Verksamhetsberättelse för Synskadades Riksförbund

Personal och kansli

Antalet anställda vid rikskansliet 2010 var 67 (72 år 2009) personer varav 40 (43) kvinnor och 27 (29) män. Av de anställda var 31 (33) synskadade och 36 (39) seende.
Omräknat till heltidstjänster var antalet tjänster vid rikskansliet 63 (66).
Uppgifterna avser antalet personer/tjänster vid rikskansliet per den 31 december respektive år och inkluderar ordförande. I rikskansliet har inräknats personal i Enskede och personal som arbetar på distans samt de regionala ombudsmännen som är finansierade av riksförbundet.
En ny organisation har formats under året på grund av indragna verksamhetsmedel från socialstyrelsen. En marknadsavdelning med medlemsrekrytering och medelsanskaffning samt rn sekreterarpool har bildats och stödfunktionerna i övrigt har optimerats. Vi har tvingats minska personalen med ett antal tjänster och flera personer har sagts upp eller inte fått förlängd anställning.
Datorer, kontors- och layoutprogramvaror har bytts ut vid rikskansliet för att möta upp den nya arbetsorganisationen samt att följa med i omgivningens rådande tekniska standard.
En särskild satsning på punktskriftskonvertering har genomförts med syftet att förbättra kvalitén på den punktskrift som kansliet producerar.
Utrustning för Daisyproduktion via dator har införts för att skapa en effektivare produktion och höja flexibiliteten i kansliets arbetsrutiner.
Riksförbundet har gått över till att använda mejl-formatet HTML i syfte att få ett modernt och mot riksförbundets hemsida fungerande gränssnitt.
Riksförbundet blev medlem i Techsoup under året, vilket är en sammanslutning för ideella organisationer, vars syfte är att erbjuda billiga programvarulicensavtal.
Riksförbundet har idag non-profit licensavtal med program­varuföretagen Microsoft och Adobe vilket avsevärt har minskat rikskansliets kostnader för programvaror.
Planeringsarbete och avtal om ett nytt register, Surfa, genomfördes under året. Implementering och utbildnings­insatser sker under 2011.

Påverkansarbete

Ett bättre, aktivare och friskare liv är det kongressöver­gripande målet. Tre intressepolitiska vägar är utpekade för att nå målet.

1 Arbete / Försörjning

SRF har tagit kontakt med Arbetsförmedlingen om att utveckla den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Kontakten har varit konstruktiv och vi har ett gott samarbete. Arbetsförmedlingen håller på och utvecklar en ny tjänst ”Förberedande insatser” för de personer som utförsäkras från Socialförsäkringen. SRF har bidragit med underlag för hur tjänsten ska utformas för att hjälpa personer med synnedsättning till ett arbete.

