Arbetsmaterial 10 mars

Yüklə 135,07 Kb.

tarix	26.08.2018
ölçüsü	135,07 Kb.
	#74697

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård

- ett kunskapsunderlag

Sigtuna

Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr

Mars 2003

Inledning

Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel
För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar.
I foldern redovisas

Befolkningsutveckling
Levnadsförhållanden, levnadsvanor
Hälsoutveckling
Befolkningens syn på vården
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande insatser
Nyttjande av hälso- och sjukvård
Kostnader för hälso- och sjukvård
Lokala samverkansöverenskommelser
Sammanfattning

En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm
Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna

att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser

i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners

i dialogen med producenter

i dialogen med de medicinska programberedningarna.

Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information.

Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.

Befolkningsutveckling

Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser.
I Sigtuna bor nästan 36 000 invånare

Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 3,9%. För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period.

Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet förväntas öka i flertalet åldersgrupper med undantag för små barn 0 – 6 år samt personer 20 – 39 år. Den procentuella förändringen är störst i de båda äldsta åldersgrupperna.
Tab 1. Antal invånare i Sigtuna 2002 - 2006 samt procentuell förändring.

Ålders-klass	2002 antal	2006 antal	Förändr antal	Förändr %
0 – 6	2 926	2 868	-58	-2,0
7 – 19	6 605	6 763	158	2,4
20 – 39	10 314	10 090	-224	-2,2
40 – 64	11 759	12 639	881	7,5
65 – 79	3 256	3 751	495	15,2
80 – w	919	1 054	135	14,7
Totalt	35 779	37 165	1 387	3,9

Åldersfördelning i förhållande till länet

Jämfört med länet har Sigtuna en högre andel i åldersgruppen 7 - 19 år . Andelen 80 år och äldre är lägre än genomsnittet för länet.

Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002 - 2006 i Sigtuna och Stockholms län.

Ålders-klass	2002 Sigtuna	2006 Sigtuna	2002 SLL	2006 SLL
0 – 6	8,2	7,7	8,0	8,2
7 – 19	18,5	18,2	15,7	15,5
20 – 39	28,8	27,2	30,3	29,3
40 – 64	32,9	34,0	32,0	33,0
65 – 79	9,1	10,1	9,6	9,6
80 – w	2,6	2,8	4,4	4,4

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).
Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor

Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Sigtuna
Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Sigtuna är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) högre än för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund motsvarar genomsnittet för länet.
Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Sigtuna och Stockholms län.

	Högst förgymnasial utbildning	Utländsk ^² bakgrund
Sigtuna	27,6	21,0
SLL	20,3	19,6
Min - Max	8,3 –37,7	8,9 - 68,6

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3).

Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan
Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.

Fördjupning:
Sigtuna är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder.

Hälsoutveckling

Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa

I Sigtuna anser ungefär lika stor andel som i länet att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra.

Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.

	Hälsotillstånd
Sigtuna	69
SLL	66
Min – Max	56 - 79

Genomsnittlig andel kariesfria barn och ungdomar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Sigtuna motsvarar andelen kariesfria 3- och 19-åringar genomsnittet i länet.
Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Sigtuna och Stockholms län år 2001.

	3-åringar	19-åringar
Sigtuna	92,3	21,3
SLL	93,2	21,3
Min - Max	78,2 – 99,0	10,6 – 39,0

Medellivslängd som i länet
Medellivslängden för både kvinnor och män motsvarar genomsnittet för länet.
Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Sigtuna och Stockholms län.

	Kvinnor	Män
Sigtuna	81,9	77,0
SLL	82,3	77,5
Min - Max	80,5 - 83,6	75,3 - 79, 8

Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Högre genomsnittligt antal sjukdagar än länet
Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Sigtuna är högre för länet. Det gäller både för män och kvinnor.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16 - 64 år i Sigtuna och Stockholms län år 2001.

	Kvinnor	Män	Totalt
Sigtuna	28	16	22
SLL	24	14	19
Min - Max	17 - 46	7 -31	12 - 38

Genomsnittlig andel förtidspensionärer
Andelen förtidspensionärer i Sigtuna motsvarar genomsnittet för länet för männen medan kvinnorna har en något högre andel än länet.
Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Sigtuna och Stockholms län..

	Kvinnor	Män	Totalt
Sigtuna	18	11	15
SLL	15	11	13
Min - Max	9 -33	5 - 25	7 - 29

Befolkningens syn på sjukvården

Inledning

Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder.

Vårdbarometern

Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå.

En något lägre andel i Sigtuna än i länet anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning samt har förtroendet för sjukvården motsvarar genomsnittet för länet.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.

	Tillgång till sjukvård	Förväntad hjälp vid husläk-mottagning	Förtroende för sjuk-vården
Sigtuna	67	78	48
SLL	70	79	51
Min - Max	58 - 80	71 - 90	40 - 59

Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.

Effektmål följs upp via Vårdbarometern

I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.

90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.

Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket.

Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.

I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård

Inledning
Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Sigtuna. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.

För boende i Sigtuna finns följande utbud av vård och tandvård

Vårdcentraler: Märsta Närvård, Märsta Läkarhus, Valsta, Sigtuna

BVC: Märsta Närvård, Märsta Läkarhus, Valsta, Sigtuna

Märsta barnmorskemottagning

Sigtuna hemsjukvård

Hembesöksläkare

Avancerad sjukvård i hemmet

Löwet Närakut, Upplands Väsby

Märsta sjukgymnastik
Dietist, Järfälla

Sju privata sjukgymnastmottagningar

Ungdomsmottagning

Löwet Geriatrik, slutenvård inkl palliativ vård
Arhems Rehab, korttids-, dag- och hemrehab
Psykiatricentrum Sigtuna-Sollentuna-Upplands Väsby, öppenvård
Psykiatricentrum Karolinska, slutenvård
Beroendemottagning
Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning
Barn- och ungdomsmedicinsk mottagn
Tre allmänläkarmottagn, två gynekologmottagn, två kirurgimottagn,

hudsjukvårdsmottagn, reumatologimottagn

Logopedmottagning, Upplands Väsby
Mottagning, dagkirurgi och slutenvård (allmänkirurgi, handkirurgi, ortopedi, urologi, öron-, näs- o halssjukdomar) tillhandahålls vid Löwenströmska sjukhuset, Uppl Väsby
Habiliteringscenter för vuxna, Sollentuna
Habiliteringscenter för barn och ungdom, Upplands Väsby
I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare

Mer information på Vårdguiden:

För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu

Hälsofrämjande insatser

Inledning

Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.

Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälso-

och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.

Kraftsamling mot negativ utveckling
Flera hot kan ses mot folkhälsan.

Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar
Ökad andel överviktiga
Ökad alkoholkonsumtion
Ökad införsel av narkotika
Ökat tobaksmissbruk
Förändrat sexuellt beteende
Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
Ökad segregation

Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:

Alkohol och narkotika
Fysiskt aktivitet
Matvanor
Psykisk ohälsa
Sexualitet
Skador
Tobak
Övervikt

Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm.
Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.

Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.

Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten.

Nyttjande av hälso- och sjukvård

Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.
Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen i Sigtuna gjorde förra året nästan 183 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 5 105 besök per 1000 invånare.
Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-område	Antal besök	Sigtuna / 1000 inv	SLL/ 1000 inv
Primärv.	94 038	2 629	3 468
Geriatrik	336	9	50
Psykiatri	15 998	447	604
Akutsjv.	72 255	2 020	2 539
Totalt	182 627	5 105	6 661

Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen i Sigtuna hade förra året

4 006 slutenvårdstillfällen. Det innebär 112 vårdtillfällen per 1 000 invånare.

Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-område	Antal vtf	Sigtuna/ 1000 inv	SLL /1000 inv
Geriatrik	337	9	13
Psykiatri	451	13	13
Akutsjv	3 218	90	119
Totalt	4 006	112	145

Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
I Sigtuna motsvarar andelen 3- och 19-åringar som besökt tandvården genomsnittet i länet.
Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL

	3-åringar	19-åringar
Sigtuna	92,2	88,3
SLL	90,0	88,1
Min - Max	74,7 – 98,8	74,6 – 98,9

Kostnader för hälso- och sjukvård

Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Sigtuna. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.

Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3)
512 Mkr, dvs 14 348 kr per invånare
Kostnaden för hälso- och sjukvården^¹ för Sigtunas befolkning uppgick förra året 512 Mkr.
Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Sigtuna.

Vårdområde	MKr Sigtuna
Primärvård	113,2
Geriatrik	21,4
Psykiatri	48,1
Akutsjukvård	251,7
Läkemedel	66,7
Övrigt	11,1
Totalt	512,2

Kostnaden per invånare är 14 348 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 - 17 986 kr.

Kostnader för några sjukdomsgrupper

Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård.

För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Sigtuna.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.

Höftledsfraktur	Totalkostnad tkr	Kr/inv	Kr/pat
Sigtuna	1 243	745	62 127
SLL	287 302	2 116	117 218
Min - Max	-------	725 – 3 545	62 127 – 194 149

Även för hjärtsvikt och kärlkramp är kostnaden per invånare lägre.

Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001.

Hjärtsvikt	Totalkostnad tkr	Kr/inv
Sigtuna	10 308	6 181
SLL	1 258 383	9 269
Min - Max	----------	4 171 – 12 814

Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.

Kärlkramp	Total- kostnad tkr	Kr/inv
Sigtuna	5 354	3 211
SLL	762 935	5 582
Min - Max	----------	3 211 – 9 103

Lokala samverkansöverenskommelser

Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Sigtuna finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser.

Lokala samverkansöverenskommelser i Sigtuna:

4

Samverkansavtal om beroendevård med integrerade mottagningar (Beställaren, Beroendecentrum Stockholm och Sigtuna kommun)

Specifika avtal med kommunen:

Avtal om ungdomsmottagning
Avtal avseende samverkan kring äldre personers rehab och korttidsvård
Avtal om hemsjukvård m m
Samverkansöverenskommelse om folkhälsoarbete
Uppsökande verksamhet avseende tandvården

Om Sigtuna
I Sigtuna kommun bor c a 36 000 invånare.
Sigtuna har stora friluftsområden och de flesta jobben finns inom kommunikation och utbildning. Vanliga hälsoproblem är buller och skiftarbete. Bostadsbyggandet under 2002 planerades till 361 lägenheter.
Pendeltåget åker igenom delar av kommunen och har slutstation i Märsta.
Mer information kan sökas på kommunens hemsida:

www.sigtuna.se

Sammanfattning

I Sigtuna bor nästan 36 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 3,9%. Sigtuna har en högre andel ungdomar samt lägre andel 80 år och äldre.
Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre än länets. Var femte invånare har utländsk bakgrund. Andelen kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd och andel förtidspensionerade motsvarar genomsnittsnivån i länet. Antal sjukdagar är högre än genomsnittsnivån för länet.
Av dem som svarat i Vårdbarometern anser en lägre andel jämfört med länet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Frågor om förväntad hjälp vid husläkarmottagning samt förtroende för sjukvården bedöms som genomsnittet för länet.
Befolkningen i Sigtuna gjorde förra året 183 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 5 105 besök per 1 000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var förra året 4 006, dvs 112 per 1 000 invånare.
Den totala kostanden för hälso- och sjukvården för Sigtunas befolkning var förra året 512 Mkr. Kostnaden per invånare var 14 348 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.

2 Med invandrarbakgrund menas personer med

a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet

b) utländskt medborgarskap födda i Sverige

c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet

1 exklusive tandvården

Yüklə 135,07 Kb.

Dostları ilə paylaş: