Synskadades riksförbund kongressen 1993



Yüklə 0,54 Mb.
səhifə26/26
tarix11.08.2018
ölçüsü0,54 Mb.
#69219
1   ...   18   19   20   21   22   23   24   25   26

Bilaga 6

Reservation


Reservation mot kongressens beslut gällande Motion nr 1 ang. EG-frågan
Jag Håkan Thomsson reserverar mig mot att kongressen beslutat avslå motion nr 1 angående EG frågan. Enligt min mening borde motionen bifallits vilket inneburit att SRF sagt ett otvetydigt nej till ett svenskt medlemskap i EG och eller EU.
Förutom vad SRF anfört i Motionen vill jag framhålla att EU:s ekonomiska politik förefaller vara helt oförenlig med ett generellt välfärdssystem av svensk modell. Den inom EU förhärskande subsidiaritetsprincipen strider helt mot den handikappolitik som SRF förespråkar. Det borde således vara en angelägenhet för SRF att Sverige stannar utanför EG/EU.
Håkan Thomsson


Bilaga 7

Reservation

Reservation mot kongressens beslut gällande Motion nr 3, att-sats 4


Ombuden för SRF Göteborg, Synskadades Förening reserverar sig mot kongressens avslag av Motion 3, att-sats 4.
Beslutet innebär att en odemokratisk mandatfördelning av ombud till SRF Göteborgs och Bohuslän bibehålles.
Detta innebär att Synskadades Riksförbund inte är en demokrati i alla led, dessutom har trovärdigheten i kongressens "rättvisetema" allvarligt skadats.
SRF Göteborg, Synskadades Förening

Ingrid Holmqvist, Kjell Emanuelsson, Thomas Krantz och Nils Olsson




Bilaga 8

Reservation

Reservation mot kongressens beslut gällande Motion nr 7 och 8.


Frågan om möjligheten att ha seende kassör har varit uppe till omröstning vid ett par tillfällen vid våra kongresser och med knapp majoritet avslagits. I Örebro län har vi 70 års erfarenhet av seende kassörer och vi har enbart positiva erfarenheter. Vi finner flera skäl varför vi även i fortsättningen bör ha kvar denna möjlighet:
1. En kassör inom styrelsen har ett medansvar tillsammans med övriga funktionärer och upplever detta ansvar också känslomässigt. Han eller ho handlar inte enbart på uppdrag som den adjungerade, men som en del av kamratgruppen.
2. Den seende kassören är en resursperson och ger oftast service utan extra kostnader utanför det egentliga kassaförvaltandet. Det kan gälla att åka ut till lokalföreningarna och hjälpa deras kassörer i samband med eventuella problem. De är oftast också en resurs i samband med funktionärskurser o likn. Man kan givetvis hyra in motsvarande resurser externt, men måste då räkna med större kostnader.
3. En styrelsekassör är en "kompis" som kan hjälpa till även med andra uppgifter och är därför en värdefull tillgång.
4. Även om kassörssysslan idag är tillfredsställande ordnad med en adjungerad kassör, har vi inte några garantier inför morgondagen. Faktum kvarstår att vi aldrig kan räkna med att få en seende kassör med samma funktion och intresse, om denna står utanför styrelsen och enbart som betalt upp­drag.
5. Den fruktan som tydligen en del av våra ombud känner, att vi med en seende skulle "bli styrda", förefaller närmast naiva. Att en seende person skulle dominera vår verksamhet är helt orimlig. Har vi verkligen så svaga styrelser? De erfarenheter vi haft under gångna år, pekar heller inte på någon risk av sådan dominans. Tvärtom har vi alltid haft intresserade och lojala seende kassörer som enbart haft vårt bästa för ögonen.
Mot bakgrund av ovanstående synpunkter, vill vi reservera oss mot kongressens beslut till förmån för vår Motion.
SRF Örebro län
Folke Holmberg, Per-Arne Carlberg, Elsie Paju och Leif Enmalm.