SRF har bedrivit aktivt lobbyarbete för att ändra de diskriminerande reglerna för äldre på arbetsmarknaden. Personer som fyller 65 har inte haft rätt till arbetshjälp­medel eller lönebidrag. Under året har bland annat genom vår medverkan regelverket ändrats inom Försäkrings­kassan så att det är möjligt att få hjälpmedel om man vill arbeta efter sin 65-årsdag.
Vi har också bidragit till att Arbetsförmedlingen i sin anslagsframställan till regeringen föreslår att åldersgränsen för lönebidrag, bidrag för arbetsbiträde och arbetshjälp­medel ändras så att det blir möjligt även för dessa personer att förlänga sina arbetsår efter 65.
Projektet Nya jobb för personer med synskada har genomfört sitt andra år av totalt tre. Under året har vi i projektet identifierat ett 30-tal olika yrken som erfarenhets­mässigt fungerar bra även för personer med grav synnedsättning.
Vi har genomfört flera fokusgrupper med olika yrkesgrupper. Vi har träffat dataspecialister, lärare, administratörer, telefonarbetande, psykologer och kuratorer. Vid träffarna har vi gått igenom hur det är att arbeta inom yrket med en synnedsättning, och dokumenterat vilka särskilda färdigheter man behöver ha för att arbetet ska fungera även för dem med nedsatt syn.
Under året har projektet genomfört en undersökning av synskadade ungdomars attityder till och tankar om arbetsmarknaden.
I vår undersökning arbetar 60 procent av männen, men bara 37 procent av kvinnorna. Bland synskadade ungdomar är det stor skillnad i hur många som är arbetslösa mellan könen, 16 procent av männen, men ingen av kvinnorna uppger sig vara arbetslös. Förklaringen till dessa siffror är att fler kvinnor studerar.
Det är stor skillnad i sysselsättning mellan de ungdomar som kan läsa svartskrift och dem som ser sämre än så. Av dem som är gravt synskadade är det bara 23 procent som arbetar heltid, mot 40 procent av de synsvaga. Arbetslös­heten är också mycket högre bland gravt synskadade, 14 procent mot fyra procent av synsvaga.
När det gäller vad man arbetar med är det inga överraskningar. Vanligast är allmänt kontorsarbete och administration. Intressant är att på delad förstaplats om vad som är en viktig egenskap hos ett arbete kommer påståendet att ”Arbetet går att göra som synskadad”. Naturligtvis är det också närmast en truism, för vem skulle säga att det inte är viktigt att arbetet passar mig och mina förutsättningar. Vi väljer dock att tolka det som att det finns en medvetenhet om att alla arbeten inte fungerar lika bra, och att det faktiskt är en tungt vägande faktor att välja ett lämpligt arbete.
På frågor om hälsa och självkänsla svarar synskadade ungdomar ungefär likadant som ungdomar i allmänhet.
Sammanfattningsvis kunde vi konstatera att det inte finns några avgörande skillnader mellan synskadade ungdomar och ungdomar i allmänhet. Vi tycker också att vi i vår undersökning får stöd för huvudtankarna bakom vårt projekt, att det kan vara av värde att analysera arbets­marknaden utifrån vilka arbeten som kan vara mer lämpliga om man ser dåligt. Synskadade ungdomar har insikt om att vissa arbeten passar bättre än andra.

2 En flexibel kommunal personlig service

I vår valplattform lyfte vi fram vår rätt till en brukarstyrd personlig service och ledsagning och informerade om situationen för personer med synnedsättningar.

Utvärdering av kampanjen 2009

Vid utvärderingen av kampanjen utkristalliserade sig några frågor som vi närmare vill undersöka; Varför är det så få personer med synnedsättningar som ansöker om ledsagarservice enligt Socialtjänstlagen, hur kan det komma sig att en del kommuner anser att gravt synskadade tillhör personkrets 3 i Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade, medan andra kommuner gör en motsatt bedömning. För att få svar på frågorna vill vi göra en fördjupad undersökning och har därför sökt bidrag från Allmänna Arvsfonden. Ansökan omfattar även en försöksverksamhet, där ledsagare i några kommuner kommer att erbjudas utbildning i syntolkning.

Tyvärr, avslogs ansökan i början av 2011.
Gravt synskadade och LSS

I samband med regeringens proposition om ändringar i LSS, som framför allt gällde personlig assistent, hade vi åtskilliga kontakter med ledamöter i Socialutskottet. Vi ville förmå dem att lyfta frågan om ett förtydligande i lagen för att göra det tydligt att gravt synskadade ska kunna tillhöra personkrets 3. Våra ansträngningar ledde inte till något resultat.

Under hösten tog vi fram ett motionsunderlag, där vi begärde att ett förtydligande i lagen måste göras, så att det inte längre kan råda någon tvekan om att gravt synskadade ska kunna tillhöra lagens personkrets.
Vi redogjorde för statistik, som visar synskadades behov av ledsagning och annan service samt beskrev hur både kommuner och domstolar tolkar lagen på helt olika sätt. Motionsunderlaget skickades till ett antal riksdagsledamöter och resultatet blev att fem motioner lades, varav fyra är nästan identiska med vårt underlag.