Socialdemokraternas budget 009, samt mål för 2010-2011. Innehållsförteckning Tabellförteckning Inledning 5

Överförmyndarnämnden

Socialdemokraterna är positiv inställda till att den mycket viktiga verksamheten ligger under en överförmyndarnämnd istället för under en överförmyndare. Det finns dock fortfarande en del förändringspotential av verksamheten, men nämnden arbetar på ett utmärkt vis med att identifiera problem och ta fram åtgärder för lösa dem.

Det är centralt att det sker en rättssäker handläggning. De idag långa handläggningstiderna måste åtgärdas, dock aldrig på bekostnad av en rättssäker handläggning. Vi är dock övertygade om att nämnden och medarbetarna kommer lösa de problem de står inför.

Överförmyndarnämnden, resursfördelning verksamhet
	Ram 2008	(S)-ram 2009	Skillnad mot (M)
Överförmyndarverksamhet	-1 800	-2 488	0
Nämnd och nämndstöd	-60	-62	0
Myndighet och huvudmannaskap	-2 000	-2 050	0
Överförmyndarnämnden totalt	-3 860	-4 600	0

1 Vi vill inledningsvis tacka alla de tjänstemän i kommunen som hjälpt oss med att få fram underlag, ibland på mycket kort varsel, till detta budgetförslag. Ett speciellt tack går till Hans Nyström, ekonomidirektör, och Håkan Brekell, chef för ekonomi- och statistikenheten (Socialtjänsten), för deras mycket noggranna redovisningar och professionella bemötande.

2 Riksbankens pressmeddelande 2008-10-23 ”Reporäntan sänks till 3,75 procent”.

3 Arbetsförmedlingen , Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2008-2009,publicerad 2008-06-03.

4 Det är av vikt att hålla i minnet att analysen publicerades i juni och består av siffror från maj och tidigare, detta medför att den senaste tidens utveckling inte finns med i de prognoser som redovisas.

5 Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens egen databas; http://mstatkommun.arbetsformedlingen.se/ period: 2008-08, län: Stockholms län.

6 I augusti 2007 nyanmäldes 25 989 platser, samma siffra för augusti 2008 var 14 050.

7 Bokslutet för tertial 1 brukar presenteras för kommunstyrelsen i juni, vilket medför att det blir ytterst svårt att sätta igång ett seriöst arbete före och under sommaren, vilket medför att steg iii) troligtvis sjösätts först i slutet av augusti.

8 Idag ingår ersättning för sommarverksamheten i den ordinarie ersättningen till fritidsgårdarna, vi tillför 1 388 000 kronor till nämnden. Syftet med detta är att finansiera sommarverksamheten och frigöra resurser inom posten Fritidsgårdar till att utöka öppettiderna, dvs. eftersom posten Stöd för sommarverksamhet upprättas och tar kostnaden för sommarverksamheten frigörs 1 388 000 kronor i posten Fritidsgårdar. Kostnaden för sommarverksamheten är beräknad på en uppskattning som bygger på att man separerar kostnaderna för personal och verksamhet i antal verksamhetsmånader. Om man förutsätter att personalen ägnar en månad åt sommarverksamhet medför det att den delen av kommunens ersättning som ska finansiera personal ta 8,3 procent. Om verksamheten pågår under 11 månader bör den del av kommunens ersättning som ska finansiera verksamheten ta ca 9 procent. Denna något grova uppskattning av kostnaderna för sommarverksamheten ger oss en summa på 1 388 000 kronor.

9 Detta innebär att samtliga fritidsgårdar kan ha öppet en extra kväll i veckan. Det är svårt att göra en helt korrekt bedömning av kostnaderna för en sådan satsning. Beräkningen har här baserats på att det kostar 5 400 kronor per fritidsgård och kväll att hålla öppet, exklusive hyreskostnader. Summan har sedan multiplicerats med antalet fritidsgårdar (5 400:- x 7 = 37 800), 37 800 kronor motsvarar vad det skulle kosta för samtliga sju fritidsgårdar att hålla öppet en kväll till i veckan. Summan multipliceras med antalet veckor på ett år (37 800:- x 52 = 1 965 600). Varav 1 388 000 kronor lösgörs genom att Sommarverksamheten finansieras utanför den budget som idag inkluderar sommarverksamheten och genom att tillföra ytterligare 578 000 kronor så samtliga sju fritidsgårdar kan hålla öppet en kväll extra, per fritidsgård och vecka, dvs. totalt 364 fler kvällar per år.

10 Syskonrabattens kostnad bygger på ett antagande om att 25 procent av barnen är syskon, att verksamheten omfattar 3 500 barn, varav 875 barn omfattas av syskonrabatten (25 % av 3 500 = 875), och att subventionen för barn två ligger på 25 procent, dvs. maximalt 750 kronor för barn två, ger oss en uppskattad kostnad på 218 750 kronor (875 barn subventioneras med maximalt 250 kronor för barn två, vilket ger 875 x 250 = 218 750). Antagandet bygger även på att det är ytterst ovanligt med tre syskon inom musikskolan, dock tillförs ytterligare medel för att inte underfinansiera rabatten.

11 Orsaken till att modellen inte kan preciseras i större utsträckning är att vi begärde in underlag från stadsledningskontoret allt för sent, varpå tidshorisonten för SLK att inhämta uppgifterna blev allt för snäv.

12 I den statistik som redovisas för 1997 är enskild förskola och kommunal förskola inte sammanvägd i kategorin Förskola total. En något slarvig sammanräkning, 5,8 + 5,6 / 2, ger oss 5,7, dock är detta resultat ej viktat vilket innebär att de olika formernas storlek, dvs. det faktum att de skiljer sig åt i antal barn, ej får ett genomslag i resultatet vilket är fallet i de övriga redovisade resultaten. Detta är dock inget större problem då den högsta avvikelsen är + - 0,1.

13 1997 = 5,7, 1998 = 6,4, 1999 = 5,6, 2000 = 5,8, 2001 = 5,5, 2002 = 5,6, 2003 = 5,5, 2004 = 5,6, 2005 = 5,3, 2006 = 5,3 och 2007 5,5. Ett par anmärkningar är på sin plats: i) eftersom Skolverket inte gjort en sammanvägning av resultaten från kommunal respektive enskild förskola är värdena som återges för åren 1997-2002 underskattade, dvs. värdet på Antal inskrivna barn per årsarbetare är högre i en viktad modell, modellen redovisas ej. Orsaken till detta är att andelen barn som går i kommunal förskola under perioden 1997-2003 utgör en större grupp, går från en relation på ca 70/30 år 1998 till en relation på ca 55/45 år 2002. ii) uträkningen bygger på en enkel summering och division, dvs. (Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola + Antal inskrivna barn per årsarbetare i enskild förskola) / 2. iii) det genomsnittliga värdet för perioden 1998-2007 är 5,6, om det mest avvikande värdet, 1998 års värde på 6,4, plockas ur modellen landar det genomsnittliga värdet på 5,5. iv) att siffrorna fluktuerar kraftigt inledningsvis beror med stor sannolikhet på att man gick från formen daghem 1997 till förskolor 1998. Detta innebar med stor sannolikhet en viss osäkerhet kring de uppgifter som rapporterades in till Skolverket. v) trots att det finns statistik från 1997 utesluts detta år med anledning av vad som nämns i iv).

14 Statistiken är hämtad från Skolverkets allmänna databaser; www.skolverket.se / Statistik / Förskolan / Personal / Uppgifter på kommunnivå.

15 Orsaken till att 1998 används som referenspunkt, och inte 1997, är att Skolverket först i redovisningen för år 1998 börjar mäta Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning.

16 1998 = 55,4 %, 1999 = 51,6 %, 2000 = 48,6 %, 2001 = 47,2 %, 2002 = 41,2 %, 2003 = 39,3 %, 2004 = 42,1 %, 2005 = 42,0 %, 2006 = 37,0 %, 2007 = 39,0 %.

17 Statistiken är hämtad från Skolverkets allmänna databaser; www.skolverket.se / Statistik / Förskolan / Personal / Uppgifter på kommunnivå.

18 Statistiken är hämtad från Skolverkets allmänna databaser; www.skolverket.se / Statistik / Förskolan / Personal / Uppgifter på kommunnivå.

19 Skolverkets tabeller anger 5,5 barn per årsarbetare, men enligt tjänstemän vid Nacka kommun är siffran felaktig. Den korrekta siffran är 5,3 och inte 5,5, felaktigheten beror på felrapportering till Skolverket.