Verksamhetsberättelse för Synskadades Riksförbund

Ledarhundsverksamheten

År 2010 har SRF godkänt och köpt 40 (40 år 2009) utbildade ledarhundar från de fyra leverantörer vi har avtal med. 289 (287) synskadade personer innehar ledarhund.

Sex stycken grundkurs 1 har genomförts med totalt 31 (17) deltagare. Dessutom fick 19 (22) förare sina hundar direktplacerade, vilket innebär att motsvarande utbildning genomförts hemma hos förarna. Det innebär att 50 (39) personer har fått ny hund.
Fyra informationskurser har genomförts med 22 (20) deltagare. Syftet är att få kunskap om och pröva på vad det innebär att ha ledarhund.
Tre stycken grundkurs 3 har genomförts med totalt 27 (44) deltagare. Förare och hund går kursen efter cirka ett och ett halvt år tillsammans.
Vi har haft två tredagars uppföljningskurser för äldre hundar från 6 år och uppåt. Sammanlagt har 22 (46) ekipage deltagit.
Personal från ledarhundsverksamheten har medverkat i aktiveringskurser för personer med dövblindhet på Mullsjö Folkhögskola.
Vi har haft 3 (2) "Pröva På" kurser med sammanlagt 14 (11) eventuella presumtiva ledarhundsförare.
42 (41) ansökningar om dispositionsrätt till ledarhund har inkommit under året, 24 var nya förare och 18 var gamla förare. 13 (10) hundar har skänkts bort med gåvobrev, antingen på grund av hög ålder och att föraren har fått ny hund, eller på grund av att föraren avlidit och hunden är för gammal för att omplaceras. 14 (20) hundar har avlivats på grund av hög ålder eller sjukdom.
Vi har tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet haft två träffar med de fyra leverantörer som fått avtal att leverera ledarhundar till oss 2010.
Vi har haft tre brukarrådsmöten med SLHF, som är en nationell förening för Sveriges Ledarhundsförare. Utöver detta har vi medverkat i lokala ledarhundsträffar runt om i landet.

Studieverksamheten

Årets 110 (129, år 2009) nyproducerade studiematerial är en minskning med 19 titlar från föregående år, vilket är en mer marginell minskning än vad vi sett under de senaste åren. Daisyöverföringen är klar och ju fler böcker som produceras av Talboks- och Punktskriftsbiblioteket TPB, ju fler titlar blir också tillgängliga för folkbildningsändamål genom en enkel kopiering och utlån. Även i år har efterfrågan på tidigare producerade titlar, vida överstigit beställningar på nya kursmaterial. I antal bokexemplar är denna utveckling extra tydlig: 289 exemplar nyproducerade böcker mot 545 exemplar omkopierade eller omtryckta böcker. Vi tolkar det som om informationen från samverkande studieförbund om nya kursmaterial är otillfredsställande och att våra lokalföreningar då väljer att beställa kursmaterial som redan finns producerade på läsbart media.

Under året har Punkt Design överlämnat samtliga original av våra punkt- och storstilsböcker. Originalen har av gammal hävd funnits hos de produktionsbolag som vi anlitar och vi har betalt hyra för denna tjänst. Det är en fördel att SRF som äger originalen också har direkt tillgång till dem. Därmed kan vi göra våra egna kopior om vi så önskar. Nackdelen är den ökade administration som det medför att handha arkivering och sända arkivexemplar vid beställningar av omtryck. Det blir särskilt påtagligt när årets omorganisation negativt påverkar personaltätheten på rikskansliet.
SRF har sedan år 2006 försett TPB med digitala kopior av våra Daisyböcker. Det innebär att TPB under året har fått tillgång till samtliga av våra nyinlästa böcker. På TPB:s hemsida finns en lista över de böcker som har producerats för folkbildningsändamål.
Upphovsrättslagen ger SRF utrymme att även låna ut studiematerial på Daisy. Sedan år 2006 bedriver vi också låneverksamhet, i första hand för cirkelledare och studieorganisatörer som vill förbereda studieverksamheten genom att läsa igenom olika material. Allt fler folkhögskole­elever väljer nu att utnyttja låneservicen. Ett drygt 60-tal boktitlar i cirka 173 exemplar har ingått i årets utlånings­verksamhet. Det är en liten ökning från föregående år.
Inom ramen för punktskriftsverksamheten har lästräningshäften på olika nivåer för punktskriftsträning producerats.
Informationen om nya studiematerial är fortfarande undermålig. Studiekatalogen finns tillgänglig på vår hemsida men är inte så lättanvänd som vi skulle önska. Våra e-postlistor till studiefunktionärerna är en bra informationskanal men inte tillfyllest eftersom mer än hälften av studiefunktionärerna inte har tillgång till Internet. Svårigheterna att få information är troligen ett av skälen till att så många aktiva studiefunktionärer väljer att beställa redan tidigare känt kursmaterial istället för att söka nytt. Informationen och en nära kontakt med i första hand ABF-avdelningarna borde få en bättre genomslagskraft på informationsflödet bland studiefunktionärerna.
Eftersom vi inte tar in någon studiestatistik från distrikt och lokalföreningar, vet vi inte om studieverksamheten ökar eller minskar lokalt. Det finns anledning att tro att antalet studiecirklar och kurser i lokalföreningar och distrikt samt deltagarantal ligger ganska lika år efter år. Vi ser dock att cirklar kring våra egna frågor numer har låg prioritet.

Ingen studiecirkel eller enskild folkhögskoleelev har nekats sitt kursmaterial eller fått vänta otillbörligt länge. Vi har förhållandevis korta produktionstider på framförallt studiematerial till elever vid folkhögskolorna.

Varje folkhögskoleelev väljer vilket läsmedium man vill ha. I år är det enbart folkhögskoleelever som har valt e-text­böcker. Folkhögskoleelever har också efterfrågat läsformatet Daisy text och ljud, men valt bort det när det står klart att produktionsprocessen är ganska tidsödande. Då väljer man hellre en snabbproducerad talbok. Punktskriften är inte särskilt populär bland folkhögskolans elever.
Folkhögskolans elever tar varje år marknadsandelar från studieförbunden framförallt vad gäller beställningar av antal böcker. Årets procentuella fördelning av beställda böcker är 55% till studieförbunden och 45% till folkhögskolorna. Kostnaderna för böckerna fördelar sig helt annorlunda; 70% till studieförbunden och 30% till folkhögskolorna.