Årsredovisning för Nacka kommun år 2002

Nacka kommuns ekonomiska läge

Årets resultat för Nacka Kommun uppgår till -70,2 mkr, vilket är en försämring mot föregående år då resultatet uppgick till 23,7 mkr. Denna resultatförsämring på 94 mkr motsvarar i stort den kostnadsökning till skatteutjämningssystemet som kommunen haft mellan åren. Redan inför år 2002 redovisades ett förväntat resultat på minus 28 mkr, detta underskott överskreds dock med -42,2 mkr.

I befolkningsprognosen som låg till grund för 2002 års budget beräknades en ökning på 3 400 invånare. Befolkningsökningen i kommunen blev dock endast knappt 900 personer. Den främsta orsaken till detta är fördröjningar i bostadsbyggandet. Att befolkningsökningen blev mindre är beräknat borde ha medfört ett ekonomiskt överskott, särskilt inom de nämnder som i stor utsträckning är befolkningsrelaterade; Barnomsorgs- och utbildningsnämnden samt Äldrenämnden. Dock har statliga beslut inom dessa områden medfört merkostnader som gjort att båda dessa nämnder i stället fått smärre underskott. De beslut som påverkat kostnaderna i form av ökad efterfrågan är lagen om rätt till förskola för föräldralediga samt införandet av maxtaxa både för förskola och för äldreomsorg.

De stora underskotten jämfört med budget finns dock inom Kommunstyrelsekontoret, Fastighetskontoret, Förskola, Fritid & Skola samt Äldre & Omsorgerna. Inom samtliga dessa områden har åtgärder vidtagits för att få en ekonomi i balans år 2003.

Resultatanalys

Figur 9: Resultat före respektive efter extraordinära poster och
realisationsvinster

mkr

Kostnaderna för utjämningssystemet äter upp stora delar av intäktsökningen från skatter

En analys av kommunens olika intäkter och kostnader visar på en gynnsam utveckling av kommunala skatteintäkterna, med en genomsnittlig ökning de senaste tre åren på 204 mkr eller 11 procent. Förklaringen till detta är dels att skattekraften per innevånare ökar, dels ett ökat innevånareantal. Däremot har skattenettot (nettot av skatteintäkter, generella statsbidrag och kostnader till utjämningssystemet) inneburit en betydligt svagare finansieringsförändring. Ett förändring skedde år 2001 då kostnaderna till utjämningssystemet innebar att endast tre av den tolvprocentiga ökningen av skatteintäkterna kvarstod inom kommunen. 2002 ökade skattenettot med 152 mkr jämfört med 2001.

Figur 10: Intäkter och kostnader

Årlig förändring, mkr	1998	1999	2000	2001	2002
Verksamhetens intäkter	33	32	32	44	-14
Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar	-116	-152	-107	-182	-211
Verksamhetens nettokostnader	-83	-120	-75	-138	-226
Skattenetto	102	106	188	66	152
varav kommunalskatt^5	62	116	263	157	192
varav generella statsbidrag mm	64	18	-12	-13	-15
varav riktade statsbidrag	-	-	-	6	82
varav utjämning^6	-24	-28	-64	-83	-107
Finansnetto	0	10	2	-1	-8
Extraordinära poster	-66	47	-74	13	-13
Årets resultat	-47	43	40	-61	-94
Resultat exklusive extraordinärt och reavinster	8	-27	127	-81	-74

Verksamhetens nettokostnader ökar mer än finansieringen medger

Orsaken till det negativa resultatet är framförallt verksamhetens nettokostnader, där budgetavvikelsen uppgår till -63,2 mkr. Verksamhetens nettokostnader ökade med 226 mkr
(11 procent). Årets relativt höga förändring av verksamhetens nettokostnader förklaras till stor del av ett intäktsbortfall pga. införandet av maxtaxa. Rensat från intäkts- och bidragseffekterna av maxtaxan så har verksamhetens nettokostnad ökat med 7 procent jämfört med 2001. Verksamhetens nettokostnader, inklusive avskrivningar och finansnetto men exklusive realisationsvinster, var 4 procent högre än skattenettot.

Det innebär att skatteintäkterna inte räckt till att finansiera den löpande verksamheten och finansnettot. De relativt höga verksamhetskostnaderna är i stort sett förklaringen till försämringen av resultatet och innebär en urholkning av det egna kapitalet.

Figur 11: Resultat i förhållande till nettokostnad

Maxtaxan samt förskola för barn till föräldralediga kostar mer än
bidragen från staten

Införandet av maxtaxa inom förskola samt skolbarnsomsorg har inneburit en nettokostnadsökning på 58,7 mkr. Bidragen från staten gav 51,3 mkr. Årets resultatet har därav försämrats med 7,4 mkr jämfört med föregående år.

Rätten till förskola för barn till föräldralediga har inneburit att årets resultat har försämrats jämfört med föregående år med 4,0 mkr. Staten gav 1,8 mkr i bidrag samtidigt som nettokostnaden för dessa uppgick till 5,8 mkr.

Budgetutfall

Jämfört med budget redovisar kommunen ett underskott om totalt 42,2 mkr. Skattenettot visar en positiv avvikelse mot budget på 31,9 mkr. En orsak är det generella sysselsättningsstödet på 14,2 mkr och det i bokslutet uppbokade nyanställningsstödet på 8,8 mkr. Slutavräkningarna för kommunalskatten, dels slutlig avräkning för 2001 dels preliminär avräkning för 2002, blev dessutom högre än budgeterat.

Nämnder och verksamheters nettoavvikelse mot budget uppgår till -63,2 mkr. De stora negativa avvikelserna finns framförallt inom verksamheterna Förskola & skola 2 (-18,9 mkr) och Äldre & Omsorgerna (-28,7 mkr) samt verksamheten under Fastighetskontoret (-19,0 mkr) och Kommunstyrelsekontoret (-9,6 mkr).

Inom Förskola, Fritid & Skola är det ett antal skolor som har ekonomi i kraftig obalans. Det är skolor som tidigare visat underskott som nu uppvisar större underskott. Under 2003 kommer former och metoder för en effektiv och kvalitativ ekonomistyrning utvecklas. Underskottsenheter kommer bättre att följas upp och man kommer att se till att enhetsspecifika åtgärdsprogrammen efterlevs.

Underskottet för Äldre & Omsorgerna avser framförallt äldreboendena och hemtjänsten. Underskottet beror till största delen på för höga personalkostnader.

Kommunstyrelsekontorets underskott förklaras främst av ökade kostnader för projektering, analyser och upphandling av nya system inom områdena PA, Ekonomi, Upphandling samt schema och bemanning. Fastighetskontorets underskott beror bl a på underfinansiering via hyror i förhållande till driftskostnader. Hyrorna har i stort sett varit oförändrade sedan 1994. För år 2003 har hyresnivåerna generellt höjts med 11 procent. Detta tillsammans med minskat planerat underhåll skall leda till en ekonomi i balans för Fastighetskontoret.

Ett pågående projekt som syftar till att tydliggöra verksamhets- kontra resultatenhetschefens ansvarsroll pågår och beräknas slutföras under våren 2003. Resultatet och effekter av detta projekt i kombination med en pågående översyn av gemensamma ekonomistyrregler, ska förhoppningsvis möjliggöra en bättre budgetföljsamhet.