Plenum den 3 december 2014 kl. 13. 00


Ett åländskt register för bekämpningsmedel



Yüklə 303,34 Kb.
səhifə7/7
tarix03.12.2017
ölçüsü303,34 Kb.
#33654
1   2   3   4   5   6   7

Remiss

9Ett åländskt register för bekämpningsmedel

Ltl Katrin Sjögrens åtgärdsmotion (MOT 8/2013-2014)


Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.



Ltl Katrin Sjögren

Talman! Ytterligare en favorit i repris. Enligt diverse EU-direktiv måste självstyrelsen tillhandahålla fler, mer och mindre viktiga register. Det kan man alltid diskutera och vi har just haft en näringslivsdebatt, det här tycker jag skulle höra till ett av de viktigare, med hållbarhetstanken i åtanke.

Kemikalieanvändningen har exploderat på några decennier. Idag används över 100 000 olika kemikalier i vårt moderna samhälle, av dem är 3000 undersökta och 60 förbjudna. En allt starkare folkopinion vill ha svar och besked av politikerna. Vi har en mycket dålig uppfattning om hur mycket kemikalier som används och som säljs på Åland. En början kunde vara ett register över bekämpnings- och växtskyddsmedel. Vi skulle få en uppfattning över hur mycket som importeras, säljs och används. Det här skulle vara riktigt. Vi har initiativ som jobbar för att förbättra miljön t.ex. rädda Lumparn, Östersjöfonden och det här skulle vara en sådan sak som skulle underlätta miljöarbetet.

Det är viktigt att veta också av en annan orsak hur mycket bekämpningsmedel vi använder. Det är en av de fantastiska ekosystemtjänster vi har på Åland som håller på att göra oss nästan berömda, det är den åländska bistammen. Den är otroligt viktig för frukt- och bärodling och vi börjar producera allt mer honung och vi exporterar också bistammar. Speciella bin är känsliga för bekämpnings- och växtskyddsmedel. Att inte ha koll på detta är att bita sig själv i svansen.

Ett exempel av ett medel som används väldigt mycket Roundup, koncernen Monsanto som är kontroversiell i andra sammanhang är tillverkare. Man har konstaterat att det innehåller glyfosat och det är en av de mest kända ogräsbekämparna i världen.

Enligt uppgift visste EU-kommissionen i tio års tid att det fanns skadeverkningar med glyfosat, saken tystades ner ända till 2012 då forskningsrön gjorde tigandet omöjligt. Nu har EU reagerat och man har gett tillverkarna fram till 2015 att påvisa att ämnet är harmlöst annars kan bruket av glyfosat förbjudas inom hela EU.

Det är producenternas sak att övertyga EU om att det inte föreligger några risker. Det är ett intressant sätt att svänga på steken. I stället för att samhället ska stå för forskning och analys sätter man ansvaret på producenterna. Det är producenternas ansvar att bevisa att det är ofarligt.

Vi kan konstatera att det finns en sorglös marknadsföring om enkelheten i ogräsbekämpningen som innehåller glyfosat. Den är väldigt effektiv, men det visar sig också att den har konsekvenser för både insekt- och djurlivet. Finlands naturskyddsförbund uppger att den allmänna försiktighetsprincipen inte har funnits tillräckligt ifråga om glyfosat och man följer noga med vad som händer inom EU.

När det gäller glyfosat varnar både kemikalie- och vattenexperter att det är skadligt och i vissa förhållanden farligt. Vi vet att stora mängder är skadligt, men också små mängder kan ha konsekvenser för miljön. Roundup är vanligt inom trädgårdsektorn, hemmaträdgårdar och villaträdgårdar. Det finns absolut alternativ, ett alternativ är värmepistol och ättika som man sätter på ogräs. Ättika har inte samma omedelbara effekt men är mycket mera miljövänligt.

Jag tycker att en väsentlig del till ett hållbarare samhälle, ett hållbarare Åland att det är på sin plats att vi har begrepp om hur mycket bekämpningsmedel vi säljer.



Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det här är ett jätteviktigt ärende. Vi måste veta hur mycket bekämpningsmedel, kemikalier överhuvudtaget som finns i de produkter vi äter och ger åt våra barn och tvättar kläderna i osv. Här förlitar vi oss kanske för mycket på att EU skyddar och ser till att förhållandena hålls i skick. En tumregel är om man följt med debatten är hur många E:n produkter innehåller. Är det fler än tre E:n i innehållsförteckningen ska man kanske inte äta den. Många påstår att allergier och sådant påverkas av detta. Pengar är makt och det sker en kraftig lobbyverksamhet det ser man kring glyfosat varför de har fått en sådan möjlighet att bara fortsätta. Det är bra direktiv och vi på Åland behöver vara mera vaksamma.



Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag delar den uppfattningen. När det gäller direkta förbud har vi gått i bräschen för Åland t.ex. när det gäller GMO. Vi har en speciell natur och även när det gäller växtskydd- och bekämpningsmedel har vi vår bistam som vi verkligen ska värna. Det är oroande signaler globalt sett när det gäller bin och bins överlevnad. Bara på den viktiga grunden skulle vara angeläget att ha en försiktighetsprincip när det gäller växtskydd- och bekämpningsmedel. Det har tidigare i debatten refererats att man får samtal och mail och faktiskt fick jag ett mail och ett samtal och det var från biodlare. Det ser nyttan av det här och tycker att det skulle vara väldigt angeläget.



Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ett av de första lagförslag jag arbetade med i social- och miljöutskottet var att Åland skulle förbli en GMO-fri zon, då hade vi hört biodlarna. Efter den informationen var man experter på hur långa bin kan flyga osv. det är bra att Åland är på framkant. Det närproducerade ekologiska odlingen som är väsentlig, här har vi från socialdemokraterna lyft fram flera gånger med ekologisk barnmat. När man utsätts för bekämpningsmedlen och kemikalierna från tidig ålder, bara få i sig mer och mer till sist klarar inte kroppen av det och det leder till kringeffekter. Skulle man ha riktigt ren och ekologiskt producerade barnmat från tidig ålder med åländsk stämpel på skulle det vara en stor framgångsfaktor, en bra business.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Det är en viktig fråga, skulle man genomföra motionen skulle det kräva ganska mycket resurser från den åländska förvaltningen för att upprätthålla ett register, i dag är det finska Tukes som upprätthåller registret. Det som jag har poängterat på senaste mötet med jord- och skogsbruksministern är att det inte är acceptabelt att inte all information finns på svenska på deras hemsidor, det är väldigt anmärkningsvärt. Det finns ett väldigt bra register, man kan följa vilka medel som är tillåtna i Finland men bruksanvisning och anvisningarna hur de ska hanteras finns inte på svenska. De visste inte ministern i Finland om, det var en nyhet för honom när han fick veta det av mig när jag träffade honom. Jag hoppas att få se en förändring på det för det är inte acceptabelt.



Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var anmärkningsvärt. Det handlar om dosering, hälsa, natur och miljö det var ett bra påpekande. Kanske svaret finns i ministerns replikväxling, det är självstyrelsepolitik att Åland borde bli ett eget statistikland, kanske det inom Tukes system får svar och ett register på hur mycket som exporteras eller som Åland tar in?



Minister Fredrik Karlström, replik

Talman! Växtskyddsmedelsförsäljarna på Åland är så få, det skulle direkt bli utpekade vem som säljer vad. Det är tydligen ett dilemma där vi är för små för att ta den statistikuppgiften för att det utpekar tredje part. Det är säkert något man kan diskutera, eller så får man ändra lagen om statistik. Det är bra att motionen tas upp och sätter fokus på det, men det viktiga är att anvisningarna de facto kommer på svenska.



Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi ska komma ihåg att det hittills är tillåtna preparat. Man pratar allt mer om det som ltl Kemetter var inne på om cocktaileffekter. Man behöver inte vara krutuppfinnare, eller att det handlar om raketforskning jag kan redan idag säga vem som säljer. Det finns i vanliga affärer där man gör sin dagligvaruhandel det är inte ett argument som håller. Det är viktigt att känna till statistik och fakta när man ska fatta politiska beslut. Här skulle vara angeläget med statistik och fakta, hur mycket vi använder. Tänk om ålänningen användare otroligt mycket Roundup, då måste vi försöka åtgärda det på något sätt. Vi försöker med alla medel skydda vårt vatten, våra vattentäkter, vårt grundvatten och så har vi inte ens koll på en så här elementär sak. Det är anmärkningsvärt.



Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Det är ett bra initiativ att man lyfter den här frågan och tittar på bekämpningsmedelsanvändningen på Åland. Jag själv varit i kontakt med det som äppelodlare. När jag var på väg att sluta med äppelodlingen måste jag ge en eloge till den odlingsformen för det gjorde fantastiskt mycket. Det kom initiativ från Norge att man bytte metoder helt och hållet man följde inte anvisningarna oberoende om det var svenska eller finska som stod på burkarna utan man följde norska försök. Vissa preparat, t.ex. insektsmedel, kunde man gå ner med till tio procent jämfört med vad man sprutade med tidigare. Mycket radikalt giftiga medel så lyckades man få ner bara genom att spruta vid rätt tidpunkt och rätt mängd och inte blanda med andra medel. Gusathion var ett av de giftigaste preparaten vi har använt här på Åland.

Man har något som heter integrerade produktion i alla äppelodling i dag. Man kartlägger varje sprutning och man ska motivera den och tänka till innan man får spruta överhuvudtaget.

Bekämpningsmedel är en komplex fråga och det finns mycket kring den, det är inte bara några pulver man sätter i sprutan utan olika vad man använder det mot. Det finns Fungicider som är mot svamp, Herbicidermot mot ogräs och Insekticider som man har mot skadedjur. Man klassar dem som specialutbildningspreparat som vissa få som får använda, sedan för yrkesbruk och sedan allmänt. Tittar man på preparat vad det finns i dem, vad är giftigt? Det kan vara akut giftighet, Fusarin som var det absolut giftigaste som fanns som man kunde använda i odling mot ohyra. Fusarin var extremt giftigt, hundra gånger giftigare än det näst giftigaste preparatet. Karenstiden för det var ett dygn, de försvann med en gång det var inte gift på lång sikt, men akut giftigt.

Gift som lagras i kroppen under lång tid, alla sådana gifter måste komma bort, kadmium, kvicksilver och DDT som kommer därifrån. Sedan har vi cancerogena gifter som har kommit fram mer och mer som man inte ha någon uppfattning om hur farliga de egentligen är. Det kan också vara farliga och problematiska för att det är lättlösliga, snabbt rörliga i marken, de förstörs inte i marken. Det kan också vara bundna i sådana former att det överhuvudtaget inte löses upp, kvicksilver hörde till dem som blev kvar i marken för evig tid.

Att man spruta väldigt stora mängder, vi var inne på Roundup och ett register på hur mycket vi faktiskt använder på Åland. Det är ett relativt ogiftigt preparat när det kom sprutade man t.o.m. i växande gröda när man hade GMO-odlingarna och det fungerade. Men det används så kopiöst mycket att det börjar gå ner i grundvattnet och vad ger det för cancerogena effekter på sikt.

När man mäter är det ganska svårt. Inom potatisodlingen använder man 5 kg per hektar när man ska spruta mot bladmögel, ganska ofarliga medel som försvinner fort i marken. Sedan har vi lågdosmedel, det finns jordbrukare som kan ha tiotals hektar ogräsbekämpningsmedel i bröstfickan på skjortan som man sätter i sprutan. Det är väldigt svårt med ett register att avgöra om man inte hantera det på rätt sätt, hur mycket vi använder av medlen.

Var hamnar preparatet? Sprutar man direkt på grödan, bladmögelpreparat, sallad, kål, äppel och sådant är det naturligtvis mycket värre om man sprutar direkt på produkten. På potatisen spruta man aldrig direkt upp utan man sprutar på blasten men det kan gå ner en del. Sedan har vi växtskyddsmedel som man överhuvudtaget inte använder så mycket när grödan är på gång utan man använder före, efteråt och till en viss del i ett väldigt tidigt skede. Det är komplext när man pratar om växtskyddsmedel i jordbruket.

Vad ska ingå i registret är det växtskyddsmedel, råttgift, båtbottenfärg som är ett ganska stort problem och som det används mycket av? Virkesinpregneringsmedlet ställer till med enormt stora problem idag och sådant man borde titta på.

Vi har ganska bra direktiv att man följer upp detta, åtminstone borde det vara det från EU:s sida att man följer med alla gamla och nya preparat. Karbolineum var ett preparat som höjdes till skyarna när jag var äppelodlare. Jag sprutar inte med något gift jag använder Karbolineum, som visade sig vara det värsta man överhuvudtaget kan använda, extremt giftigt.

För att det ska vara godkänt i Finland måste det vara godkänt i EU. Som äppelodlare var man väldigt frustrerad när det kom nya preparat, man tar inte in dem hur som helst utan det ska vara väldigt noga testat. Värre är att trots kontrollen finns det rester av preparaten i produkterna. Årligen innehåller det rester mellan tre till sex procent som man överskridit det tillåtna gränsvärdet som satts upp från EU. De inhemska produkterna är betydligt bättre än de importerade livsmedlen. Det är väldigt viktigt att man ska äta grönsaker. Hittills är det ingen större fara med den mängden som finns även om det är upp till tre procent finns det goda marginaler.

Bäst vore om vi inte överhuvudtaget använde bekämpningsmedel. Är det ett hållbart alternativ? Jag anser inte det. Det krävs en betydligt större areal för samma mängd grödor, för att inte tala om de tillfällen när det blir missväxt och det slår fel.

För några år sen hittade jag en tjock lärobok om lantbruket. Där fanns utförligt beskrivet om hur man odlade förr i tiden växelbruk, dräneringsplaner, avelsplanering av husdjuren osv. mycket utförligt och bra, den var på flera hundra sidor. Där fanns ett kapitel om växternas näringsbehov och de olika grundämnenas funktioner. Där beskrivs hur man avsevärt förbättrar skörden genom att tillföra konstgödsel. Det fanns också beskrivit i boken om bekämpningsmedel, som fanns att tillgå på den här tiden, nikotin emot ohyra, svavel och kopparvitriol mot svampsjukdomar.

Talmannen

Vill påminna om att det handlar om ett register för bekämpningsmedel.



Ltl Åke Mattsson

Boken är tryckt 1905. Vi har haft bekämpningsmedel på Åland långt över hundra år det är inget nytt påfund, före det hade vi hungersnöd. Jag ser inga möjligheter att vi kan ha ett bekämpningsmedelsfritt jordbruk på Åland det skulle det vara viktigt att vi har koll på vilka bekämpningsmedel vi använder här. Det är ett bra initiativ från ltl Sjögren. Tack.



Talmannen

Begärs ordet?

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.


Plenum slutar


Nästa plenum hålls 08.12.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.


Yüklə 303,34 Kb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin