma som flyktingar. En planering för samtalsforum görs för att flickornas ska fortsatta kontakten med varandra. Medarbetarna kompetensutbildas regelbundet i målgruppens behov/utveckling.