Utrikesutskottets betänkande

16 Turkiet

I motion 2001/02:U345 (fp) framhålls att bland kandidaterna till EU-medlemskap återfinns Turkiet. Ett grundläggande krav för att EU skall påbörja förhandlingar om medlemskap med Turkiet är att landet tydligt visar respekt för de mänskliga rättigheterna. Respekten för de mänskliga rättigheterna avseende landets minoriteter uppfylls inte i dag. Rätten till den egna kulturen och det egna språket är starkt begränsad för kurder, armenier, assyrier/syrianer och andra etniska grupper. Minoritetsgrupper har på flera håll i landet fått sin egendom ockuperad eller blivit fördrivna från sina byar. Minoriteters kulturarv och minnesplatser fortsätter att förstöras. I yrkande 31 krävs att Sverige verkar mer kraftfullt, genom olika kanaler, för att Turkiet skall vidta åtgärder för att förbättra minoriteters ställning och visa respekt för de mänskliga rättigheterna.

I flerpartimotion 2001/02:U247 (v, m, kd, c, fp, mp) konstateras att yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet. Den utgör pulsådern i alla demokratiska system. Denna rättighet skyddas i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Turkiet har undertecknat båda dessa konventioner, men i stora delar av landet är yttrandefriheten begränsad. Tortyr och misshandel av häktade och anhållna är vanligt förekommande. Turkiet har länge planerat att införa s.k. F-typfängelser med isoleringsceller. Förutom att isolering från andra människor är grymt i sig så kan mord, tortyr och våldtäkter lättare döljas i denna typ av fängelser. I yrkande 1 krävs att Sverige som stat och inom EU bör arbeta för att Turkiet avstår från att införa s.k. F-typfängelser.

I en demokratisk statsbildning med flera olika nationaliteter måste samtliga ges rätt till sin kultur och nationella identitet. Turkiet har i flera decennier fört en intensiv turkifieringspolitik riktad mot nationella minoriteter. Rätten till den egna kulturen och det egna språket är starkt begränsad för kurder, armenier, assyrier/syrianer och andra etniska grupper, vilka hindras från att verka fritt. Det som krävs är i stället tolerans och försoning olika folkgrupper emellan. I yrkande 2 krävs att Sverige inom EU bör verka för att den turkiska staten upphör med trakasserier mot kurdiska politiska partier och organisationer samt inleder en dialog med dessa grupper. I yrkande 3 framhålls att Sverige inom EU bör verka för att människor som utvandrat från Turkiet till andra länder skall ha rätt att söka sina historiska rötter och fritt besöka de områden i landet varifrån de ursprungligen kommer. I yrkande 4 krävs att Sverige verkar för att undantagstillståndet i sydöstra Turkiet hävs.

I motion 2001/02:U255 (v) konstateras att en alltmer angelägen och central fråga på mellanstatlig nivå är den om fördelningen av tillgängliga vattenresurser. Redan i dag är frågan av hög dignitet, men den kommer i framtiden att spela en allt större roll. Fördelningen av vattenresurser bli ofta en källa till internationella konflikter. Ilisudammen i Turkiet kommer att dränka 52 byar och 15 mindre städer. Projektet var beräknat att sättas i gång år 2000, och projektet beräknades vara genomfört inom 7–8 år. De 5 500 personer som bor i Hasankeyf kommer att tvingas flytta, och projektet kommer att ställa den bäst bevarade kurdiska staden från medeltiden under vatten. Bygget kommer sammantaget att tvinga 15 000 personer att flytta, främst kurder och assyrier. I yrkande 1 krävs att Sverige i EU, FN och i andra internationella sammanhang verkar för att staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet förklaras ingå i mänsklighetens kulturella världsarv och i yrkande 2 att Sverige verkar för att alla länder följer FN:s konventioner och Världsbankens riktlinjer när det gäller dammbyggen.

I motion 2001/02:U293 (kd) yrkande 1 framhålls att Turkiet har en önskan om EU-medlemskap. Blivande ansökarländer bör kunna visa i praktisk handling att de uppfyller kraven vad gäller mänskliga rättigheter. Det turkiska ansvaret för assyrisk/syrianska kyrkor och kloster inom landets gränser innebär att Turkiet måste upphöra med omvandlingen av kyrkor och kloster till bl.a. moskéer och återbörda beslagtagna och/eller konfiskerade assyriska/syrianska kyrkor och annan egendom till respektive församling och ägare. Turkiet bör omedelbart lämna statliga tillstånd till upprustning och renovering av assyrisk/syrianska kyrkor utan diskriminering i förhållande till andra religioner och trosriktningar. I yrkande 2 påpekas att det planerade dammbygget i Ilusi i sydöstra Turkiet hotar vattenflödet i floden Tigris. Det skulle innebära en stor risk för bristande tillgång på vatten i Irak och Syrien. Dammbygget skulle också medföra att den 10 000 år gamla staden Hasankeyf med många folkslags, bl.a. assyriers/syrianers, ovärderliga kulturskatter skulle dränkas i vattenmassorna. Dammbygget skulle dessutom göra 70 000 människor hemlösa.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att kandidatlandet Turkiet upplever en ekonomisk kris. Landet har under 2001 erhållit ett omfattande finansiellt stöd från IMF och Världsbanken för att underlätta nödvändiga ekonomiska reformer. Genomförandet av Turkiets medlemskapsstrategi har trots de ekonomiska problemen gått framåt, och i mars 2001 presenterade den turkiska regeringen ett omfattande nationellt program för politiska, ekonomiska och administrativa reformer i syfte att anpassa sig till EU:s regelverk. Situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i Turkiet är emellertid inte tillfredsställande, och landet uppfyller i dagsläget inte de politiska Köpenhamnskriterierna för medlemskap i EU. Enligt bedömare finns det tecken som tyder på att MR-situationen i själva verket försämrats för speciella grupper i landet.

