Årsredovisning för Nacka kommun år 2002

Årsredovisning 2002 2003-03-12

()

Årsredovisning 2002

Innehållsförteckning

Politisk styrning 3

Samhället Nacka 5

Befolkning 5

Bostadsbyggande 5

Näringsliv och sysselsättning 6

Personalredovisning 8

Nacka kommuns ekonomiska läge 12

Resultatanalys 12

Finansiell ställning 15

Investeringar 17

Resultaträkning 19

Finansieringsanalys 19

Balansräkning 20

Driftredovisning 21

Investeringsredovisning 22

Koncernen 23

Sammanställd resultaträkning 24

Sammanställd finansieringsanalys 24

Sammanställd balansräkning 25

Kommunstyrelsen 26

Kommunstyrelsekontoret 26

Fastighetskontoret 28

Uppdragskontoret 30

Områdesnämnden Älta 31

Områdesnämnden Sicklaön 33

Områdesnämnden Boo 36

Områdesnämnden Fisksätra/Saltsjöbaden 38

Tekniska nämnden 40

Räddningstjänsten 40

VA-verket 41

Renhållningsverket 42

Föreningsstödsnämnden 44

Biblioteks- och kulturnämnden 46

Socialnämnden 48

Äldrenämnden 50

Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 52

Produktionsnämnden 55

Förskola, Fritid & Skola 55

Äldre & Omsorgerna 57

Miljö & Stadsbyggnad 58

Teknisk produktion 60

Noter 61

Tillämpade redovisningsprinciper 66

Politisk styrning

Valet 2002

Valet till kommunfullmäktige 2002 gav följande resultat. 80 procent av samtliga berättigade deltog i valet.
 Figur 1: Valresultatet 2002

 

Politiskt parti	Antal röster	Mandat	Mandat 1998	Förändring
Moderata samlingspartiet	16 644	23	26	-3
Socialdemokraterna	12 120	16	18	-2
Folkpartiet	7 379	10	5	+5
Vänsterpartiet	2 907	4	5	-1
Miljöpartiet	2 537	4	3	+1
Kristdemokraterna	2 432	4	4	-
Centerpartiet	546	-	-	-
Andra partier	576	-	-	-
Ej godkända röster	511	-	-	-
Summa	45 652	61	61	0

Nackas styrsystem

Nacka kommuns styrsystem kännetecknas av att man tillämpar styrning via kundval, Syftet är att säkerställa ett högt medborgarinflytande och ett kund- och behovsorienterat synsätt inom kommunen. Inom kommunen arbetar man också med Mål- och Ramstyrning, till skillnad från detaljstyrning via budgeten. För att samordna och utnyttja stordriftsfördelar styrs också vissa saker från centralt håll.

Mål och budgetramar

Mål och budgetramar är de förtroendevaldas viktigaste instrument för att styra de kommunala verksamheterna och återfinns hos alla nämnder och verksamheter. Målen har utvecklats till övergripande krav på kvalitet, service och hushållning med resurser.

Målstyrningen kräver att nämnderna gör uppföljningar och mäter effekterna av sina prestationer genom attityd- och brukarundersökningar.

Det externa kundvalet

Det externa kundvalet tillämpas inom barnomsorg, utbildning, hemtjänst och särskilt boende där hushållen fritt väljer anordnare genom servicecheckar. Kundvalet innebär att kommuninvånarna får direkt inflytande över tjänsterna och att det råder konkurrens mellan privata och kommunala anordnare. Denna styrform tillämpas av barnomsorgs- och utbildningsnämnden, äldrenämnden samt socialnämnden.

Kommunen och privata anordnare driver de förskolor, skolor, särskilda boenden och hemtjänstföretag som kommuninvånarna kan välja.

Interna tjänster

Nämnderna och kommunala verksamheterna köper stöd och service såsom lokaluthyrning, städning, skolmåltider, ekonomiadministration och kontorsservice. Servicetjänsterna är konkurrensutsatta och kan upphandlas av externa utförare. Detta fyller två syften, dels att alla resurser som förbrukas betingar ett pris för verksamheten, dels att konkurrensen leder till bättre kvalitet och högre effektivitet. Leverantörer av interna tjänster är bl.a. uppdragskontoret och fastighetskontoret.

Centrala beslut

Tjänster av kommungemensam natur styrs genom centrala beslut för att utnyttja stordriftsfördelar. Det gäller t.ex. telefonväxel, ekonomisystem och det gemensamma datasystemet, där de kommunala enheterna inte kan välja annan leverantör. Leverantörer av gemensamma interna tjänster är bl.a. uppdragskontoret. Till centralstyrningen räknas också kommunens policies för t.ex. lönesättning, arbetsmiljö, medinflytande m.m.

Organisation

En förändring efter valet är att Barnomsorgs- och utbildningsnämnden har delats i två nämnder. Nya Barnomsorgs- och utbildningsnämnden, med ansvar för förskola och grundskola samt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, med ansvar för gymnasie- och vuxenutbildning.

En annan förändring är att Produktionsnämnden, med tidigare ansvar för den kommunala produktionen med verksamheterna Förskola, Fritid & Skola, Äldre & Omsorgerna, Teknisk produktion och Miljö & Stadsbyggnad, har upphört och nämndansvaret har övertagits av särskilt utskott inom Kommunstyrelsen.

Figur 2: Nacka kommuns organisation (från och med januari 2003)