Verksamhetsberättelse för Synskadades Riksförbund

Informations- och kommunikationsteknik, IKT

Vi har försökt förmå regeringen att utreda förutsättningar för politiska val i elektronisk form. Men, tyvärr anses fortfarande det traditionella sättet vara mest tillförlitligt.

Regeringen gav under våren ett antal myndigheter och institutioner i uppdrag att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande.

Som stöd i deras arbete arrangerade SRF tillsammans med Handikappförbunden ett dialogmöte där forsknings­projekt och användarvänliga lösningar presenterades. Ett 30-tal myndigheter och institutioner deltog.

SRF har i yttrande över "Bättre regler för elektronisk kommunikation" (DS2010:19) och yttrande över E-delegationens betänkande ”Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning” SoU 2009:86 särskilt tryckt på krav på användbarhet och tillgänglighet i alla e-tjänster och i all upphandling.
Ny upphandling av tjänsten kostnadsfri nummerupplysning ska ske under 2011. Vi har återigen betonat behovet av att kunna använda tjänsten i mobiltelefon, att samtalstak skapar problem för en del och barn utan eget abonnemang måste kunna nyttja tjänsten.

Kultur och information

Olika sätt att göra programtablåer tillgängliga har diskuterats med Sveriges Television och med Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. En inläsning med syntetiskt tal i en strukturerad form är ett tänkbart alternativ för SVT för nedladdning från deras hemsida. Kopiering och distribution är de inte beredda att stå för. De hänvisar också till sin telefontjänst. TPB och de lokala biblioteken är heller inte beredda att åta sig någon del i detta.

Under nuvarande tillståndsperiod har SVT i uppdrag att fortsätta med talande textremsa och även prova syntolkning. I remissvar och i dialog med Sveriges Television lyfter vi problemen med den komplicerade tekniska lösningen och att fler kanaler och program­områden måste få talande textremsa. Likaså måste tjänsten vara åtkomlig hos alla operatörer. För närvarande strömmas filmers översättningstext i SVT:s kanal 1 och 2. Operatörer som har tjänsten är förutom marknätet, Com Hem och Kanal Digital.
I skrivelse till kulturdepartementet pekade vi på de negativa konsekvenser den 10-procentiga minskningen av anslaget redan från 2012 för dagstidningar på tal troligen får. Ambitionen att höja kvalitén, nå fler presumtiva prenum­eranter och förbättrad fysisk åtkomst måste gå före prislappen.

Konsument

Vi har kontaktat Kontanten AB och ICA-bankens automater om vikten av tal på deras uttagsautomater. Vilket de lovat att det ska bli allt eftersom. Vi har även varit i kontakt med de fem största bankerna som 2010 bildade ett bolag kring uttagsautomater och har skickat SRF:s synpunkter och krav till dem.

Vi har tyvärr inte uppnått uppsatt mål vad gäller tidigare genomförd förstudie om "texten måste tala" på olika förpackningar. Vi har inte lyckats skapa det intresse som vi hoppats på hos olika intressenter.

Dock fortsätter vi att försöka hitta intresserade partner att samarbeta med.

Vi har varit i kontakt med både allmännyttan och privata fastighetsägare samt haft en dialog med hyresgäst­föreningen och dess jurist kring tillgängliga tvättstugor för personer med synnedsättning.
De enstaka fall de kände till hade lösts med att kommunen hade anpassat den enskildes lägenhet via bostadsan­passnings­bidrag. Emellertid blir det allt vanligare med teknikstyrda bokningssystem, andra kodlösningar med mera, vilket gör att frågan inrymmer ett bredare tillgänglighets­krav. Dagens lagstiftning är inte tillräckligt stark på detta område.
Tillgänglighetsdatabas för turism

SRF, HSO och Västra Götalandsregionen samverkar i ett arvsfondsprojekt för att utveckla en databas för kommuners tillgängliga turismanläggningar.

