Fragen – zum Text


S harfi P va t undosh harflari



Yüklə 3,69 Mb.
səhifə9/161
tarix11.01.2022
ölçüsü3,69 Mb.
#110940
1   ...   5   6   7   8   9   10   11   12   ...   161
S harfi P va t undosh harflari bilan birikib so’z yoki bo’g’in boshida kelsa o’zbek tilidagi „sh“ tovushiga to’g’ri keladi Student [student] Sport [sport] qolgan hollarda o’zining asosiy „s“ lik tovushini beradi.

Chet tillaridan qabul qilingan ayrim so’zlarda „G“ „g“ harfi o’zbek tilidagi j tovushi kabi aytiladi. Geni [jeni] Giraffe – jirafa. Nemis tilida quyidagi harf birikmalari mavjud Sh, sh- j, Sch sch-sh, Tsch tsch- ch, Ja, ja- Ya, Jo-jo-yo, Ju-ju-yu.



Chs harf birikmasi o’zbek tilidagi ks tovushiga to’g’ri keladi. Sechs[seks]

Nemis tilida affrikatlar ham mavjud. Affrikat ikki bir xil tovushdagi undoshni birgalikda so’zda kelishidir. Pf, tz, ds, dt kabilar Pferd [pfert] Apfel [apfel], kopf[kopf], zehn [tse: hn], katze [katsə]



X x harfi „ks“ tarzida tallafuz qilinadi. Taxi [taksi], Max [maks]

Ingliz tilidan o’zlashtirilgan ayrim so’zlar o’sha tilda qanday yozilsa shunday berilgan, ular o’qilganda o’sha tildagidek talaffuz qilinadi va lug’atlarda qavs ichida uning transkriptsiyasi beriladi. Chef [sef], shop [sep] Qq tovushi o’z talaffuzida ishlatiladi. Quant [kvant], bequem [bekvem] Ph-ph tovushlari ko’proq grek –italyan tillaridan kirib kelgan so’zlarda keladi, va o’zbek tilidagi « f » tovushini beradi. Phonetik [fonetik] Physik [fy :zik]


Was machst du ? Nima qilayapsan ?

Wer bist du ? Kimsan ?

Bist du Salim ? Salimmisan ?

Wie heißt du? Isming nima?

Bist du Nosim? Isming Nozimmi?

Woher kommst du? Qayerdansan?

Kommsst du aus Taschkent? Toshkentlikmisan?

Wohin qehst du? Qayerga ketayapsan?

Seit wann bist du hier? Qachondan buyon sen bu yerdasan?

Lernst du Deutsch? Nemis tili o’rganayapsanmi?

Verstehst du mich? Meni tushunayapsanmi?




  1. Quyidagi matnni o’qing, lug’at yordamida uni o’zbek tiliga tarjima qiling, so’zlarini yozib olib yodlang va matnni gapirib bering.


Unser Kalender
Der Kalender ist eine Art der Zeitmesser. Er teilt das Jahr in Tage, Wochen und Monate ein.

Nach dem Kalender qibt es im Jahr 365 (dreihundertfünfundsechzig) Tage, 52 Wochen and 12 Monate. Alle vier Jahre kommt aber das Schaltjahr mit einem zusätzlichen Tag im Februar. So war das Jahr 2000 ein Schaltjahr, es hatte 29 Tage im Februar nicht 28 wie sonst.

Jede Woche hat sieben Tage. Die Wochentage heißen Montag, Dienstag Mittwoch, Donnerstag, Freitag, Samstag und Sonntag. Für Sonntag qibt es in Norddeutschland einen anderen Namen: Sonnabend, Samstag und Sonntag bilden zusammen das Wochenende, sie sind gewöhnlich Ruhetage, an diesen Tagen arbeitet man nicht. Die zwölf Monate des Jahres sind Januar, Februar, März, April, Mai, Juni, Juli, August, September, Oktober, November, und Dezember die Monate des Jahres haben 30 oder 31 Tage, nur der Februar hat 28 oder 29 Tage nach vier Jahre.

Das Kalenderjahr beginnt am ersten Januar und endet am einunddreißigsten Dezember, Der erste Tag des neuen Jahres ist in vielen Ländern ein Feiertag. Im das Neue Jahr wünscht man sich viel Glück und alles Gute.

Dreißig Tage hat November,

April, Juni und September.

Februar hat achtundzwanzig,

nur im Schaltjahr neunundzwanzig.

Andere Monate ohne Frage,

haben einunddreißig Tage.




Yüklə 3,69 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   5   6   7   8   9   10   11   12   ...   161




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin