Inledning föreningen för rättvisemärkt och dess intressenter moral, etik och rättvisa ur filosofisk synpunkt 10 studien över föreningen för rättvisemärkt och dess intressenter 20 slutord 28

FÖRENINGEN FÖR RÄTTVISEMÄRKT OCH DESS INTRESSENTER

Rättvisemärkning är en relativt ny företeelse i Sverige. Föreningen för Rättvisemärkt bildades 1996 efter internationell förebild. Syftet med rättvisemärkning, både internationellt och nationellt, är att förändra situationen i den internationella handeln eftersom de anser att den inte sker på jämbördiga villkor. Detta har skett genom sk rättvisecertifiering av ett antal jordbruksprodukter. Detta ska garantera jordbruksproducenterna i Syd ett pris som ligger över världsmarknadspriset. Ett annat syfte med rättvisemärkning är att väcka engagemang hos allmänheten så att de ska kunna påverka världshandeln, levnadsvillkor och utveckling i de råvaruproducerande länderna i Syd. Märkningen ska ge konsumenterna en möjlighet genom sitt val av produkter att ta ställning för en rättvisare internationell handel med de utvecklings-länder som är starkt beroende av råvaruproduktion.
Internationell och svensk bakgrund till rättvisemärkning

Bakgrunden till den första “Fairtrade“ organisationen har sitt ursprung i att den internationella handeln hade präglats av en långtgående liberalisering och utveckling av regionala handels-block. De råvaruproducerande länderna hade fått allt svårare att hävda sina intressen i den allt hårdare konkurrensen. Råvarupriserna på världsmarknaden hade varit sjunkande och mycket instabila, och under en rad av år sjönk världsmarknadspriserna så mycket att producenterna inte klarade att täcka sina produktionskostnader. De som drabbades hårdast var de småbönder som saknade risk och arbetskapital. För att täcka detta tog de i många fall mycket ofördelaktiga lån vilket ökade deras kostnader. För de producenter som inte hade direkt tillgång till marknaden utan var beroende av mellanhänder blev konsekvenserna ännu hårdare. 1986 uppvaktade en grupp centralamerikanska odlare den holländska handelsorganisationen “Solidaridad“. De ville upprätta rättvisa handelsförbindelser istället för att få bistånd. Som följd av uppvaktandet blev att 1988 startade den första märkningsorganisationen i Holland som fick namnet “Max Havelaar“. Flera andra europeiska länder följde upp initiativet och bildade nationella märkesorganisationer bl.a. i Tyskland och England.⁵
I Sverige har vi haft en lång tradition av bistånd, dels genom biståndsorganet Sida och dels genom frivillighetsorganisationer, sk NGOs (Non Government Organizations). Det har sedan länge funnits butiker som idkar alternativhandel, sk världsbutiker. Bakom dessa har Svenska kyrkan och andra NGOs varit drivande. Föreningen för Rättvisemärkt är sprunget utifrån dessa NGOs som bildade föreningen officiellt hösten 1996 efter internationell förebild. Grundare och tillika medlemsorganisationer är: Caritas, Diakonia, Forum Syd, Lutherhjälpen, Rädda Barnen, Röda Korsets Ungdomsförbund, Svenska Kyrkan/Global ekonomi, Svenska Kyrkans Mission, Sveriges Konsumentråd, Sveriges Kristna Råd, LO och TCO. Konsumentföreningen Norrort blev medlem 1998.

Den 30 oktober fastställde Föreningen för Rättvisemärk Sverige en plattform för organisationen. Nedan följer en sammanfattning av denna.

Rättvisemärket är inte ett biståndsprojekt utan ett handelssamarbete som syftar till att lyfta fram de etiska frågeställningarna kring handeln med Syd. Föreningen syftar till att ge småproducenters och de organisationer⁶ som representerar dem en möjlighet att hävda sig i den internationella konkurrensen. Producenterna garanteras, ett minimipris som ligger över världsmarknadspriset, långsiktiga affärsrelationer samt möjlighet till förskottsbetalning. Det grundläggande principen för samarbete skall vara rättvisa, solidaritet, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Genom att förbättra de sociala och ekonomiska förutsättningarna för producenterna ska detta ge större möjlighet för ökad hänsyn till de ekologiska förhållandena och därmed öka möjligheterna för en hållbar utveckling. Varorna skall tillföras ett mervärde genom att ge konsumenter möjlighet genom produktval att påverka utvecklingen i Syd.⁷
FLO (Fairtrade Labelling Organization International)

Våren 1997 bildades den internationella nätverksorganisationen FLO som består av 17 nationella “Fairtrade“ initiativ, däribland Föreningen för Rättvisemärkt. Syftet är att stärka rättvisemärkningen internationellt och i förlängningen ska dessa 17 organisationer skapa en enhetlig gemensam märkning. Medlemsorganisationerna idkar ingen egen handel utan deras syfte är att certifiera och kontrollera importörer, detaljhandlare och producenter så att de uppfyller organisationernas villkor för certifiering. FLOs grundprinciper för rättvis handel med producenter i utvecklingsländerna är att de ska få tillgång till den internationella marknaden och en rättvis avkastning för deras produkter. Detta innebär:

• 
  Rätt till ett minimum pris som ska täcka produktionskostnaderna och ge ett överskott till utvecklingsprojekt som bestäms av producenterna.
  
• 
  Tillgång till förutbetalning för att undvika att producenterna bli hårt skuldsatta.
  
• 
  Att upprätta en långvariga handelsförbindelser med producentledet.
  
• 
  Direkta handelsförbindelser utan mellanhänder (så lång som det är möjligt).⁸
  

FLO har fyra huvudfunktioner i sin verksamhet, vilka är:

• 
  Utveckling av “fairtrade“ kriterier för nya produkter och att kontrollera kriterierna för existerande produkter.
  
• 
  Alla kooperativ och plantage som handlar under kriterierna för “fairtrade“ skall vara registrerade hos FLO och deras uppgift är att handha och sköta producentregistren för de olika produkterna.
  
• 
  Koordinering av kontrollaktiviteterna.
  
• 
  Utvecklingen av den förenade internationella lobby policyn.⁹
  

Idag finns det 350 producentgrupper från 29 länder som är registrerade hos FLO och sex produktgrupper inom FLO, de är: kaffe, te, kakao, socker, honung, bananer apelsin juice. Det är endast inom dessa områden som en vara kan bli rättvisemärkt, men även andra produkt-grupper har börjat undersökas för registrering och certifiering.¹⁰
Sammanfattning av kriterier för Rättvisemärkt

Det finns kriterier utvecklade för alla produktgrupper som är registrerade hos FLO. I Sverige är det främst tre produktgrupper, dvs kaffe, kakao och te som är mest representerade, även om bananer är på uppgång. Utifrån detta följer en sammanfattning av de huvudsakliga kriterierna för kaffe kakao och te.
Köpare av rättvisemärkt åtar sig att:

• 
  Att betala ett garanterat minimipris som motsvarar produktionskostnaderna. För kaffe och kakao ska priset alltid ligga över världsmarknadspriset.
  
• 
  För te ska köparna betala en premie till en fond som förvaltas gemensamt av en kommitté sammansatt av anställda och företagsledning.
  
• 
  Att betala upp till 60% av priset i förskott om producenterna eller leverantörerna begär det.
  
• 
  Att upprätta en långvarig handelsförbindelse.
  
• 
  Att för kaffe och kakao betala en extra premie för ekologiskt odlat
  

Producenternas organisationer (kaffe, kakao) och leverantörerna (te) ska uppfylla följande villkor:

• 
  Medlemmarna är småjordbrukare (kaffe, kakao).
  
• 
  Organisationen är demokratiskt uppbyggd (kaffe, kakao).
  
