Plenum den 19 november 2014 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag har i flera anföranden här i lagtinget före ledamoten Holmberg-Jansson trädde in i lagtinget lyft upp frågan om servicesedlar och talat varmt för det och jag tackar för det att det är ytterligare en ledamot som tar ord kring den här frågan. Det jag vill säga är att det är väldigt bra att man möjliggör genom en sådan här förändring, ett valfrihetssystem så att landskapet eller kommunerna kan nyttja det här och man förbättrar möjligheterna. Det har varit efterfrågat. Det som jag ville kommentera lite var det här som ledamot Holmberg-Jansson sade om liknande den finska lagstiftningen. Så är det. Det är ganska enkelt att ta fram en lagstiftning som motsvarar den finska lagstiftningen ganska långt. Den fyller våra önskemål ganska långt men det finns vissa saker som man behöver anpassa för våra förhållanden det har också Ålands Kommunförbund påpekat i ett utlåtande så några små justeringar som vi behöver göra och sen är det bara att köra på. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag välkomnar varmt ledamot Holmberg-Janssons anförande. En blå tråd genom hela anförandet var det här fokus på äldre människors välbefinnande, vilket jag verkligen varmt omfattar. Det behöver vi verkligen gemensamt hålla här nu framöver. När det gäller närståendevård har också vi efterlyst att man där måste gå in och titta på närståendevårdares situation. Därför för att i många fall är det en äldre partner som hjälper sin äldre partner och många gånger är det kvinnor som hjälper sina äldre män och för att orka så måste man få avlastning och man måste få stöd. Samtidigt är det ju ett system som gör det möjligt att bo länge hemma och det hjälper också kommunen för det är också en ganska ekonomisk fördelaktig vård för kommunen.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Tack, vicetalman Eriksson. Det stämmer. Det här är verkligen en fördelaktig vård för kommunerna. Det är den bästa vården för den som är sjuk, att få vårdas av den som står en nära. Jag träffar många oroliga anhöriga inom demensförbundet, som tycker att det är jätte jobbigt att ta hand om de som är sjuka såklart. Sen är det ju så olika i olika kommuner vilken närståendevård du får och vilken avlastning du får. Det är så orättvist vilka olika avlastningsplatser som finns i de olika kommunerna. Det är inte ok. Där ska det verkligen vara lika. Det ska inte spela någon roll i vilken kommun du bor.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ja, det är konstaterat att de människor som är närståendevårdare bär ett jättestort samhällsansvar och det ska man vara tacksam för. För oftast sköts det arbetet i det tysta.

