Rättsstaten

Ugens Tilskuer, Bd. I, nr 28.)

1 Det högsta en kreditor kan framställa krav på, därest en utlovad sak icke kan åstadkommas, är så stor materiell ersättning som vederbörande kan anskaffa, utan att han avhänder sig sina väsentliga egenskaper såsom rättsubjekt. I praktiken kan en beräkning av personens prestationsförmåga icke undvaras.

1 Huruvida statens hjälp kan krävas till genomförandet av privata föreningars straffbestämmelse: för den, som överträder föreningens stadgar eller beslut, är mer än tvivelaktigt, i synnerhet när något tvång gjort sig mer eller mindre gällande vid ingåendet i dessa föreningar. Riktigast torde det vara att åt föreningarna själva överlämna övervakandet av att gällande stadgar och beslut efterlevas, framför allt när det är frågan om speciella föreningsangelägenheter och icke om allmänna medborgerliga förseelser.

1 Medan det ekonomiska ansvaret i dessa fall måste bäras solidariskt och medan väljande och beslutande aktieägare icke kunna utåt skjuta ansvaret över på enskilda "ledare", är det möjligt, att strafflagen kan ha ett särskilt ärende till vissa bestämda ledande personer, hos vilka en bedräglig avsikt kan konstateras.

2 Under lockouten i Danmark 1922 visade det sig till och med att staten genom att tillförsäkra vissa organiserade arbetare fortsatt arbetslöshetsunderstöd direkt motarbetade varje möjlighet till en neutral lösning av konflikten, emedan de sålunda säkerställda arbetarna kunde utan någon risk rösta emot förlikningsmannens medlingsförslag. Ett opartiskt värdesättande av arbetslönerna var därigenom uteslutet.

1 R.K. Wilson; The Province of the State, London 1911

2 Sedan länge avskaffat i Sverige.

1 Finnes översatt till svenska av professor Alf Nyman i ett arbete med titeln Avhandlingar om fred och rätt, Sthlm 1916. Övers. anm.

1 I fråga om organisationen av detta centralförbund, som skulle möjliggöra handhavandet av en verklig folkrätt, synes Kant icke hava varit fullt överens med sig själv. Han svänger emellan ett förbund mellan stater och en enda, fastare sammansvetsad folkstat. Det framgår av senare anmärkningar, att han blott av praktiska skäl välj er den första möjligheten; han tror nämligen, att man tills vidare icke kan komma längre. Men vad själva principen angår, är det alldeles tydligt hans mening, att en högsta lagstiftande myndighet måste skapas.

1 Från italiensk sida förelåg ett förslag med bestämmelser för alla folks lika tillgång till råmaterial och födoämnen. Det hade följande lydelse: "Fördelningen mellan nationerna av födoämnen och råämnen, vilka äro nödvändiga för deras industrier, skall regleras på så sätt att varje land tillförsäkras de för dess existens och arbete nödvändiga betingelserna."

1 I mitt arbete Naturlig Ret (1917) uttalar jag på sid. 346-347 den förmodan att man svårligen kommer ut ur anarkin på det internationella området, förrän en eller flera stormakter äro i stånd att påbjuda allmän fred, och dessa komma då att göra sig till företrädare för en självtagen rätt att avgöra de mindre staternas tvistigheter. Alltså just den utveckling, som nu börjat i och med bildandet av Nationernas förbund.

1 Härifrån måste undantagas de i artikel 15 nämnda fallen, där det öppnats möjligheter för av förbundet tillåtna krig - en beklaglig lucka i förbundstraktaten. I sådana fall gälla förmodligen de gamla reglerna om neutralitet. Vid "orättmätiga" krig får däremot icke någon neutralitet finnas.

2 Att lord Robert Cecil "yttrat" att de små nordiska staterna "kunde utgå ifrån", att icke någon medlem av folkförbundet skulle bliva tvungen att mot sin vilja deltaga i militära tvångsåtgärder mot en fredsbrytare - är visserligen synnerligen vänligt men humoristiskt såsom argument.

1 Johan Hansson: Krigen och pengarnas världskamp, Sthlm 1908

1 Ett steg i rätt riktning togs dock, i och med att förbundstraktaten fastslog, att mandatärmakterna måste tillförsäkra andra medlemmar av förbundet samma rätt att idka handel och industri.

1 Självfallet måste också ändringar i familjeförhållandena anmälas till vederbörande myndighet i och för barnets rätta bokförande.

1 Se härom artiklar av Axel Gyldion och August Schwan i tidskriften Retsstaten, 4:de bandet.

1 Detta namn har föreslagits av C. Lambek, som bl. a. i tidskriften Retsstaten 1918 framställt tanken på en sådan institution.

1 I England anser man, att när arbetarna endast ha rätt att sammansluta sig, är lönen i övrigt hög nog, för att de skola kunna lämna det nödvändiga bidraget. I Danmark däremot, där man i enlighet med lagen av 1898 om arbetarförsäkring mot följderna av olycksfall lämnar "hjälp till självhjälp", har man, som det sagts, "fått ögonen öppnade for de föga förutseende medlämmarna av arbetarklassen". (!) Regeringen i Danmark är nu som i Frederik VI:s dagar en "man", som hyser faderlig omsorg om sina undersåtar.

1 Medan alla de personer med bristande försörjningsförmåga vilka icke kunna hjälpas på försäkringsvägen, torde böra omhändertagas genom statens försorg, kräva de arbetsovilliga fattiga ett särskilt omnämnande. Ehuru de naturligtvis icke kunna göra någon som helst rätt gällande gent emot staten, så kan denna dock icke betrakta deras tillvaro eller existensförhållanden såsom likgiltiga. Att låta dem förgås i smuts och sjukdom skulle vara en hygienisk fara, som ett rättsskydd måste avvärja. De böra därför henvisas till arbete under offentlig kontroll och under mer eller mindre frivilliga former.

1 Med undantag av omsorgen om alla kroppsligt och själsligt hjälplösa och avsigkomna individer, vilken näppeligen torde kunna hänföras under någon allmoselagstiftning utan kan försvaras av bl. a. hygieniska skäl.

1 Se en mycket klar artikel härom av Viggo Bredsdorff i Det frie Blad, 1:a årgången n:r 44.