• 
  Medlemmar har full insyn och kontroll i företagets (organisationen) ekonomi och ledning (kaffe, kakao).
  
• 
  Politisk oberoende (kaffe, kakao).
  
• 
  Produkterna håller en god kvalitet.
  
• 
  Ingen politisk, rasbetingad, religiös eller sexuell diskriminering får förekomma.
  
• 
  Anställda ska ha rätt att organisera sig (te).
  
• 
  Fastställda minimilöner och lön skall betalas kontant(te).
  
• 
  Anställda ska ha anställningsavtal(te).
  
• 
  Fastställda normer för bostäder, vatten, mat, renhållning, sjukvård och annan välfärd skall följas (te).
  
• 
  Tillgång till lägst grundskoleutbildning inom rimligt avstånd från plantagen (te).
  
• 
  Inget barnarbete (14 år är gräns) (te).
  
• 
  Om bekämpningsmedel används ska det finnas skyddsutrustning till arbetet. Gällande lagstiftning ska tillämpas vid användningen och medlen skall förvaras säkert(te).
  

Målsättningar för producenter av rättvisemärkt

• 
  Att förbättra medlemmarna med familjers levnadsförhållande/standarden och sociala villkor.
  
• 
  Att utveckla organisationerna genom att stärka medlemmarnas delaktighet och ledningens kompetens. Särskilt kvinnor skall spela en mer aktiv roll i beslutsprocessen (kaffe, kakao).
  
• 
  Att minska beroendet av en avsalugröda samt förbättra produktkvalitén (kaffe, kakao).
  
• 
  Att tillämpa en produktionsteknik i jordbruket som tar hänsyn till de särskilda ekosystemen och som bidrar till ett hållbart utnyttjande av naturresurser. Ambitionen är att så lång som möjligt - eller helt och hållet - avstå från användningen av kemiska insatsmedel.
  
• 
  Att förbättra löner och arbetsförhållanden vi plantagen (te).¹¹
  

Initiativtagarsidan

Initiativtagarsidan består av 14 medlemsorganisationer. I denna studie ingår två av dessa organisationer, TCO (Tjänstemännens Central Organisation) och Svenska kyrkan. Svenska kyrkans bör ses som en av huvudmännen i själva initiativet till bildandet av Föreningen för Rättvisemärkt. I slutskedet i bildandet av Föreningen för Rättvisemärkt tog man kontakt med de fackliga organisationer TCO och LO. TCO har senare varit en av de mest drivande organisationerna i den vidare uppbyggnaden av Föreningen för Rättvisemärkt.
Svenska kyrkan och dess motiv till medlemskap i Föreningen för Rättvisemärkt

Svenska kyrkan har en lång tradition av mission och bistånd. Före 1968 jobbade de med sk traditionellt bistånd. 1968 hade kyrkornas världsråd en konferens i Uppsala. Kyrkoledarna från Syd förde fram budskapet om att kyrkorna i Nord borde uppmärksamma de strukturer som skapade fattigdom i Syd. Svenska kyrkan och andra samfund har jobbat ekumeniskt sedan 1973 med information och lobbyverksamhet gentemot Världsbanken, IMF och handels-organisationer, eftersom de anser att det är de som lägger de ramar som bestämmer människornas villkor i Syd. Den ökade globaliseringen under senare tid har lett till att Svenska kyrkan har valt att jobba med handelsfrågor. Att arbeta med handelsfrågor ligger enligt dom i linje med deras syfte att påverka den globala strukturen som de uppfattar som orättvis. Bakgrunden till att Svenska kyrkan var drivande faktor i grundandet av Föreningen för Rättvisemärkt var att de ansåg att rättvisemärkta produkter skulle kunna ge människorna i Syd en frihet att forma sin egen framtid. Dessutom gav det vanliga människor en bredare möjlighet att påverka den globala strukturen genom sin konsumtion. Vidare ansåg de att det kunde vara ett medel för gemene man att få en etisk hållning i sin konsumtion.¹²

