Granskning av Barn och ungdomsenheten

Arbetsmetoder

Utveckling av myndighetsrollen

En av avsikterna med den nya organisationen 2004 var att utveckla myndighetsrollen. Under de tre år som har gått har rollen som utredare och vägledare förstärkts. Det finns en mottagningsgrupp som koncentrerar sig helt på att ta emot ansökningar och anmälningar och två utredningsgrupper, som är specialiserade på att genomföra utredningar.
En ytterligare utveckling av utredningarna kommer att ske under 2007 när grupperna börjar utreda och följa upp enligt BBIC (Barns Behov i Centrum), som är ett nationellt utredningsinstrument. Metoden innebär att helt och hållet utgå ifrån barnets behov. Grupperna använder också alltmer nätverksmöten som en del i utredningsförfarandet. Därtill finns det tankar och förslag om att utveckla metoder för intensivutredningar.

Val av insatser

I den nya myndighetsorganisationen fattar socialsekreteraren beslut om insatser, som sedan utförs av någon annan. Det gäller dels att det finns ett bra utbud, som svarar mot behoven och dels att kunna matcha insatserna mot en enskildes egna önskemål och behov. Ett led i detta är det nyligen införda kundvalssystemet inom familjebehandling.
Barn och ungdomsenhetens riktlinjer för bistånd saknar övergripande intentioner för biståndsbeslut och beskriver ett relativt begränsat utbud av öppna insatser. Som ett komplement har en upphandling nyligen genomförts av strukturerad öppenvård, som kan vara ett alternativ till dygnet runt placering i de fall barnet/den unge kan bo kvar i sitt hem med kvalificerade insatser. Det pågår också en utveckling av familjehemsvården i kommunen. Enheten har också andra förslag på insatser som skulle kunna utvecklas inom kommunen. Som tidigare beskrivits visar granskningen att varje handläggare har utvecklat egna kunskaper om olika institutioner, men att det saknas en samordnande funktion som har den samlade kunskapen om framför allt de upphandlade institutionerna och som kan leta efter platser.

Samverkan och förebyggande arbete

En effekt av organisationsförändringen är att lokalkännedomen och kontaktytorna med närsamhället har minskat. Samverkan med andra aktörer sker så gott som uteslutande i enskilda ärenden. Detta är en naturlig följd av betoningen av utredarrollen och centraliseringen från lokalkontor till ett kontor. Förebyggande arbete har inte inrymts i den nya handläggarrollen. Den kommunala produktionen bedriver förebyggande arbete genom att erbjuda råd- och stödsamtal utan biståndsbedömning, men har inte de övergripande samarbetskontakter som också ingår i ett förebyggande arbete.

Jämförelser med andra kommuner

Arbetsbelastning, utredande handläggare i några kommuner

För att få underlag för jämförelse av arbetsbelastning mellan Nacka och några andra kommuner runt Stockholm kontaktades kommunerna Haninge, Sollentuna, Solna, Botkyrka och Huddinge. Av nedanstående tabell framgår de statistikuppgifter som inkommit.

År 2006	Nacka	Haninge	Huddinge	Sollentuna
Antal invånare	82 000	72 000	90 000	60 000
Antal handläggare, utredningar 2007	22	21	40	24
Antal inledda utredningar	460	500	572	335
Antal inledda utredningar 2006 per handläggare	21	24	14	14
Antal inkomna anmälningar/ansökningar	1914	2502	1342*	1070

*Siffran är troligen något för lågt räknad enligt Huddinge. Även i övrigt finns en osäkerhet om kommunerna har räknat in exakt samma typ av anmälningar i totalsumman.
Personalen i Nacka och Haninge har ”slagit larm” om att ärendebelastningen är alltför stor och att arbetet inte hinns med. I Sollentuna bedöms arbetssituationen vara rimlig. Vid kontakt med kommunerna Huddinge och Sollentuna har också framkommit att de har fler chefs- och arbetshandledarled än barn och ungdomsenheten i Nacka.
Som ett mått på arbetsbelastningen kan som nyckeltal användas antalet inledda utredningar under året per handläggare. Ofta arbetar varje handläggare med fler utredningar, eftersom det är vanligt att man är två handläggare i varje ärende. Av tabellen ovan framgår att Nacka och Haninge under 2006 har haft mer än 60 % fler inledda utredningar per handläggare än Sollentuna och Huddinge.
Antalet ansökningar/anmälningar samvarierar vare sig med invånarantalet eller med antalet inledda utredningar. Särskilt avviker siffrorna för Huddinge kommun. En fundering är om arbetssättet kan påverka antalet anmälningar. Huddinge kommun har ett utvecklat förebyggande arbete bland annat genom sina familjecentraler. Kan det minska samverkansaktörernas motivation för att göra anmälningar till socialtjänsten?
Beskrivningen av problembilden i Nackas barn och ungdomsärenden bekräftas av Haninge kommun. De framhåller att problemkaraktären är blandad men att familjevåld ökar samt att många föräldrar har problem med missbruk och psykiska problem. Även andelen barn/ungdom med psykiska problem ökar. Siffror från Sollentuna kommun visar att nästan 45 % av anmälningar rörande ungdomar 13-20 år under 2006 avsåg olika former av kriminalitet såsom snatteri, misstanke om misshandel, stöld och skadegörelse. Anmälningarna rörande barn 0-12 år handlade förutom om allmän oro för barn om relationsproblem mellan vuxna och psykiska problem hos förälder.

Befolkningsstatistik för de jämförda kommunerna

I Nacka ökade åldersgruppen 0-19 år under åren 2004-2006 med ca 2,5 % årligen. Befolkningsökningen beräknas fortsätta i samma omfattning.
Befolkningsstatistik 31 december 2006

Kommun	Folkmängd	Andel 0-17 år %	Medelålder
Riket	9 113 257	21,2	40,9
Länet	1 918 104	22,0	39,1
Nacka	82 421	25,5	38,0
Haninge	72 956	24,2	37,7
Huddinge	90 182	25,3	37,1
Sollentuna	60 528	25,9	38,1

Enligt den senaste befolkningsstatistiken har Nacka en ung befolkning, jämfört med riket och med länet. Däremot skiljer sig inte Nacka särskilt mycket från de jämförda kommunerna.