Vi har under 2010 aktivt deltagit i arbetet med att kvalitetssäkra databasen både vad det gäller arbetet med att lägga in information som att användare av databasen skall kunna lita på informationen de får.

Utbildning

Skolans åtgärdsprogram är viktiga verktyg för att säkerställa att eleverna får det särskilda stöd de är i behov av. De är också viktiga som underlag för att beräkna vilka extra ekonomiska och personella resurser som skolan behöver. För att ta reda på om det finns någon samlad information i kommunerna om antal åtgärdsprogram bad vi representanter i Kommunala Handikappråd i landet att ställa en fråga om detta. Vi har fått svar av ett antal kommuner och tyvärr visar de att det inte hör till rutinerna att information samlas centralt. Några kommuner arbetar strukturerat med åtgärdsprogrammen och utbildar sina skolledare för att få en likvärdig hantering i kommunerna. Vi har informerat om åtgärdsprogram vid en träff för KHR:are i stockholmsdistriktet.

När det gäller vårt krav på samverkan kring stödinsatser för barn och unga med synnedsättning mellan stat, landsting och kommun har vi träffat Skolverket för att diskutera hur de ser på möjligheten att ta fram föreskrifter i frågan. De är helt medvetna om problematiken och med tanke på Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan när det gäller habilitering och rehabilitering så skulle det vara fullt möjligt att kunna vidga kravet på samverkan även till skolans område. Dock behövs det ett regeringsbeslut för att Skolverket ska kunna agera och tyvärr finns inte kravet på samverkan med i den nya skollagen.
Vi har under året varit i kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten både nationellt och regionalt kring myndighetens ansvar för stöd till studerande vid SFI (Svenska för invandrare). Stödet från myndigheten kommer att utvecklas för att möta de behov som finns i kommunerna. Vi har besökt invandrare med synned­sättning som läser SFI i en egen grupp i Stockholm. De lyfte bland annat avsaknaden av anpassade läromedel. Inom ramen för ett samarbete med SIOS (Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige) och andra intresse­organisationer (HRF, Dyslexiförbundet, DHR och FUB) har vi framfört synpunkter på en utredning kring en tidsbe­gränsad SFI. Vi har också träffat ansvariga för den nystartade SFI-lärarutbildningen vid Stockholms universitet för att planera hur kursmoment om funktionshinderkunskap skulle kunna utformas. De ansvariga var mycket positiva till att föra in olika moment om funktionsnedsättningar på utbildningen. Våren 2011 kommer SRF att delta vid ett moment.
Vi har deltagit i en hearing, som behandlade frågan om att starta en riksgymnasiesärskola i Örebro för elever med synnedsättning, utvecklingsstörning och ytterligare funktionsnedsättning. Vi har framfört synpunkter inför Skolinspektionens tillsyn av specialskolan och Skolinspektionens utredning om en flexibel specialskola.
Riksdagen har fattat beslut om en ny skollag. Vi har tillsammans med andra intresseorganisationer uppmärksammat Utbildningsdepartementet på skrivningen om att särskilt stöd endast ska ges till nivån godkänd samt att rätten till specialpedagogiskt stöd behöver förtydligas i lagen. Vi har skickat underlag till en riksdagsmotion om rätten till undervisning i och på punktskrift. Vi har lämnat underlag till en riksdagsledamot, som ville lyfta kravet på funktionshinderkunskap på lärarutbildningen samt att anpassade läromedel ska vara tillgängliga samtidigt som andra elevers.
SRF:s interna skolgrupp har haft två fysiska träffar under året då vi även har träffat företrädare för Specialpeda­gogiska skolmyndigheten. Frågor kring framtida kompetens­­försörjning inom syn, förändrad verksamhet vid Resurscenter syn och råd- och stödverksamheten har behandlats. Vi har varit representerade i Skolverkets samrådsgrupp, Specialpedagogiska skolmyndighetens intresseråd och skolråd och i samråd inom Skolinspektionen.