TCO och dess motiv till medlemskap i Föreningen för Rättvisemärkt

De fackliga organisationerna krav för att bli medlem i Föreningen för Rättvisemärkt var att införa ILO¹³ (International Labour Organisation) konventionerna (Codes of Conduct) i föreningens stadgar. ILO konventionen behandlar arbetarnas rättigheter och arbetsvillkor Dessa innefattar 8 huvudpunkter, vilka är: 1) Förbud mot tvångsarbete. 2) Förbud mot diskriminering. 3) Förbud mot barnarbete. 4) Rätten att bilda fackförening och rätten att sluta kollektiv avtal. 5) Adekvata löner måste betalas. 6) Arbetstiden ska inta vara oskälig.¹⁴ 7) Arbetsförhållandena måste vara anständiga.¹⁵ 8) Villkor för arbete måste vara fastställda.¹⁶ TCO anser att deras största uppgift i den internationella handel är att tillföra sociala villkor.¹⁷
Företag med rättvisemärkta produkter

Idag finns det 9 företag som har rättvisemärkta produkter i sitt sortiment. I min studie av företag som har rättvisemärkta produkter i sitt sortiment ingår två företag, Sackeus och stiftelsen Biodynamiska produkter.

Sackeus, och dess motiv till att rättviselicensiera/märka sina produkter

Sackeus startade 1976 som ett litet projekt i Diakonia (föredetta frikyrkan hjälper som är ett samlingsorgan för åtta frikyrkor). Sackeus är idag ett bolag som drivs som ett sk “Non Profitable Organization“. Bolaget ägs till 93% av Svenska kyrkan. Företagets verksamhetsidé är att på marknadsmässiga grunder importera och sälja varor från utvecklingsländer. Företaget ska främja lokal och global utveckling, rättvisa och miljö. Bakgrunden till att företaget började rättvisemärka kaffe och te är dels att de når en större grupp vilket ger möjligheten till att konkurrera med de större företagen, och dels att rättvis handel varit Sackeus mål från starten. Sackeus saluför också en mängd andra produkter bl.a. smycken, leksaker, kläder hygienartiklar mm. Dessa är inte rättvisemärkta eftersom FLO och Föreningen för Rättvisemärkt än så länge bara licensierar vissa livsmedel.¹⁸
Biodynamiska produkters, och dess motiv till att rättviselicensiera/märka sina produkter

Biodynamiska produkter är en näringsidkande stiftelsen som startades för 25 år sedan av engagerade pionjärer inom Biodynamiska odling. Stiftelsen har två sätt att arbeta för att nå sina mål. Dels genom den affärsdrivande verksamheten och dels genom stöd där de anser att affärsverksamheten inte räcker till. Detta sker genom att den nettovinst som stiftelsen gör efter investeringar delas ut till lämpliga projekt inom t. ex. forskning och utbildning kring biodynamisk odling. Bakgrunden till att stiftelsen började rättvisemärka sin kaffesort som har funnits i 6 år, och senare även bananer, är att det har alltid ingått i stiftelsens filosofi att stödja producenternas villkor. De var till en början kritiska till rättvisemärkning eftersom de inte ville förenklade budskapet med deras produkter. Dessutom hade de sedan lång tid tillbaka redan upprättat handelsvillkor till producenterna med kriterier som minimipris, förfinansiering och långsiktiga handelsförbindelser. De hade också byggt upp ett kontrollsystem som skulle se till att deras kriterier följdes. Kritiken låg också i att de nu skulle betala för en licensiering med innefattande kontrollsystem och åtagande som redan fanns innan bildandet av Föreningen för Rättvisemärkt. Det som vägde över för en rättvisemärkning var att de i stort sett anser att rättvisemärkning är en bra företeelse och att några av de större kunderna krävde rättvisemärkning.¹⁹