Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3



Yüklə 425,28 Kb.
səhifə1/18
tarix05.09.2018
ölçüsü425,28 Kb.
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   18

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord

Sammanfattning

Summary

Ordlista



1 Inledning 3

1.1 Bakgrund 3

1.2 Problemformulering 5

1.3 Kritisk diskussion kring problemet 5

1.4 Syfte 5

1.5 Avgränsning 6

1.6 Vårt intresseområde 7

2 Metod 9

2.1 Typ av undersökning 9

2.2 Kombination av metoder 10

2.3 Kvalitativ förundersökning 11



2.3.1 Intervjuerna 12

2.3.2 De intervjuade 13

2.3.3 Metodproblem kvalitativa undersökningar 13

2.3.4 Lärdomar från förundersökningen 13

2.4 Huvudundersökning 14



2.4.1 Kvalitativ del - intervjuerna 14

2.4.2 Lärdomar från den kvalitativa huvudundersökningsdelen 14

2.4.3 Kvantitativ del - postenkäten 15

2.4.4 Metodproblem kvantitativa metoder 17

2.5 Tillvägagångssätt vid insamling av information 18



2.5.1 Sekundärkällor 18

2.5.2 Primärkällor 18

2.6 Forskningsöverväganden 18



2.6.1 Etik 18

2.6.2 Objektivitet/Subjektivitet 19

2.6.3 Validitet och reliabilitet 20

2.7 Grundläggande synsätt och modeller 21

2.8 Alternativa modeller och val av metod 23

2.9 Koppling mellan metod, teori och empiri 23



3 Teori 25

3.1 Risk management 25



3.1.1 Risk managementprocessen 26

3.1.2 Normativ teori - Nyttoteori 28

3.1.3 Deskriptiv teori - Prospektteorin 29

3.2 Systemvetenskap 31

3.3 Förändringsarbete 32

3.4 Kaosteori 34



4 Avhandling – resultat och analys 35

4.1 Beskrivning energibranschen 36

4.2 Problemen kring år 2000 37

4.2.1 Beredskapen är låg 37

4.2.2 Samordning och samarbete 43

4.3 Hur ska millenniekostnaderna hanteras ekonomiskt? 45

4.4 2000-märkning av system och program 48

4.5 Arbetsgången i millenniumarbetet 51

4.6 Vilka problem ser företagen? 52

4.7 Hur ska man angripa år 2000-problematiken? 54

4.8 Åtgärder - Val av handlingsalternativ 61

4.9 Ekonomiska och tekniska konsekvenser 66



4.9.1 Inga konsekvenser 67

4.9.2 Utslagning 68

4.9.3 Systemförnyelse 70

4.9.4 Andra investeringar senareläggs 72

4.9.5 Administrativa system och rutiner fungerar ej 73

4.9.6 Tjäna pengar på 2000-talet 75

4.9.7 Risk management och försäkringar 76

4.9.8 Stämningar – vilken roll har leverantörerna av system? 79

4.9.9 Avbrott och verksamhetsstörningar 81

4.9.10 ”Kunskapsflaskhalsen” 85

5 Sammanfattning och diskussion 89

5.1 Slutsatser 89

5.2 Förslag på fortsatt forskning 92

5.3 Slutord 92


Källförteckning

Bilagor

1Inledning

Being technically right with a Year 2000 solution may turn out to be the easy part. Being completely right requires a new awareness.”

Lawrence och Freeman, Datamation ”Year 2000 The domino effect”1

Vi har valt att behandla år 2000-problemet, även kallat millenniumproblemet, med fokusering på ekonomiska och tekniska konsekvenser i energibranschen. Anledningen till att vi valde just detta ämne var att vi stött på det på vid flera tillfällen och insåg att det skulle påverka alla företag och människor i samhället på ett eller annat sätt. Det är också ett så pass nytt ämne att ingen vet vad som kan hända vid millenniumskiftet. För oss var det en spännande utmaning att beskriva detta problem.


Detta kapitel kommer vi inleda med en allmän beskrivning av problemområdet för att ge en grund för fortsatt läsning. Sedan följer en problemidentifiering för att fånga problemområdet i ett fåtal ord. Därefter följer en kritisk diskussion av problemet, där vi reflekterar över om detta är ett så stort problem som har framförts i media. Efter detta känner vi oss mogna att formulera syftet med uppsatsen och göra en avgränsning. För att läsaren ska få en god bild av vårt intresseområde har vi valt att ställa upp en modell för detta och även en modell som kommer att ligga till grund för de intervjuer och den enkät vi kommer att göra. De ord som finns förklarade i ordlistan är markerade med fet och kursiv stil.