Utskottet konstaterar vidare att den svenska regeringen under det senaste året har haft ett antal kontakter med den turkiska regeringen. Bland annat har utrikesministern besökt Turkiet två gånger. Vid dessa tillfällen har krav på förbättringar av MR-situationen framförts. EU-kommissionen har utarbetat specifika krav för Turkiet, och den svenska regeringen fäster stor vikt vid att dessa krav uppfylls. Bistånd genom Sida har möjliggjort stöd till projekt som främjar respekten för de mänskliga rättigheterna.

Den strategi som regeringen följt innebär en bred dialog med Turkiet som innefattar mänskliga rättigheter, migrations- och asylpolitik, handelsfrågor, konsulära frågor och säkerhetspolitiska frågor. Avsikten är att fortsätta denna dialog. Utskottet menar att det är viktigt att understryka att samma krav gäller för Turkiet som för andra ansökarländer och att FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna gäller för Turkiet som för andra stater. EU-kommissionen har utarbetat krav på kort respektive medellång sikt som Turkiet måste uppfylla.

Den turkiska regeringen har i frågan om landets fängelsesystem samarbetat med såväl Europarådets antitortyrkommitté (CPT) som Europaparlamentet. De båda Europaorganen har givit regeringen förslag till lösningar av konflikten. På uppmaning av framför allt CPT har vissa reformer vidtagits. EU och Sverige kommer fortsätta att fästa myndigheternas uppmärksamhet på de humanitära aspekterna av hungerstrejkerna som riktas mot existensen av de s.k. säkerhetsfängelserna, som innebär att fångarna ofta isoleras från varandra eller hålls i små grupper.

Utskottet menar att Turkiets önskan om EU-medlemskap också innebär att de mänskliga rättigheterna måste sättas högt på dagordningen. Det är angeläget att Turkiet erkänner sina minoriteter och deras kulturhistoriska arv för att visa att man är värdig ansökarstatus. Detta kulturarv berör inte endast assyrier/syrianer och kaldéer, utan har även en omistlig kyrkohistorisk och kulturhistorisk betydelse för hela världen. Enligt Europakonventionen skall envar stå helt fri att välja och utöva sin religion. Turkiet lovade respektera vissa minoriteter redan vid Lausannefördraget 1923. Turkiet har även undertecknat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det måste anses ingå i både Sveriges och EU:s grundläggande principer att respektera såväl religionsfriheten som minoritetsrättigheterna i övrigt.

Ilisudammen skall byggas i floden Tigris, nära Iraks och Syriens gränser. Projektet kommer att göra det möjligt för Turkiet att stoppa Tigris vattenflöde i flera månader. Bara att denna möjlighet finns, menar flera experter, kommer att leda till ökade spänningar i en redan orolig region. Dammen kommer att dränka ett sextiotal byar och små städer. Dammbygget medför att den 10 000 år gamla staden Hasankeyf med många folkslags, bl.a. assyriers/syrianers, ovärderliga kulturskatter dränks i vattenmassorna. Dammbygget skulle dessutom göra 70 000 människor hemlösa.

FN:s generalförsamling antog 1997 en resolution som avser en internationell vattenkonvention. Konventionen syftar till att förhindra internationella vattenkonflikter orsakade av enskilda länders åtgärder och antogs av 103 nationer. Turkiet, Kina och Burundi var de enda länder som röstade emot konventionen.

Sverige kommer, inom EU, att verka för att det från turkisk sida sker en anpassning av lagstiftningen på miljöområdet till EU:s regelverk. Utskottet stöder till fullo att regeringen, bilateralt och inom EU, till Turkiet framför sin oro över att Ilisuprojektet kommer att resultera i förstörelse av ett viktigt kulturarv och understryker vikten av att alternativa planer tas fram.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U247 (v, m, kd, c, fp, mp) yrkandena 1–4, 2001/02:U255 (v) yrkandena 1 och 2, 2001/02:U293 (kd) yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:U345 (fp) yrkande 31 kan besvaras.