Bilaga 9

Reservation

Reservation mot kongressens beslut gällande Motion nr 50-52, Ang. förkortningar i punktskrift


Jag Håkan Thomsson reserverar mig mot kongressbeslutet att inte bifalla Motionerna 50 52. enlig min mening finns övervägande fördelar med att använda förkortningar i punkt­skrift. Forskning kring förkortningarnas betydelse för punktskriftsläsandet behövs men innan sådan forskning genomförts finns inte anledning att minska användandet av punktskriftsförkortningar.
Håkan Thomsson


Bilaga 10

Reservation

Reservation mot kongressens beslut gällande Motion nr 50-52, ang. förkortningar i punktskrift


Jag reserverar mig mot följande beslut:

avslag till motion nr 50

avslag till motion nr 51, att-sats nr 1

avslag till motion nr 52


Birgitta Fridén

Bilaga 11

Reservation

Reservation mot kongressens beslut gällande Motion nr 86, ang. Bilstöd till synskadade


Jag, Håkan Thomsson, reserverar mig mot kongressens beslut att bifalla Motion nr 86 angående bilstöd för synskadade. Min uppfattning är att synskadade aldrig ska beviljas bilstöd. Bilstödet kan bli ett argument för samhället att inte i full utsträckning satsa på samhällsservice som riktar sig di­rekt till synskadade typ ledsagartjänst och färdtjänst.
Håkan Thomsson

Bilaga 12


Till

Statsrådet Alf Svensson




Upp och slåss för procenten, Alf Svens­son!

Ungefär 10 procent av världens befolkning är handikappade. Dagligen får vi rapporter om hur människor lider nöd på grund av krig och svält. Följden blir att många får funktions­hinder för livet.


Samtidigt som klyftorna mellan rika och fattiga länder ökar tycks det svenska enprocentmålet för ulandsbistånd nu vara mycket avlägset. Idag handlar svensk biståndspolitik mer om hur mycket vi själva ska kunna få tillbaka än om den nytta biståndet ska kunna göra i mottagarländerna.
Visa i handling att begreppet solidaritet inte är alldeles ur tiden! Uppfyll enprocentmålet till att börja med! I alla biståndsprojekt måste man också aktivt verka för att funktionshindrade får del av insatserna.
SYNSKADADES RIKSFÖRBUND samlade till kongress 11-15 oktober 1993 i Göteborg

Bilaga 13

Till


Regeringen

Försvaga inte arbetsrätten!

När arbetsrättslagarna kom på 70talet höjdes synskadades sysselsättningsgrad från ca 20 procent till 50 procent. Utan kraftfulla åtgärder får vi inte chansen på arbetsmarknaden. Nu hävdas det dessutom att ett ökat arbetsgivarinflytande ska skapa en bättre och mer flexibel arbetsmarknad. Det har vi inte märkt något av!


Förutom att försvaga arbetsrättslagstiftningen vill Ni i regeringen nu också "kostnadseffektivisera" de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Vi vet vad det betyder dåliga möj­ligheter för oss att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Det kan vi aldrig acceptera!
Nej, Carl Bildt, din politik ger oss inga nya jobb. Stärkt lagstiftning och andra insatser är det bästa sättet att använda våra gemensamma resurser. Då får Du din kostnadseffektivitet!

SYNSKADADES RIKSFÖRBUND samlade till kongress 11-15 oktober i Göteborg



Bilaga 14


Till


samtliga riksdagspartier

Skulle Ni betala 50 kronor för att få hämta och lämna barnen på dagis per gång plus höjda dagistaxor?

100 kronor för att få gå på kondis och dricka en kopp kaffe med wienerbröd skulle Ni betala det? Eller 100 kronor för att få sjunga i kör per gång? Nej, vi anade det.


Det kan vara dyrt både att försöka ta sig ton och göra annat om man måste åka färdtjänst. Därför stannar många hellre hemma, om de kan. Meningen är också att det ska vara dyrt! Med hjälp av taxor och krångliga regelsystem ska våra behov granskas, styras och godkännas eller underkännas. Vi ska noga överväga om vi verkligen behöver hälsa på vänner, gå på möten eller följa med våra barn till fotbollsträningen. Att vara tvungen att lita till samhällets service har sannerligen sitt pris, och det blir allt högre! Genom att ta ut avgifter som människor får allt svårare att betala, håller den offentliga sektorn på att avskaffa sig själv. Denna utveckling saknar helt stöd hos svenska folket!
Nästa år träder handikappreformen i kraft. Den kommer att ge många människor möjlighet till ett friare och mer aktivt liv. Det är mycket bra! Samtidigt fattas mängder av politiska beslut runt om i vårt land som leder till att klyftorna mellan handikappade och andra ökar.
* Det är mycket svårt att återvända till arbetslivet efter en synskada, eftersom resurser till bra rehabilitering saknas. I stället straffas man genom att sjukersättningen sänks till 70% av lönen efter ett år!
* Synskadade elever tvingas ibland använda andra böcker än klasskamraternas, för att pengar saknas till att uppfylla idén om "valfriheten". Skulle Ni acceptera att Era barn hade det så?
* I förslaget till ny arbetsrättslagstiftning sägs att funktionshinder ska kunna vara skäl för uppsägning. Vi som hade hoppats att dessa förlegade värderingar för alltid tillhörde historien!
Vi vill ha rättvisa. Vi vill kunna gå i skola, arbeta, resa, ha en hobby precis som andra. För att komma åtminstone en bit närmare det målet måste förslagen i handikapputredningens slutbetänkande förverkligas. Vi måste kunna resa som andra, få skolböcker som andra, arbeta, få information, en miljö där vi kan hitta och inte behöver vara rädda. Och det ska inte behöva stå oss dyrt att ibland inte kunna göra som "alla andra"!
SYNSKADADES RIKSFÖRBUND samlade till kongress 11-15 oktober 1993 i Göteborg

Bilaga 15

Öppet brev till Svenska Kommunförbundet



Hjälp! Vi kommer att be om hemtjänst dag och natt om ingen stoppar oss!!!

Äntligen, Kommunförbundet, har vi fått veta sanningen om hurdana vi är! Borta är allt gammalt tal om jämlikhet, full delaktighet och helhetssyn. Nu är det allvar, för det handlar om pengar. Då har man inte råd att hålla sig med fraser.


I Er skrift "Avgifter för vård och handikappomsorg" har den nya tidens köp/säljtänkande fått blomstra fritt. Allt som tillhör själva livet, att komma ur sängen, tvätta sig, äta har fått sitt pris. Med plånbokens hjälp, d v s taxan, ska vi servicetagare få hjälp att tänka rätt. Vi ska uppmuntras att fundera på om vi verkligen är så handikappade som vi ibland kan tro. Om avgifterna sätts för lågt finns det nämligen inget som kan hejda vårt begär efter service, menar Ni i Kommun­förbundet. Vilken tur då, att Ni med avgiftens hjälp, kan avhålla oss från frestelsen att låta vårdpersonal ta plats i våra hem under alla dygnets timmar!
"Om man i ett avgiftssystem tar ut en särskild avgift för mat kan man riskera att de gamla väljer bort maten och utsätter sig för svält för att spara. Detta kan i viss mån undvikas om kommunen erbjuder ett månadsabonnemang som är subventionerat i förhållande till enskilda måltider." Så står det i Er skrift. Tack för den omtanken, Kommunförbundet!
Men ibland glimmar det till. Som när Ni säger att "det kan mycket väl vara lönsamt för kommunen att anpassa den ordinarie bostaden till att bli mer tillgänglig. På så sätt kan behovet av t ex hemtjänsttimmar minska."

Alla vi som är osäkra på våra behov av mat, tvätt, att komma ut etc. har till sist fått en pålitlig vägledare, plånboken. Vi har insett att det är det enda språk vi verkligen förstår. Det tycks vi åtminstone ha gemensamt med Er i Kommunförbundet.


SYNSKADADES RIKSFÖRBUND samlade till kongress 11-15 oktober 1993 i Göteborg

Bilaga 16


Till Folkpartiets landsmöte




Vi har bestämt oss - har Ni?

Ni inom Folkpartiet försvarar ofta handikappades rättigheter. Det gör vi inom Synskadades Riksförbund också! Därför har vi på vår kongress som pågår just nu bestämt att på alla sätt kämpa för att arbetsrättskommitténs förslag om att funktionshinder ska kunna vara skäl för uppsägning aldrig någonsin ska komma längre än till kommitténs pärmar! Tänker Folkpartiet också slåss för det?


SYNSKADADES RIKSFÖRBUND samlade till kongress i Göteborg 11-15 oktober 1993

Bilaga 17

Till


Statsrådet Beatrice Ask

Europadomstolen nästa Beatrice Ask?

I skollagen sägs att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning och få en likvärdig utbildning inom varje skolform. Lagen är en sak, verkligheten en annan.


Idag diskrimineras synskadade elever i skolan. Att tvingas läsa i en annan lärobok än klasskamraterna, att stå ut med försenade bokleveranser, att läsa på ett medium som inte alls passar de egna behoven det är något av synskadade elevers vardag.
Eftersom synskadade föräldrar inte får tillgång till anpassade läromedel för att kunna hjälpa sina seende barn i skolan blir målet om föräldrarnas medansvar för barnets skolgång bara tomt prat!
Vi utgår ifrån att Du anser att skollagen även ska gälla för synskadade elever och satsar ekonomiska resurser därefter.
Om inte, så vore brott mot skollagen en mycket lämplig fråga för Europadomstolen att ta ställning till.
SYNSKADADES RIKSFÖRBUND samlade till kongress 11-15 oktober 1993 i Göteborg

Bilaga 18


Till Statsrådet Ulf Dinkelspiel

När ska handikappolitiken bli en lika viktig EG-fråga som snuset, ripjakten och de mul­lade morötterna?

Handikappolitik är de enskilda medlemsländernas angelägenhet och därmed ingen EG-fråga, sägs det ofta. Vi som lever med funktionshinder behöver därför inte oroa oss inför ett EG-medlemskap, eftersom den svenska handikappolitiken kommer att ligga fast.


För många människor symboliserar EG tanken på rivna gränser och närmare relationer mellan folk. Man ska kunna röra sig fritt mellan länderna. Men gäller det för oss funktionshindrade? Om vi överhuvudtaget ska få ut något av ett EG-medlemskap måste det finnas handikappolitiska mål inom EG. Hur ska tanken på fri rörlighet kunna bli något värd för oss om vi inte kan få hjälpmedel, anpassade bostäder etc.? I Sverige är varannan synskadad i yrkesverksam ålder utan arbete? Får vi större chans på arbetsmarknaden om Sverige går med i EG?
Ett närmare europeiskt samarbete måste innehålla konkreta mål om rättigheter för handikappade. Det gäller rätten att kunna försörja sig, att få utbildning i vanliga skolor, att få information, att kunna resa etc. Det handlar helt enkelt om att ge målet "full delaktighet och jämlikhet" innehåll på europanivå. Den svenska handikappolitiken har, trots sina brister, varit framgångsrik internationellt sett. Vi har faktiskt något att erbjuda i ett europasamarbete! Sverige borde därför kunna ta initiativ till förhandlingar om rättigheter för handikappade, som ska gälla inom hela EG-området.
Handikappolitiken är ett för speciellt område för att beröras av EG-förhandlingarna, hävdas det. Men vi är förtröstansfulla. Vi hoppas att våra angelägenheter en dag ska få ta plats bland de stora, övergripande frågorna som snuset, ripjakten och de mullade morötterna!
SYNSKADADES RIKSFÖRBUND samlade till kongress 11-15 oktober 1993 i Göteborg

Bilaga 19

Till


Statens Invandrarverk


Glöm inte synskadade asylsökande!

När man kommer till Sverige som asylsökande tar det i regel mycket lång tid innan besked om uppehålls och arbetstillstånd ges. För synskadade asylsökande blir problemen särskilt stora. Risken finns att man under den långa väntetiden passiviseras och aldrig övervinner motståndet mot att t ex genomgå rehabilitering.