1.1Bakgrund

Problemet sträcker sig långt tillbaka i tiden då programmerarna, för att spara det dyrbara minnet i datorer och andra mekaniska produkter, valde att ta bort de två första siffrorna i årtalen. På detta sätt har 1998 kommit att skrivas 98. Även om kostnaderna för minne sjönk under 80- och 90-talet fortsatte man med detta bruk. Problemet med att skriva årtal på detta sätt är att datorerna inte vet om 01 innebär 2001 eller 1901 och kan komma att tolka år 2000 som år 1900. Att år 2000 av datorn uppfattas som tidigare än år 1998 kan leda till fel i databehandling där debet vänds till kredit och tillgångar blir till skulder2. En gemensam nämnare är att många organisationer använder sig av automatiska säkerhets- och accessystem samt tidsregistreringssystem. Många av systemen kommer att behöva uppgraderas, även vissa av de som är sålda så sent som 19973. Upp till 90 procent av datorerna kommer enligt vissa bedömningar att göra fel (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 19). Några kommer att tro att de manipulerats och stänga av sig själva, men flertalet kommer att tro att de är vid år 1900 och beräkna datum därefter.


Det är inte bara datorer som kommer att påverkas av millenniumskiftet utan det finns i Sverige idag ett okänt antal andra inbäddade system där vissa kommer att skapa problem vid millenniumskiftet då de kan sluta fungera, bete sig felaktigt eller lämna felaktiga utdata med svårbedömbara konsekvenser som följd (IT-kommissionen 1998, s. 9). Problemet innebär att alla system och program som innehåller datum, exempelvis larmsystem, lönesystem och reskontra kan komma att braka samman, vägra starta eller ge felaktiga beräkningar från den första januari år 2000. Det är inte bara så att varje dator har en kvartskristall som passar tiden utan det finns dessutom en matematisk återgivning av tiden i alla mjukvaror som behöver hänvisa till datum (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 17). Datorer som används inom industri och handel behöver en klocka som schemalägger elförsörjningen för att klara efterfrågan. Man kan lätt tänka sig hur driftstörningar inom verksamhetskritiska områden, t.ex. elförsörjningen i ett januarikallt Sverige, kan leda till obehagliga dominoeffekter!
Kerstin Algéus, elnätchef på Lidingö Energi, berättar att el bedömts vara den i Sverige viktigaste delen som måste fungera, därefter kommer telefoni, bankvärlden och statliga myndigheter4. Huvudargumentet är att om inte elnätet fungerar kommer inte några andra delar av samhället som är beroende av el heller att fungera. Av denna anledning har vi sett det som intressant att studera just energibranschen.
Det som är problematiskt är att man inte vet vilka system som kommer att klara eller inte klara millenniumskiftet utan man blir i företagen tvungna att inventera alla tekniska produkter som innehåller processorer. Företagen kan också tänkas tro att det räcker med att undersöka sitt eget företag och korrigera sina koder för att undvika problem år 2000 men om inte företagens leverantörer, samarbetspartner, kunder m.fl. lyckats lösa sina problem kan det ändå få negativa konsekvenser för de företag som verkligen löst problemen. Det gäller att förstå hur pass beroende man är av integrationen av sin organisation med andra och känna till riskerna om det äventyras5. Ett år 2000-arbete är inte fullständigt förrän dessa risker blivit lösta. Hur långt företagen har hunnit med anpassningarna i sina system skiljer sig mycket åt och det finns också stora skillnader mellan olika länder. Med dagens internationella handel skulle olika datumhantering i olika länder kunna leda till problem. Millenniumproblematiken är ett samhällsproblem, ett datatekniskt problem, ett bokföringsproblem, ett organisationsproblem och ett lednings- och affärsproblem på en och samma gång. Problematiken kommer att påverka hela samhället, både på makro- och mikronivå.
För att hinna lösa alla år 2000-problem, måste ledningen för företagen agera snabbt. Företagen måste skifta problemställningen från dagens läge att det är ett tekniskt problem till att det är en affärsmässig överlevnadsfråga. Företagen kan inte skjuta över problem till dataavdelningar i tron om att de blir lösta utan det är nämligen i allra högsta grad koncernledningens bekymmer. När väl ledningen insett och accepterat problemet, kan kontakter tas med konsulter och leverantörer.
Det är inte bara ekonomiska och tekniska problem som kommer att uppstå. I och med millenniumskiftet måste företagen inskaffa kompetent personal som tyvärr blir övertalig en bit in på 2000-talet. Denna organisatoriska fråga kräver god planering vad gäller hur många konsulter, inhyrd personal och fast anställda som krävs. Många företag har ännu inte tagit tag i problemet utan tror att det ska vara enkelt och snabbt åtgärdat6. Det kommer dock att krävas mycket tid och arbetsinsatser för att kunna hantera detta. Capers Jones, chef för Software Productivity Research, hävdar att finna, åtgärda och testa alla år 2000-påverkade system kommer kräva över 700 000 personår7!
Den som inte har påbörjat sitt omställningsarbete före den 1 oktober 1997 är enligt Jan Freese för sent ute (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 14). Dr John Parsa, chef för staten Alabamas finansdepartement har beskrivit problemet som likvärdigt med att handskas med ett monster med nio miljoner tentakler ‘och man får inte missa en enda tentakel när man hugger av dem’ (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 78). Många företag ligger ännu bara i startgroparna. Är det redan för sent att hinna hantera problemet?



Yüklə 425,28 Kb.

Dostları ilə paylaş:
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   18




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2020
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə