Personalbemanning
Enligt budget 2007 har de båda utredningsgrupperna en personalstat på 16,9 årsarbetare (socialsekreterare), fördelat på 18 personer. Därutöver finns det två gruppchefer och två utredningsbiträden. I mottagningsgruppen ingår tre socialsekreterare.
2004 överfördes en tjänst och 2005 två tjänster från utredningsgrupperna till familjhemsgruppen och kontaktverksamheten, i samband med att de tog över arbetsuppgifter från utredningsgrupperna. Därefter har utredningsgrupperna utökats med en tjänst 2006 och ytterligare en 2007.
Personalomsättningen har varit stor inom utredningsgrupperna, medan övriga grupper inom Barn och ungdomsenheten har varit förhållandevis mer stabila. Under år 2006 slutade fyra personer, därtill har en stor del av personalgrupperna bytts ut under tidigare år.
Kostnader för personal
När utredningsgrupperna inte har haft tillräckliga personalresurser för klara lagens krav på att öppna utredningar skyndsamt har extra personal tagits in.
Dels har inhyrd personal anlitats från tre olika bemanningsföretag och dels har personal ”lånats in” från andra enheter mot timersättning.
Kostnad, personal, tkr
|
2004
|
2005
|
2006
|
Anställd personal, utredningsgrupperna
|
8 818
|
8 289
|
8 720
|
|
|
|
|
Inhyrd personal, utredningsgrupperna
|
412
|
534
|
870
|
Timanställda, utredningsgrupperna
|
uppgift saknas
|
92
|
64
|
Totalt, extra personal
|
|
626
|
934
|
Tabellen visar att kostnaden för inhyrd personal och timanställda sammantaget närmat sig en miljon kronor under år 2006. Sannolikt är kostnaden för timanställd personal högre än vad som framgår av tabellen, beroende på att man inte debiterat kostnaderna fullt ut mellan enheterna.
Kostnaden för anställd personal har varierat beroende på de tidigare beskrivna minskningarna och ökningarna av antalet personal. Den genomsnittliga årskostnaden för en heltidsanställd socialsekreterare enligt budget 2007 är 443 000 kronor. I detta ingår grundlön, avtalseffekt, påslag och PO.
Ärendetillströmning och insatser
Ärendetillströmningen till mottagningsgruppen mäts genom antalet inkomna anmälningar och ansökningar. Eftersom det kan komma både en ansökan och/eller flera anmälningar på samma barn är det mest relevanta måttet antalet barn/unga med anmälan/ansökan. Andelen ansökningar är ca 15 %, andelen anmälningar ca 85 %.
På samma sätt mäts ärendetillströmningen till utredningsgrupperna genom antalet utredningar. Det gemensamma måttet i jämförelse med andra kommuner är antalet inledda utredningar under ett år. Antalet pågående utredningar är fler, då det finns en eftersläpning från tidigare år. Utöver detta har utredningsgrupperna ansvar för att följa upp de flesta beslutade insatser.
Anmälningar/ansökningar och inledda utredningar
Anmälningar/ansökningar
|
2004
|
2005
|
2006
|
Antal anmälningar/ansökningar
|
1649
|
1646
|
1914
|
Antal barn/unga med anmälan/ansökan
|
933
|
949
|
1016
|
Antal hushåll med anmälan/ansökan
|
500
|
535
|
573
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utredningar
|
2004
|
2005
|
2006
|
Antal inledda utredningar
|
324
|
428
|
460
|
Antal aktuella barn/unga för ovanstående
|
274
|
362
|
372
|
Antal aktuella hushåll för ovanstående
|
213
|
287
|
292
|
|
|
|
|
Antal pågående utredningar
|
448
|
510
|
587
|
För att underlätta jämförelsen mellan åren har förändringarna beräknats i nedanstående tabell, både när det gäller antal och procentuell förändring.
Förändring mellan åren
|
Förändring 2004-05
|
Förändring 2005-06
|
|
antal
|
%
|
antal
|
%
|
Anmälningar/ansökningar
|
|
|
|
|
Antal anmälningar/ansökningar
|
-3
|
-0,2
|
268
|
16,3
|
Antal barn/unga med anmälan/ansökan
|
16
|
1,7
|
67
|
7,1
|
Antal hushåll med anmälan/ansökan
|
35
|
7,0
|
38
|
7,1
|
|
|
|
|
|
Utredningar
|
|
|
|
|
Antal inledda utredningar
|
104
|
32,1
|
32
|
7,5
|
Antal aktuella barn/unga för ovanstående
|
88
|
32,1
|
10
|
2,8
|
Antal aktuella hushåll för ovanstående
|
74
|
34,7
|
5
|
1,7
|
|
|
|
|
|
Antal pågående utredningar
|
62
|
13,8
|
77
|
15,1
|
Tabellerna visar att det skedde en stor ökning av antalet utredningar mellan åren 2004 och 2005 (en ökning med mer än 30 %). Den största ökningen skedde under andra halvåret 2005. Antalet utredningar har därefter legat kvar på samma höga nivå. Ökningen mellan 2005 och 2006 motsvarar ungefärligen befolkningsökningen inom åldersgruppen 0-20 år.
Ökningen av antalet anmälningar är däremot större mellan åren 2005 och 2006. Det gjordes då också förhållandevis fler anmälningar för varje barn. Det betyder att många barn/unga blir föremål för upprepade anmälningar.
Ungefär en tredjedel av de barn/unga som är aktuella för anmälan/ansökan blir föremål för utredning. Enligt uppgift från enheten gäller anmälningarna i högre grad allvarliga missförhållanden än tidigare.
Genomgång av anmälningar våren 2006
Under perioden 1 maj – 22 juni 2006 gjordes en genomgång av alla ansökningar och anmälningar till Barn och ungdomsenheten.
Totalt inkom 146 nya anmälningar, som berörde 71 familjer.
Anmälande instans
|
Antal
|
Socialjour
|
40
|
Polis
|
21
|
Skola
|
16
|
Förskola
|
1
|
Egen ansökan
|
23
|
Övriga
|
45
|
Totalt
|
146
|
De flesta anmälningarna kom ifrån socialjouren och polisen. Det är värt att notera är att BVC, förskola/barnomsorg knappast alls anmäler, samt att skolan anmäler förhållandevis få barn.
Problembeskrivning per familj
|
Antal
|
Missbruk barn/ungdom
|
19
|
Konflikt mellan föräldrarna
|
17
|
Psykiska problem förälder
|
16
|
Psykiska problem barn/ungdom
|
12
|
Kriminalitet ungdom
|
11
|
Missbruk vuxen
|
9
|
Aggressivt beteende ungdom
|
8
|
Skolproblem
|
8
|
Neuropsykiatriska diagnoser
|
6
|
Misshandlat barn
|
5
|
Misshandlad vuxen
|
5
|
Barn i behov av stöd
|
4
|
Flicka som skär sig
|
4
|
Sjukdom hos vuxen
|
3
|
Kriminalitet vuxen
|
2
|
Sexuella övergrepp
|
2
|
”Asocialt beteende”
|
2
|
Destruktivt beteende övrigt
|
1
|
Av genomgången maj-juni 2006 framgår att de vanligaste problemen är missbruk hos barn/ungdom, konflikt mellan föräldrarna, psykiska problem hos förälder och psykiska problem hos barn/ungdom.
Undersökningar om drogvanor och brottslighet bland ungdomar
Eftersom missbruk hos barn/unga är det vanligaste problemet vid anmälan är det av intresse att närmare studera de drogvaneundersökningar som genomförs vartannat år.
Drogvaneundersökningar har genomförts åren 2003 och 2005. Våren 2007 görs en ny undersökning. Undersökningen riktar sig till grundskolans årskurs 7 och 9, samt skolår 2 på gymnasiet i Nacka. Syftet är att kartlägga användandet av och tillgängligheten till tobak, alkohol och droger bland ungdomar i kommunen samt att undersöka förekomsten av vissa former av brott. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomför årligen en undersökning av skolelevers tobaks-, alkohol- och narkotikavanor (riksrepresentativt urval).
Resultat
(Statistiken bör tolkas försiktigt pga. bortfall, särskilt för gymnasieelever)
-
Något färre ungdomar dricker alkohol 2005 jämfört med 2003.
-
De som dricker, dricker dock mer.
-
Antalet storkonsumenter i nian har ökat med 6 % bland pojkarna och 10 % bland flickorna. Det betyder att hälften av pojkarna och 40 % av flickorna dricker stora mängder alkohol minst en gång per månad. Det är dubbelt så många som i övriga landet (CAN 2005).
-
Pojkar i nian som någon gång har använt narkotika är 18 %, en ökning med 6 %. Andelen flickor är 9 %, en minskning med 1 %. Motsvarande siffror för landet är 7 % för bägge könen.
-
Ungdomar i nian i Nacka begår generellt fler brott än ungdomar i övriga landet, med undantag för mobbning eller flickor som klottrar.
KonPrev har på uppdrag av Nacka kommun, Tyresö kommun och Värmdö kommun genomfört en kartläggning av utsatthet för brott, kränkningar och otrygghet i två skolor i vardera kommunen. I undersökningen ställdes frågor till eleverna om de under de senaste sex månaderna hade begått brott, begått brott i skolan samt om de mobbat någon elev i skolan. Frågor om alkohol och droger ställdes också.
Tabellen nedan är en sammanställning av resultatet för Skuru skola (den skola i Nacka vars resultat redovisas).
Andel (%) elever i Skuru skola
|
Åk 8
|
Åk 9
|
Totalt åk 8
och åk 9
Skuru skola
n = 294
|
Totalt åk 8
och åk 9 samtliga skolor
n = 1263
|
Händelser
senaste 6
månaderna
|
Pojkar
n = 92
|
Flickor
n = 58
|
Pojkar
n = 72
|
Flickor
n= 62
|
Brott
|
|
|
|
|
|
|
Begått brott
|
46
|
40
|
51
|
36
|
44
|
39
|
Begått fler än 5 brott
|
21
|
14
|
25
|
10
|
18
|
16
|
Begått brott i skolan
|
23
|
11
|
36
|
9
|
21
|
17
|
Alkohol
|
|
|
|
|
|
|
Varit berusad
|
23
|
24
|
41
|
44
|
35
|
33
|
Varit berusad mer än 5 ggr
|
5
|
7
|
13
|
11
|
11
|
12
|
Narkotika
|
|
|
|
|
|
|
Rökt hasch/marijuana
|
-
|
2
|
8
|
3
|
6
|
4
|
Tabellen visar att andelen elever, som uppger att det begått brott, varit berusade och rökt hasch/ marijuana, ligger något högre än genomsnittet för samtliga skolor i de tre undersökta kommunerna.
Dostları ilə paylaş: |