Sen det här med servicesedlar och som det redan sades i en replik så har ju liberalerna talat för det här. Därför att vi tror också på den här möjligheten till valfrihet. En annan aspekt är också att inom sektorn vård- och omsorg så är det också många kvinnor som jobbar. Det här ska också öppna upp möjligheten för många kvinnor att starta egna företag, vilket också skulle vara en stor fördel för oss alla, kvinnorna och för landskapet och för de som behöver vård och omsorg ska också kunna få möjlighet att välja lite mer. Så tack för att ni är så på gång med det här och som jag hörde i tidigare replikskiftet så behöver nog moderaterna också se till att det också verkställs för det verkar finnas lite olika syn i regeringsblocket.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack. Nu står det i budgeten att den ska presenteras i mars. Så det hoppas jag verkligen att den gör och det tror jag. Det tror jag verkligen. Och när det gäller närståendevården så står det också i budgeten att den ska ses över med syfte att se till om tillgången på avlastningsplatser och ersättningsnivåer och sådant. Så arbetet är på gång. Jag har stor förhoppning om att det här kommer att bli mycket bättre för de som är närståendevårdare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Ledamoten Holmberg-Jansson berör ett mycket viktigt ämne. Nämligen äldreomsorgen. Det är ju så att också inom det här området så behövs nya metoder, nya arbetssätt, ny teknik och mer samordning. Ledamoten nämner också ÅMHM:s knappa resurser. Där vill jag påpeka att den här budgeten nu möjliggör ytterligare en social inspektör för tillsyn, men jag tycker att det är en illavarslande trend om det faktiskt är så att det förekommer vanvård av våra äldre i våra kommuner och att inte kommunerna och kommunpolitiker, anställda och anhöriga inte reagerar utan man väntar på ÅMHM:s tillsyn. Så kan det ju inte vara. Jag förväntar mig nog faktiskt lite mera civilkurage. Sen är det ju så att landskapsregeringen kan dra in landskapsandelar om inte kommunerna sköter sig.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Ja, det är iså fall jätte bra att det tilldelas mera resurser till ÅMHM när det gäller tillsyn över det här området för det är ju ändå så att alla vet att kommunerna är hårt pressade ekonomiskt. De äldre, om jag nu talar om den gruppen som ligger mig varmt om hjärtat och som har olika minnessjukdomar, kan inte tala för sig själv. Har de dessutom inte en anhörig i sin omgivning som kan stå på barrikaderna för dem så vem ska göra det då? Då är det ytterst viktigt att det finns en ordentlig tillsyn för att de här personerna ska fara illa.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det finns tillsyn och det har också gjorts tillsyn inom äldreomsorgen de senaste åren. Så att det arbetet pågår kontinuerligt, men jag tycker också att det är viktigt att kommunerna verkligen sätter resurser på inom det här området och att man hittar nya samarbetsformer för just specialgrupper precis som ledamoten Holmberg-Jansson nämnde för vissa specialgrupper. Sen har man från landskapsregeringen tagit fram en väldigt tjock handledning när det gäller rekommendationer för t.ex. personer med minnessjukdomar. Det gäller också att man inom kommunerna och institutionerna osv. faktiskt tar till sig det som står där och följer de rekommendationer som vi faktiskt ger ut.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack. Jag håller med minister Aaltonen och de får inte bli skåpvärmare eller hyllvärmare de här olika rekommendationerna utan de är till för att användas. Jag vet att ÅMHM gör inspektioner och det är bra. Vad jag säger är att jag har fått indikationer om att det har varit för lite resurser och jag är jätte glad att det nu kommer att åtgärdas. Det är ju så att som jag sade tidigare så kan inte de gamla tala för sig själv så då måste vi se till att de har det bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ledamot Holmberg-Jansson tar ännu en gång upp om äldre som missköts i kommunerna. Ja, t.o.m. vanvård tror jag att det nämndes i anförandet. Finns det då belägg att de här mindre ekonomiskt utsatta kommunerna har en sämre äldreomsorg, har mindre bemanning som det sägs för det jag uppfattar är att kommunerna gör allt de kan för att satsa inom äldreomsorgen. Det är där igenom som det görs en hel del satsningar och att man jobbar för äldre. Det är nu drygt ett år sedan som ledamoten Holmberg-Jansson och andra gick ut med en insändare och kritiserade kommunerna skarpt och deras äldreomsorg. Det väcktes ganska upprörda toner då mot ledamot Holmberg-Jansson och den andra insändaren.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! I mitt anförande så pratade jag absolut ingenting om vanvård. Det jag säger är att det även på Åland förekommer att gamla kommer i kläm för kommunernas sparkrav. Jag förstår att kommunerna har det tungt ekonomiskt men jag kan ändå inte acceptera att någon far illa och far någon illa så är det landskapsregeringens verktyg i det här d.v.s. ÅMHM som ska se till och bör se till att det här inte sker igen. Vid den tiden när den här insändaren skrevs så fanns inte den här tillsynsmyndigheten på ÅMHM. Så det är mycket bättre nu.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vad bra att vi går mot bättre tider och tack för förtydliganden. Fortsättningsvis så det här med äldre som far illa. Det hoppas jag inte att finns. Det tror jag verkligen inte. Däremot så vill jag hålla med en hel del med ledamoten Holmberg-Janssons anförande också. Så jag vill passa på och berömma och delta i lovorden om närståendevårdarna som gör ett fantastiskt arbete. Sen är jag också den som gärna skulle se en äldreomsorgslag där man t.ex. också begränsar hur mycket man kan höja avgifter för de boende på serviceboenden och att det även ser till att det sköts. Så det finns nog en hel del som vi kan utveckla ännu och göra bättre, men däremot är jag övertygad om att samtliga kommuner på Åland gör sitt bästa för att ha en bra äldreomsorg i kommunerna.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! När det gäller äldreomsorgslagen så har det arbetet inte påbörjats. Det kommer att utses grupper som ska jobba med det. Jag tror att det är ledamot Winé har möjligheter där att genom sin minister på området kunna framföra det här med när det gäller taxor och sådant. Det är ingenting som jag här kan överhuvudtaget uttala mig om, men som sagt närståendevårdarna kommer också nu att ses över. Det är jätte bra och det är roligt att höra här i salen att det är många som har insett vilket enormt jobb de här personerna gör i vårt samhälle.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Eftersom min avdelning är rätt vid till sitt omfång och jag hade fem minuter på mig i mitt förra anförande så hann jag bara där prata kring utbildningsfrågor och ska här nu istället prata några ord kring de övriga delarna. Jag börjar då med kulturen. Jag känner att det budgetförslag som vi lägger nu är ett förslag som fortsätter att hålla möjligheterna för kulturell verksamhet på Åland på samma nivå som tidigare trots att utrymmet i budgeten är stramt så har vi ändå lyckats med att hitta vägar framåt för att både få in nytänkande samtidigt som vi kan behålla sådant som har varit verkat sedan länge och som fungerar bra.

När det gäller Ålands Musikinstitut så har det vid ett flertal tillfällen här i salen varit diskussioner om framtiden. Vi har nu i det budgetförslaget som läggs säkrat de penningmedel som finns för att bedriva verksamheten på den nivån som vi har haft det de senaste åren. Samtidigt håller vi på med ett jobb som handlar om att titta på att utveckla verksamheten vid musikinstitutet. Då handlar det om en scenkonstutbildning och i det sammanhanget ser vi också på möjligheterna att förstora utrymmena för Ålands Musikinstitut på nuvarande plats. Det fanns med i budgeten för senaste år men det finns ingenting som har kommit så långt ännu att vi kan presentera ett förslag kring hur det här kunde se ut eftersom ekonomin när det gäller investeringar inte tillåter att vi går vidare i det här skedet.

En annan nyhet i årets budget är att vi återinför eller återaktiverar det som kallas för procentprincipen. Det går ut på att när landskapet gör investeringar framförallt nyinvesteringar i första skedet så ska man också tänka på hur man ska göra den konstnärliga utsmyckningen. Vi kommer då att göra ett projekt där det här ska jobbas in i den som är ansvarig för själva byggnationen, i dagsläget byggnadsbyrån. I framtiden kommer det att finnas inom fastighetsverket men där faktakunskapen kring det här jobbet med det konstnärliga. Där ska vi använda oss av konstnämnder i det sammanhanget. Jag är helt övertygad om att det här kommer att bli någonting bra istället för att man i efterhand börjar fundera på hur man ska göra utsmyckningen så får man in det i projektet och kan göra det som en del av det. Jag är helt övertygad om att det kommer att bli bra för projektet och det kommer att bli bra för de åländska konstutövarna och det kommer inte minst också att bli bra för oss medborgare.

Vi på avdelningen jobbar också nu med organisationsförändringar. De organisationsförändringarna kommer att leda till att strukturen på avdelningen kommer att se annorlunda ut. Jag noterar att det finns en budgetmotion nr 48 och ledamoten Tony Asumaa som berör lite av det som vi nu håller på att jobba med d.v.s. hur Ålands Museums framtida roll ska se ut. Jag har tidigare vid något tillfälle här talat om en motsvarighet till National Trust i Skottland och det vi nu är ute efter här är att särskilja det som är myndighetsutövning och det som är mera fråga om att visa upp ett kulturarv och museal verksamhet. Det liknar mycket de tankegångarna som vi har nu att skapa en enhet som sysslar med det utåtriktade och en enhet som mera jobbar med myndighetsutövande. Det liknar mycket det som är beskrivet i ledamoten Asumaa budgetmotion också.

Jag ska säga några ord kring idrotten på Åland. Vi har i dagsläget en situation där den största delen av det arbetet som görs idrottspolitiskt görs via Ålands Idrottsförbund. Vi har satt så att säga penningmakten och möjligheten att fördela pengarna till Ålands Idrott. Däremot för vi då kontinuerliga diskussioner tillsammans med Ålands Idrott om hur vi ska prioritera de här sakerna. Då är det barn och ungdomar som finns inom prioriteringsområde nummer ett och sen finns vuxen motion som följande steg. Jag ser här nu att det finns ett ganska stort samarbete som har utvecklats genom åren mellan de enskilda föreningarna och Ålands Idrott att genomföra det här. Det är bra. Det som är också intressant att se är att vi nu börjar se mer och mer av samarbete mellan motion och idrott och kultur och näring under samma projekt. Under sommaren såg vi ett sådant projekt på torget och det som fanns kring fotbolls EM och körkamp och liknande. Landskapsregeringen stöttade det här genom de möjligheter till evenemangsstöd som finns. Det som vi också behöver göra här nu det är att utgående från de utredningar som ÅSUB har gjort kring ekonomisk utsatthet och barnfattigdom, så behöver vi utgående från de skrivningar som finns där noggrant fundera på vad vi kan göra. Vi har inte de konkreta åtgärderna klara. Vi vet att man pekar på ett antal olika åtgärder där. När vi har fått helheten så kommer vi också att föreslå hur man på ett bra sätt sen ska kunna gå in och stötta så att det inte ska vara på det sättet att det i första hand är en fråga om ekonomi om man kan syssla med idrott och annan fritidsverksamhet utan vi ska försöka hitta ett så rättvist system som möjligt. Det kommer inte att vara lätt men vi kommer att göra vad vi kan för att se att vi då också får ett sådant system.