Därför måste synskadade asylsökande behandlas med förtur. Under väntan på besked om uppehållstillstånd ska man ha rätt till hjälpmedel och svenskundervisning som är anpassad efter synskadades förutsättningar. Lärare/cir­kel­ledare för synskadade invandrare måste också få möjlighet till utbildning och information vid Tomtebodaskolans resurs­center.
SYNSKADADES RIKSFÖRBUND samlade till kongress i Göteborg 11-15 oktober 1993

Bilaga 20

Till


Utbildningsdepartementet

Landstingsförbundet

Svenska kommunförbundet


Sluta försumma synskadade särskoleelever!

25-30 procent av eleverna i särskolan har påtagliga synproblem. Det har konstaterats av flera myndigheter, men ingen har tagit konsekvenserna. I skollagen sägs att hänsyn ska tas till elever med särskilda behov. Men "särskilda behov" tycks inte existera inom särskolan!


För elever med enbart ett handikapp har staten skapat en särskild myndighet med uppgift att ge specialpedagogiskt stöd. Har man oturen att ha flera handikapp tycks skollagens utfästelser om särskild hänsyn däremot inte gälla!
SRF har sedan diskussionen om huvudmannaskapet för särskolan och tillkomsten av SIH krävt att staten också måste ge specialpedagogiskt stöd till synskadade elever i särskolan. Men skolminister Beatrice Ask har avfärdat detta med att påstå att kommunerna och landstingen klarar denna uppgift själva. Nu ser vi resultatet! Inför kommunaliseringen har 25 procent av de landstingsanställda specialpedagogerna förhandlats bort.
Regering och riksdag måste fatta beslut om att staten har ansvar också för synskadade elever i särskolan. Kommuner och landsting måste se till att rutiner skapas så att allvarliga synfel hos särskoleelever upptäcks. Elever med synproblem måste sedan få resurser i form av hjälpmedel, anpassade läromedel och specialpedagogiskt stöd.
SYNSKADADES RIKSFÖRBUND samlade till kongress 11-15 oktober 1993 i Göteborg

Bilaga 21

Till


Statsrådet Bengt Westerberg

Vem har ansvaret för synskadades rehabilitering?

Vi synskadade ska ha samma rättigheter som andra till delaktighet och ett aktivt liv. För att det ska bli möjligt måste alla som blir synskadade snabbt få bra rehabilitering, som utgår från de egna behoven.


Alla är överens långtidssjukskrivning är en styggelse. Människor mår bäst om de snabbt får hjälp att komma tillbaka till ett socialt aktivt liv. Idag saknas inte pengar till rehabilitering. Men arbetsgivarens skyldighet att tillsammans med försäkringskassan upprätta rehabiliteringsplaner och uppföljningen av dessa fungerar dåligt. Uppenbarligen finns det en klyfta mellan politikernas utfästelser och viljan ute på fältet att svara mot de individuella behoven. Så här kan det inte fortsätta! Med en bra träning i de grundläggande färdigheter vi måste kunna som synskadade, kompletterad med en yrkesinriktad rehabilitering, har vi goda möjligheter att återvända till arbetsmarknaden.
Men en återgång till ett arbete får inte utgöra villkor för rätten till rehabilitering. De flesta nysynskadade har uppnått pensionsåldern. Synskadan ska inte tvinga oss att avstå från det liv vi varit vana vid. Det är samhällets skyldighet att se till att alla som behöver det oavsett ålder ska få rehabilitering.
Löften finns. Pengar finns. Behoven är uppenbara. Men ingenting händer! Bengt Westerberg, nu vill vi ha svar: vem har ansvaret för att vi synskadade får rehabilitering?
Peka ut den ansvarige och ge oss besked!

SYNSKADADES RIKSFÖRBUND samlade till kongress 11-15 oktober 1993 i Göteborg




Yüklə 0,54 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   18   19   20   21   22   23   24   25   26




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin