Figur 1. Preliminär klassificering av hela Åland med referensvärden (motsvarar opåverkat tillstånd). Källa: Miljöbyrån, landskapsregeringen.
De färger som används för att illustrera kvaliteten följer vattendirektivets rekommendationer. Blå färg representerar en HÖG vattenkvalitet. Grönt visar på en GOD vattenkvalitet och är det mål som eftersträvas, medan gula, röda eller orange färger indikerar att vattenkvaliteten måste förbättras.
VATTENVÅRDENS MILJÖMÅL
YTVATTEN - KUST
Vattenvårdens övergripande miljömål är att vattnens status inte ska försämras och att deras status är åtminstone god innan år 2015, ifall inte tidsfrist behövs på grund av förhållanden som omöjliggör att en god status kan uppnås. På grund av bristande underlagsmaterial för kustvattnet har bedömningen endast utförts för den ekologiska parametern klorofyll-a (växtplankton). Målvärdet God/Måttlig (G/M) för de olika vattenförekomsterna redovisas i tabell 2.
Tabell 1. Klassgränserna för klorofyll (µg/l).
Ref.värde
Hög
God
Måttlig
Otillfreds.
Dålig
1.2
0 - 1.5
1.5 - 1.8
1.8 - 3.4
3.4 - 8.0
8.0 >
1.3
0 - 1.6
1.6 - 1.9
1.9 - 3.7
3.7 - 8.7
8.7 >
1.4
0 - 1.8
1.8 - 2.1
2,1 - 4,0
4.0 - 9.3
9.3 >
1.5
0 -1.9
1.9 - 2.2
2.2 - 4.3
4.3 - 10.0
10.0 >
1.6
0 - 2.0
2.0 - 2.4
2.4 - 4.6
4.6 - 10.7
10.7 >
2.0
0 - 2.5
2.5 - 3.0
3.0 - 5.7
5.7 - 13.3
13.3 >
Tabell 2. Måltabell utgående från klorofyll-a (medianer för åren 2000-2006). I tabellen redovisas även uppmätta värden (medianvärden), den förändring som behövs samt vid vilket årtal som målet troligen kan uppnås. Källa: Miljöbyrån, landskapsregeringen.
* värden saknas eftersom inte alla vf har provtagning
I tabell 2 kan man t.ex. utläsa att för vattenförekomst 1 är referensvärdet 1,2 (d.v.s. det som motsvarar det opåverkade tillståndet) och det uppmätta värdet av klorofyll är 2 mikrogram/liter. Vattenkvalitén är måttlig (gul) och för att nå god vattenstatus (grön) måste det uppmätta värdet ned till en klorofyllhalt av 1,8 mikrogram per liter. Det årtal som måluppfyllelse troligen kan uppnås är 2027.
I innerskärgården som har 22 vattenförekomster (vf) är 6 vf klassade som otillfredsställande eller dåliga, 11 är måttliga, 1 har god och 2 har hög vattenkvalitet (2 vf saknar mätvärden). Av mellan-skärgårdens 21 vattenförekomster klassificeras 9 som måttliga medan 6 redan uppfyller målet (6 vf saknar mätvärden). Ytterskärgården har totalt 18 vattenförekomster och endast en av dom uppnår miljömålet. 15 områden har klassificerats som måttliga och 2 vf saknar mätvärden. De vattenförekomster som idag saknar provtagningar bör om möjligt inkluderas i ett utökat provtagningsprogram och dels ska målsättningen vara att de uppnår minst god status till år 2015.
Figur 2. Fördelningen av klassificeringen mellan olika vattenförekomster.
Det övergripande målet är att förbättra kvaliteten så att man uppnår god ekologisk status i alla vattenförekomster. Därigenom blir klassgränsen mellan god och måttlig status det målvärde som ska uppnås, om möjligt redan till 2015. Om det av olika bestämda orsaker inte går att uppnå målet till 2015 får man uppskjuta måluppfyllelsen till en senare tidpunkt. Ett skäl för tidsfrist är t.ex. att det är oproportionerligt kostsamt att slutföra förbättringarna eller att de naturliga förhållanden omöjliggör en tillräckligt snabb förbättring av vattenförekomsten. Målet - en god vattenkvalitet till år 2015 - kan inte uppnås i 41 av kustvattenförekomsterna (se tabell 2 och fördelningen i figur 2). Med utgångspunkt från måltabellerna kommer prioriterade åtgärder att riktas mot de vattenförekomster som vi kan påverka. Det är främst i våra inre vikar som vi kan förbättra vattenkvalitén och de insatser som ger störst effekt där är att åtgärda utsläpp från avlopp och industrier, från jordbruk och fiskodlingar. För att komma tillrätta med vattenkvalitèn i ytterskärgården behövs det framför allt ett internationellt samarbete.
1
Ålands Hav Norra
2
Ålands Hav Södra
3
Kyrksundet
4
Finbofjärden
5
Svartnöfjärden
6
Marsund Norra
7
Marsund Södra
8
Bovik
9
Ässkärsfjärden
10
Sandviksfjärden
11
Andersöfjärden
12
Snäcköfjärden
13
Västerfjärden Dånö
14
Koxnan
15
Bonäsfjärden
16
Kalvfjärden
17
Pantsarnäsfjärden
18
Ivarskärsfjärden
19
Bodafjärden
20
Röjsbölefjärden
21
Orrfjärden (m. Grundfjärden)
22
Lillfjärden
23
Vandöfjärden
24
Ödkarbyviken
25
Saltviksfjärden
26
Färjsundet Norra
27
Kornäsfjärden
28
Slottsundet
29
Jomala Vik
30
Ämnäsviken
31
Kaldersfjärden
32
Lumparn
33
Vargatafjärden
34
Simskälafjärden
35
Engrundsfjärden
36
Flatöfjärden
37
Saggöfjärden
38
Boxöfjärden 39 Norra delet
40
Södra Delet
41
Bussöfjärden
42
Slemmern
43
Järsöfjärden
44
Nabbfjärden
45
Rödhamnsfjärden
46
Föglöfjärden
47
Degerbyredden
48
Österfjärden
49
Embarsund
50
Bockholmsunden
51
Mosshaga-Algersö
52
Södra Föglö innerskärgård
53
Västergrundsfjärden
54
Kökarsfjärden
55
Kannskärsfjärden
56
Skiftet Södra
57
Enklingefjärden
58
Brändö innerskärgård
59
Ängskärsfjärden
60
Skiftet Norra
61
Kökar inre skärgård
Figur 3. Ålands vattenförekomster (vf).
Vattenförekomsterna är indelade så att en vattenförekomst kan tillhöra endast en vattentyp. Indelningen av vattenförekomster har gjorts på basen av bassängordning, topografi samt exponeringsgrad.
Fysikalisk/kemiska parametrar
Vattenkvalitet bedöms även enligt fysikaliska och kemiska parametrar som kväve och fosfor.
I tabell 3 redovisas dels uppmätta medelvärden vid olika salthalter och dels målvärden för dessa.
Tabell 3. Uppmätta värden etc i mikrogram per liter.
Sommar
Tot-P
Tot-N
00-06
Uppmätt
Målvärde
Uppmätt
Målvärde
µg/l
medelvärde
God/Måttlig
medelvärde
God/Måttlig
EK
Salthalt
3<4
148
14
2142
336
4<5
63
14
850
308
5<6
21
13
381
280
>6
19
13
324
266
Orsaken till att de uppmätta medelvärdena ser märkliga ut för salthaltsgrupp 3<4 och 4<5, beror på att Kaldersfjärden ingår i den ena och Ämnäsviken i den andra. De kommer att styra medelvärdena helt och hållet, eftersom de har extremt höga värden. Övervägande delen av vf hamnar inom salthalterna 5<6 (29st) och >6 (17st).