Organ som deltar I immunförsvaret hud och slemhinnor – vår barriär mot yttervärlden

Sizin üçün oyun:

Google Play'də əldə edin


Yüklə 482 b.
tarix03.08.2018
ölçüsü482 b.


CHAPTER 18 Natural Defenses Against Disease




Organ som deltar i immunförsvaret

  • hud och slemhinnor – vår barriär mot yttervärlden

  • blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen

  • lymfnoder innehåller vita blodkroppar och filtrerar lymfan

  • B-celler mognar i benmärgen, där också alla andra blodkroppar har sitt ursprung

  • T-celler mognar i i brässen (thymus)

  • lymfocyter samlas också i mjälten (spleen)



19.1

  • Figure 19.1



Innan patogener tränger in i kroppen

  • Vår kropp skyddas mot attacker av mikro-organismer:

  • hud

  • normalflora på kroppsytan (hud, tarmar..)

  • slem och tårar

    • tårar och spott innehåller lysozym
  • magsyror och gallsalter

  • hår i näsan

  • cilier i andningsorganen; hosta, nysningar



Vita blodkroppar (leukocyter)

  • Lymfocyter

    • B-celler  plasmaceller och B-minnesceller
    • T-celler  hjälpar-T-celler och cytotoxiska T-celler
    • NK-celler (natural killer cells)
  • Fagocyter = vita blodkroppar som kan fagocytera

    • monocyter  makrofager
    • granulocyter
      • basofiler
      • eosinofiler
      • neutrofiler
    • dendritceller
    • mastceller


När patogener trängt in i kroppen (1)

  • Specifikt immunförsvar (involverar antikroppar; tas upp i detalj senare)

  • Icke-specifikt immunförsvar

    • feber
    • inflammationsrespons
    • fagocyter intar och förstör patogener
    • NK-celler (Natural Killer cells) förstör egna celler som blivit infekterade


När patogener trängt in i kroppen (2)

    • antimikrobiella proteiner
      • interferoner utsöndras från virusinfekterade celler för att skydda friska celler
      • komplementproteiner i blodet
        • Hjälper fagocyter att känna igen patogener
        • Deltar i inflammationsresponsen – lockar fagocyter till infektionshärdar
        • lyserar mikro-organismer


Fagocyter

  • Intar och förstör bakterier, viruspartiklar och patogena celler

  • De viktigaste fagocyterna i icke-specifikt immunförsvar

  • Neutrofiler: först i infektionshärdar

  • Makrofager: mobila eller i lymfnoderna, långlivade

  • Dendritceller: i hud, andningsvägar, mag-tarm-kanalens vävnader, lymfnoder



Inflammation

  • Kemiska försvarssignaler och celler interagerar.

  • Skada  mastceller och basofiler släpper ut histamin

  • histamin utvidgar blodkärl och inducerar läckage i kapillärer  rodnad, svullnad

  • fagocyter kan komma in i vävnaden

  • komplementproteiner o.a. kemiska signaler lockar neutrofiler och monocyter till platsen



Inflammation

  • monocyterna differentierar till makrofager

  • Fagocyterna ”städar upp” patogener och döda celler (var)

  • makrofagerna utsöndrar cytokiner

    • feber
    • specifik immunrespons


19.5

  • Figure 19.5 – Part 1



19.5

  • Figure 19.5 – Part 2



Några proteiner i immunförsvaret

  • Produceras gm att patogenen aktiverar specifik receptor i värdens immunceller  aktivering av gentranskription

    • Histamin
    • Cytokiner
    • Komplement
    • Interferoner


Särdrag hos den specifika immunresponsen

  • Specifitet

  • Förmåga att reagera på mängder av olika antigener

  • Förmåga att skilja egna celler från främmande celler

  • Minne



Begrepp

  • Antikropp (immunoglobulin, Ig) = molekyl som produceras av immunförsvaret och binder till ett specifikt för kroppen främmande ämne

  • Antigen = organism eller molekyl som antikroppen binder till

  • Epitop = den del av antigenen som antikroppen binder till

  • En antigen kan ha flera epitoper och således kan flera olika antikroppar binda till den.



19.6

  • Figure 19.6



Det humorala immunförsvaret



Hur uppkommer en specifik immunrespons? (1)

  • I kroppen finns massor med olika B-celler med olika antikroppar, och T-celler med olika T-cellreceptorer.

  • Varje cell har bara en typ av antikropp.

  • Dessa antikroppars och receptorers uppbyggnad bestäms av slumpen.

  • B- och T-celler som känner igen kroppens egna proteiner förstörs i ett tidigt skede.



Hur uppkommer en specifik immunrespons? (2)

  • När en T-cell-receptor på T-cellens yta binder en antigen på en infekterad cells yta, utsöndrar den cytokiner och inducerar sin egen celldelning.

  • Det finns cytotoxiska T-celler (TC) och hjälpar-T-celler (TH).

  • TC lyserar infekterade celler.

  • TH-celler aktiverar B-celler som presenterar antigenen.



Hur uppkommer en specifik immunrespons? (3)

  • B-celler har antikroppar på sin yta.

  • När en B-cell träffar på en antigen internaliseras den och presenteras sedan på B-cellens yta.

  • TH-cellen binder till antigenen och stimulerar B-cellen att föröka sig.

  • De nya B-cellerna, som alla producerar specifik antikropp, differentierar till plasmaceller och B-minnesceller.



Hur uppkommer en specifik immunrespons? (4)

  • Plasmacellerna producerar och utsöndrar mängder av antikroppar mot antigenen.

  • Fagocyter känner igen och fagocyterar partiklar som antikropparna binder till.

  • På detta sätt ”väljer” antigenen själv ut och aktiverar det specifika immunförsvaret.

  • B-minnesceller och T-minnesceller stannar kvar i blodomloppet för att aktiveras snabbt om samma patogen försöker på nytt.



19.7

  • Figure 19.7



19.8

  • Figure 19.8



Hur presenterar celler antigener? (1)

  • Alla kroppens celler presenterar antigener på sin yta, för att T-celler ska känna igen dem.

  • Proteinerna som är ansvariga för detta kallas Major Histocompatibility Complex (MHC)-molekyler

  • Celler tar hela tiden ”stickprov” av sina proteiner, som binds till klass I MHC och presenteras på cellytan.

  • T-celler binder till kroppsfrämmande proteiner på ytan av cellerna.



Hur presenterar celler antigener? (2)

  • När antigener bundit till antikroppar på ytan av en B-cell, presenteras de av klass II MHC-molekyler.

  • Klass II MHC finns också på ytan av T-celler och makrofager.

  • Olika receptorer på T-celler känner igen olika MHC-klasser



19.17

  • Figure 19.17 – Part 2



19.16

  • Figure 19.16



19.17

  • Figure 19.17 – Part 1



19.18

  • Figure 19.18 – Part 1



19.18

  • Figure 19.18 – Part 2



19.18

  • Figure 19.18 – Part 3



19.18

  • Figure 19.18 – Part 4



Hur skiljer immunförsvaret på egna och främmande proteiner? (1)

  • Odifferentierade lymfocyter kan binda antigener men inte attackera.

  • När de binder till kroppsegna antigener dör de genom programmerad celldöd.

  • Om främmande antigener finns närvarande i ett tidigt skede av utvecklingen, ”tror” immunsystemet att de hör till den egna kroppen och de tolereras.

  • Tolerans för kroppsegna proteiner kan förloras  autoimmunsjukdomar.



Hur skiljer immunförsvaret på egna och främmande proteiner? (2)

  • T-celler måste känna igen kroppens egna MHC-proteiner.

  • T-celler som inte känner igen kroppens egna MHC dör (urvalet sker i brässen).

  • T-celler som känner igen MHC, men också andra kroppsegna antigener, dör.



Hur skiljer immunförsvaret på egna och främmande proteiner? (3)

  • OBS fel på sid 374 ”Clonal anergy”

  • CD28 uttrycks på T-cellen och känner igen kostimulus B7 på antigen-presenterande cell, båda signalerna behövs för aktivering.

    • B7 uttrycks endast på antigen-presenterande immunceller.
  • T-celler kan aktiveras av kroppens egna celler, om de är muterade eller infekterande och presenterar ett muterat eller främmande protein

  • (mekanism?)



Antikroppens struktur

  • Antikroppar är proteiner bestående av

  • Två tunga polypeptidkedjor

  • Två lätta polypeptidkedjor

  • Både tunga och lätta kedjorna består av en konstant (C) och en variabel (V) del.

  • Den variabla delarna binder till antigenen.

  • Olika klasser av antigener har olika konstanta delar.



19.11

  • Figure 19.11



Hur uppkommer variation hos antikroppar (B-celler)?

  • Flera gener är ansvariga för att skapa variationen.

  • B-stamcellernas antikroppsgener har flera uppsättningar konstanta (C) och variabla (V, D, J) segment.

  • Ett av varje segmenttyp kombineras genom omarrangering av DNA



19.19

  • Figure 19.19



19.20

  • Figure 19.20 – Part 1



Variation hos antikroppar (2)

  • Miljoner olika variabla delar kan skapas på detta sätt.

  • Dessutom kombineras segmenten inexakt och mutationsfrekvensen i generna är hög  ytterligare variation

  • eftersom de variabla segment som inte inkluderats i antikroppsgenen har deleterats kan antikroppen i en viss cell inte byta

  • variation i T-cellreceptorer uppkommer på samma sätt



Antikroppsklasser

  • Den konstanta delen bestämmer vilken klass antikroppen hör till.

  • Olika konstanta delar ger olika funktioner för antikroppen.

  • Klassbyte kan ske genom senare gen-omstruktureringar

  • klassbyte induceras av cytokin-signaler från T-celler

  • cellen kan inte byta tillbaka till en tidigare klass då den delen av DNA deleterats



19.21

  • Figure 19.21



19.2

  • Table 19.2



Sjukdomar i immunsystemet

  • Allergier

    • Immunsystemet överreagerar
  • Autoimmunsjukdomar

  • Brister i immunförsvaret

    • a) Någon del i immunförsvaret fungerar inte normalt.
    • b) T.ex. AIDS: HI-virus förstör hjälpar-T-celler


HIV

  • Retrovirus

  • kopierar sitt genom till en kromosom i en makrofag eller T-hjälparcell.

  • Hög mutationshastighet (reverstranskriptas korrekturläser inte)

  • Antigen-presenterande celler för HIV till lymfnoderna, där HIV infekterar mängder av T-hjälparceller

  • HIV-genomet kan kopieras med T-cellens genom i åratal.



HIV

  • Då T-cellen aktiveras aktiveras också produktionen av viruspartiklar

  • Kroppens försvar rensar bort viruspartiklar och T-cellerna återhämtar sig, men viruset smittar hela tiden nya T-celler

  • Denna period ofta stabil och kan vara i flera år, patienten mår OK

  • AIDS: HIV förstör T-cellerna och patientens immunförsvar bryts ner.








Dostları ilə paylaş:
Orklarla döyüş:

Google Play'də əldə edin


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2017
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə