Årsrapport 2010 sdn befolkningsramen Version 2011-01-26

2.2Ej verkställda SoL/LSS-beslut

	SoL-beslut 2010-12-31	LSS-beslut 2010-12-31
Antal beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdag	1	6
Antal beslut där verkställigheten avbrutits och inte återupptagits inom tre månader från avbrottet	0	0

SoL-beslutet avser särskilt boende och kan verkställas 2011-01-11.

En person har beviljats avlösarservice enligt LSS. Erbjudande om avlösare har lämnats men avvisats på grund av att specifika krav inte uppfyllts.

En person har beviljats korttidsvistelse utanför hemmet i form av läger enligt LSS. Handläggningen har fördröjts då familjen varit svår att nå. Beslutet kan verkställas i februari 2011.

Fyra personer har begärt bostad med särskild service enligt LSS. En person har tackat nej till erbjudande och vistas för närvarande utomlands. För en person har verkställigheten avvaktats på grund av sjukdom. För två personer har inte lämplig bostad funnits. För en av dessa finns dock ett erbjudande.

3Förvaltningsövergripande

3.1Analys av årets utfall

	Utfall	Aktuell budget	Avvikelse	Utfall 2009	Utfall 2008
Nettokostnad	1 196 980	1 216 491	19 511	1 189 789	1 152 221
Kommunbidrag	1 217 117	1 216 491	626	1 181 410	1 159 226
Resultat	20 137	0	20 137	-8 379	7 005
Eget kapital	99 050	78 913	20 137	78 913	88 702
Lönekostnad exkl arvoden	457 883	460 000	-2 117	459 480	458 471
Arbetad tid (årsarbetare)	1 630	1 630	0	1 692	1 775
Lönekostnad per årsarbetare	281			272	258

Det positiva resultatet i jämförelse med budgeten beror på överskott inom samtliga verksamheter förutom Individ och familjeomsorg. Vidare också på grund av sänkta arbetsgivaravgifter under senhösten.

Inom förskolan och skolan beror överskottet främst på ofördelade verksamhetscentrala resurser. För funktionshinder och äldreomsorg är minskande verksamhetsvolymer och positiva statsbidragsavräkningar främsta skälen till överskotten.

Inom Individ och familjeomsorg har institutionsplaceringarnas kostnader ökat med närmare 50 procent. När det gäller försörjningsstöd och socialt boende har nettokostnaderna ökat något, det vill säga 1,1 respektive 3,6 procent.

Ytterligare analyser med mera kring resultatet 2010 se nedan: 3.4 Resultat enligt organisationsstrukturen.

Skillnaden mellan resultatet 2010 och 2009 är drygt 28 500 tkr, det vill säga mer positivt 2010. Det beror främst på den totala underbalansering som gjordes i budgeten för 2009, 25 000 tkr. Vidare även de överskott som så gott som samtliga verksamheter redovisar 2010.

3.2Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling

	År 2009	År 2010
Nettokostnadsutveckling	3,3 %	0,6 %
Lönekostnadsutveckling (exkl arvoden)	0,2 %	-0,3 %
Personalvolymsutveckling	-4,4 %	-3,7 %

Nettokostnadsökningen beror främst på löneavtalen samt individ och familjeomsorg. Det är institutionsvården som ökat inom individ och familjeomsorg med närmare 50 procent. Som helhet har individ och familjeomsorg ökat sina nettokostnader med närmare 7 procent.

Samtidigt skall noteras att bokslutet 2009 uppvisade ett underskott på drygt 8 000 tkr, medan 2010 ett överskott på drygt 20 000 tkr. Det innebär en skillnad på drygt 28 000 tkr som motsvarar drygt 2 procent i nettokostnadsminskning.

I diagrammet nedan framgår förändringarna av den totala nettokostnaden sedan 2003. Försörjningsstöd och köpt vård minskade förhållandevis kraftigt under 2006 varför nettokostnaden minskade totalt sett då. I diagrammet finns också befolkningsutvecklingen. Lite förenklat innebär en större skillnad mellan nettokostnads- och befolkningsutvecklingen ett relativt större verksamhetsutrymme.



Obs ej ännu def befolkningsuppgifter

Nettokostnadsutvecklingen varierar för verksamheterna. I diagrammet nedan framgår förändringarna för de olika verksamheterna i jämförelse med 2009.

Den förhållandevis stora minskningen av nettokostnaden för fritid och kultur beror främst på minskade föreningsbidrag. Beträffande de olika verksamheternas nettokostnader återfinns ytterligare analyser med mera i avsnitten: 7. Prestations- och nyckeltal per verksamhet och 8.1 Nettokostnad per verksamhet 2008 och 2009.

Lönekostnaden har minskat. Väntar här på svar/Uppgifter från personalavdelningen Lönerna har dock ökat med 2,? procent på grund av löneavtalen under 2010. Vidare har lönerna också ökat?? på grund av löneglidning, den motsvarar ?,? procent. Att själva lönekostnaden minskat beror främst??? på att personalvolymen har minskat. Det i sin tur beroende på de överskott och den minskande verksamhetsvolymen. ????. I diagrammet nedan framgår personalvolymutvecklingen under perioden 2005 - 2010.

Kostnaden per årsarbetare har ökat med drygt 3 procent. Det beror främst på att: ??????????timavlönade minskat och personalsammansättningen har förändrats på grund av de anpassningar som skett.?????????