Verksamhetsberättelse för Synskadades Riksförbund

Verksamhetsberättelse
för
Synskadades Riksförbund
2010

INNEHÅLL

INNEHÅLL 4

4

Verksamhetsberättelse 2010 6

Ordförande har ordet 6

Beslutsorgan 10

Förbundsstyrelsen 10

Arbetsutskottet 10

Granskningsutskottet 11

Valberedningen 11

Organisationsrådet 12

Samarbete inom funktionshindersrörelsen 13

Personal och kansli 14

Påverkansarbete 16

1 Arbete / Försörjning 16

2 En flexibel kommunal personlig service 18

3 Underlätta orienteringen för synskadade 19

Övrigt påverkansarbete 22

Diskriminering och mänskliga rättigheter 23

Habilitering 24

Rehabilitering 25

Hjälpmedel 26

Informations- och kommunikationsteknik, IKT 26

Kultur och information 27

Konsument 27

Utbildning 28

Ögonvård och forskning 30

Organisationsstöd 32

Medlemmar 32

Uppsökande verksamhet 34

Kompetensutveckling/funktionärsutbildning 35

Internt ekonomiskt stöd 36

Personalstöd 36

Individstöd 38

Barn- och föräldraverksamhet 38

Projekt för synskadade föräldrar 40

Punktklubben 40

Bidrag till enskilda 40

Juridiskt stöd 41

Jämställdhets- och kvinnoarbete 41

Synskadade invandrare 42

Motion och rekreation 43

SRF Fritid 43

Uppdragsverksamhet 45

Telefaxtjänsten 45

Programmet för synskadade med ytterligare funktionsnedsättning 45

Punktskriftsverksamheten 47

Arbetsmarknadsprogrammet 48

Ledarhundsverksamheten 51

Studieverksamheten 52

Internationellt arbete 55

Internationellt samarbete 55

Internationellt solidaritetsarbete 56

Informationsmaterial 60

Kommunikation 60

Webbradio 62

Synskadades Museum 63

www.srf.nu vår webbplats 63

SRF Perspektiv 65

Oboj 65

Panorama 66

Ersättningstidningar 67

Övriga tidningar 68

Marknad 70

Verksamhetsberättelse 2010

Ordförande har ordet

2010 ett år i förändringens tecken inom Synskadades Riksförbund, SRF, anpassningar till bidragsminskningar och storsatsning på alternativ finansiering. Förändringar, i hela synskaderörelsen genom breddat ägande av Iris-företagen. Kalldusch vad gäller tillgänglighetsarbetet. Planen för enkelt avhjälpta hinder gick inte i mål, utan får fortsätta i ny plan med tätare avstämningar. Bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund hade vi stora förhoppningar på efter politiskt dokumenterat intresse under valet. Det hela magplaskade ju sen ner i en ny utredning av kostnaderna efter att Ytterberg presenterat sin utredning. Och inga tidsangivelser när en ny utredning är klar. Ska man skratta eller gråta?

Valarbetet drog igång i SRF med utarbetandet av en valplattform. På hemsidan, kunde vi sedan följa arbetet runt om i vårt avlånga land. Det fanns möjligheter att arbeta med olika frågor. Både uppföljning av personlig service, orienterbarhet i utemiljön och arbetsmarknadsfrågor, för att nämna några. Det var ett stort engagemang med politikerdebatter lokalt och på distrikt. En fråga som berör oss starkt och som ännu inte är löst, är att kunna kryssa vid personval med bevarad valhemlighet. Hittills ska man kunna erhålla personlig hjälp med detta av valförrättare. Men i Enköping hade syncentralen lånat ut läs-tv apparatur i tre vallokaler, så att de personer som kan använda en sådan, själv kunde kryssa. Detta kan vi inte släppa. Valmyndigheten får utveckla elektroniska möjligheter och vi får inte ge oss förrän denna fråga är löst.
Två frukostmöten i mörker på Svartklubben, genomförde vi med de olika politiska allianserna. Företrädare ur partistyrelser och olika Riksdagsutskott deltog med liv och lust. Vi diskuterade både hur man tar för sig av det man ville ha från bordet rent praktiskt och sen gick debattens vågor höga. Fortfarande i totalt mörker, lotsade av Ulf Nordqvists och Marie Hägleruds musikframträdanden.
Valsamarbete inför Almedalen sker under devisen "Vad får en mänsklig rättighet kosta?". Utifrån en undersökning vi gjort bland samtliga partistyrelser som finns representerade i Riksdagen; plus de ledamöter som ställer upp för omval. De har själva fått definiera vilka frågor på funktionshinders­området som de ska driva. Bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund och arbetsmarknadsfrågorna toppar oavsett partifärg. Alexandra Pascalidou är moderator på det välbesökta seminarium som vi sedan har under Almedalsveckan. Samarbetet inkluderar SRF, DHR, HRF, FSDB och RTP.
Lika Unika-samarbetet tar fart men vad ska man göra först? På årsmötet överlämnar SRF ordförandeskapet i Lika Unika till HRF och Jan-Peter Strömgren. I september anställs en federationssekreterare Lotta Sondell som börjar jobba på att färdigställa hemsidan och göra samarbetet känt. Den 6 december är det dags för frukostmöte och en introduktion av samarbetet mer publikt. Alldeles innan jul blir det klart att de förbund som ingår i Lika Unika får samverkansmedel. Det blir ett välkommet tillskott eftersom man under året har klarat sig helt på medlemsavgifterna.
SRF har inom ramen för projektet Agenda 50, en samverkan med HSO, Forum kvinnor och funktionshinder, FQ, samt Sveri, informerat både internt och externt om vår nya konvention och hur den bör tillämpas i svensk funktionshinderpolitik.
Budget-propen slog fast det vi redan visste, nämligen att bidragen till vissa verksamheter som SRF tidigare erhållit i årsskiftet ska gå över till TPB alternativt upphöra helt. Totalt är det bidrag på 9 miljoner kronor som upphör. SRF får behålla en miljon kronor för att fortsätta punktskriftsutbildning för vuxna.
SRF genomför en organisationsöversyn som både omfördelar och lägger ner verksamheter samt varslar och säger upp de anställda som arbetat med dessa verksamheter alternativt inom områden som bistått desamma. Under hela året arbetar vi intensivt med beslut och genomförande av denna omorganisation. Introduktion av nya system för att underlätta administrativa rutiner i en minskad och slimmad organisation pågår parallellt.

Förbundsstyrelsen, FS, utvärderar den politiska situationen efter valet. Att jobba som partipolitiskt obunden med påverkansarbete innebär inte att man är opolitisk. Styrkan och svagheten med att frågor prioriteras av de två politiska allianserna lyftes. Sverigedemokraternas, SD:s, vågmästarroll diskuterades och FS fastslår, att man inte aktivt ska söka upp eller söka stöd från dem i några frågor. Om SD ändå deltar ska frågor självklart debatteras med dem. Att inte gå med på förslag som innebär att andra grupper marginaliseras eller helt utesluts, för att finansiera för SRF viktiga förslag. FS uppfattningar ska debatteras både inom och utanför organisationen. Viktigt att följa de utfästelser som gjorts bland annat med otillgänglighet som diskrimineringsgrund och på arbetsmarknadsområdet efter valet. Vi ska tidigare påbörja valarbetet och följa frågorna under hela mandatperioden, inte bara under valåret.

Unga Synskadades, US, styrelse och SRF:s FS hade ett gemensamt möte i oktober. Vi gav varandra nuläges­information om våra respektive organisationer och sedan hade vi några gemensamma teman som vi debatterade i mindre grupper. Det handlade om våra barn- och ungdomsläger, om EU-arbete, om medlemsrekrytering och skola. Känns roligt och framåtsyftande, vi kan bidra till varandras verksamheter och hitta synergier. Det gemensamma mötet ger mersmak och önskan om att utveckla samarbetsformerna.
Kalendern - årets julklapp på många sätt. Jag blir under ett nordiskt möte intervjuad av Norska Blindeforbundets tidning. De vill veta hur vi känner inför kalendersläppet i Sverige. Det är ett samarbete med Norges och Danmarks synskadeorganisationer. En väggkalender med valpar som kan bli ledarhundar, trycks gemensamt. Varje organisation har sedan sin specifika information om sin verksamhet, medlemskap och möjligheter att stödja med en finansiell gåva. Kalendern distribueras sedan till cirka 600 000 svenska hushåll första året och ett antal kan vi sprida på annat sätt. På SRF jobbar vi hårt med att svara på frågor om kalendern samt skicka ut flera. Många ger bort den i julklapp och det kommer in många positiva reaktioner från både medlemmar och allmänhet. Vi får också in många bidrag till vår verksamhet och nya medlemmar, så denna för SRF nya satsning känns verkligen positiv. Tack vare erfarenheter från Norge och Danmark kan vi dessutom planera introduktionen på bästa sätt.
Statsbidraget minskar ytterligare främst genom att vi minskar i antal medlemmar. En trend som vi genom medlemsvärvning och uppsökeri försöker förändra. Detta arbete måste vi fortsätta och även sprida varför man ska gå med i SRF. Det måste finnas en skillnad som är tydlig med att vara medlem. En grupp med personer bland annat ur FS jobbar med denna avgörande fråga. Ett projekt som Synskadades stiftelse stödjer på tredje året behandlar detta tema. Detta projekt får SRF utöver de bidrag till verksamhet och enskilda som Synskadades stiftelse i övrigt ger.
Iris-företagen fick under sommaren breddat ägande i den del som hette Iris Invest. Numer Iris-group, det innebär att Synskadades stiftelse fortsätter en 20 % minoritetsägande i denna del. Omstruktureringen i företagsgruppen har varit att minska risken.
Kvar i Iris Förvaltning finns Iris Hantverk, Almåsa och Ideella Spel samt fastigheterna och stiftelseadministration­en och portföljbolag som Bonnier Audio. Skälet till försäljningen var att ge Iris Invest bättre marknadsförut­sättningar både med affärskunnande och investerings­kapacitet. Detta finns hos nya huvudägaren Karnell.
Tack för gott samarbete under året som varit späckat med utmaningar och förändring. Det gäller nu att vi fortsätter utveckla och effektivisera vårt arbete. Det ska göra skillnad att gå med i SRF och vi tackar alla för arbetsinsatser och annat stöd till vår verksamhet.
Tiina Nummi-Södergren

förbundsordförande