Fru talman, jag väljer att stanna där och kanske återkommer med ungdomssidan vid ett senare tillfälle.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att det är bra gjort av ministern Ehn att han delar upp sina olika ansvarsområden. Nu var det kulturens tur. Däremot nämnde han inte så mycket om det här med kulturdelegationen som det kanske har varit lite diskussion om på sistone om man säger så. Jag har noterat där att om jag har förstått saken rätt att från regeringens sida vill ha en hårdare politisering av kulturdelegationen i och med att oppositionen ska kliva av. Det gör förstås att oppositionen är besvikna men till min stora förvåning så såg jag också att majoritetens representanter i kulturdelegationen var besvikna. De hade svårt att förstå vad ministern och landskapsregeringen riktigt ville.

Jag läste en insändare som jag tror att skulle vara någon sort svar på den här kritiken, men jag blev inte så jätte mycket klokare av den om jag ska uttrycka mig diplomatiskt. Så jag undrar, vad vill riktigt ministern Ehn med omändringen att man mera ska renodla kulturdelegationen till regeringens organ enbart?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det handlar inte enbart om kulturdelegationen i det här sammanhanget. Det handlar om hur vi ska hantera kulturpolitiken i stort och hur vi ska ha organiseringen kring kulturpolitiken gjord. Den tanken som jag har fört fram och som kommer att vara en grund för förändring av lagstiftningen kring bl.a. kulturdelegationen och hur man ska tilldela pengar så går i kort ut på det att jag skulle vilja ge våra expertnämnder t.ex. konstnämnden och litteraturnämnden ett större inflytande i när det gäller att i utgående från dem övergripande mål som landskapsregering och lagting har gett i budget och andra styrande dokument en möjlighet att bedöma projekten och också besluta ganska långt om vilka projekt som ska tilldelas de här medlen. I det sammanhanget gäller det att man måste skapa en ny situation för kulturdelegationen där man mera är ett beredande organ kring hur de övergripande riktlinjerna ska vara. I det sammanhanget behöver man sedan ta ställning till huruvida den då ska vara parlamentariskt tillsatt eller regeringstillsatt och det är den diskussionen jag har inlett.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Det förefaller som om jag är rätt informerad så har redan oppositionen mer eller mindre fått den informationen att varsågoda och kliv av, men jag kanske har missförstått någonting. På samma sätt som ministern var inne på i sitt anförande att idrottdelegationen fördelar idrottsmedlen så på samma sätt så borde väl kulturdelegationen göra. Om man sen nyttjar sig av de olika expertnämnderna det är säkert bra men det som känns lite konstigt för mig, jag erkänner helt öppet, att jag är inte hundra procentigt insatt i det här. Jag är bara förvånad över den debatt som har varit och de svar som har kommit. För kulturen om något politikområde så brukar alla värna om, att man ska ha en fri och oberoende kultur och då är det ganska viktigt att också oppositionen har möjligheter att framföra sina åsikter i det här sammanhanget för då får man en fri och oberoende kulturdelegation.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Till att börja med så tror jag att vi måste ta och skilja på äpplen och päron här för att situationen ser väldigt olika ut mellan idrott och kultur. När det gäller idrotten så har vi fört över hela idrottens pengar till idrotten själv. Det är nämligen på det sättet att de som fördelar pengar där idag det är styrelsen för Ålands Idrott. En förening och en takorganisation för hela idrottslivet på Åland där jag och landskapsregeringen eller lagtinget inte har någonting att säga till om hur den sammansättningen där ser ut. Där har man skapat ett avstånd som är väldigt tydlig.

När det gäller kulturen så har vi valt att ha en annan konstruktion där vi skapar en myndighet som leds av en delegation som hittills trots att det inte finns inskrivet i lag har gjort så att man har satt in också folk från opposition och regering i det här sammanhanget. Jag har nu velat lyfta frågan om man kunde ändra rollen för kulturdelegationen så att man inte enbart delar ut pengar utan istället diskuterar andra saker och lyfter de övriga frågorna hit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Minister Ehn nämner i sitt anförande att förstora Ålands Musikinstitut på befintlig plats. Min första fråga är att har man analysera och forskat kring att använda de befintliga lokaler som vi faktiskt har bl.a. kulturhuset, som nu idag står tyvärr hemskt mörkt och tomt. Varför inte använda kulturhuset till musikinstitutets verksamhet istället för att använda skattebetalarnas pengar till ytterligare ett bygge?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Kulturhuset har ju en speciell konstruktion som bygger på att landskapsregeringen en gång i tiden byggde det här huset. Man bjöd ut samtidigt driften av huset samtidigt som man sålde hotell Arkipelag. I det avtalet som man skrev så knöt man samman köpandet av hotell Arkipelag med att driva kulturhuset. Det här avtalet gällande om jag inte minns fel någonstans mellan 10-15 år framåt i tiden. Vilket gör att jag ser att det blir väldigt svårt för oss att riva upp det avtalet utan att få till stånd väldigt stora bekymmer. Det har lett till att jag tror att de lokaler som finns idag i kombination med en smärre utbyggnad skulle leda till betydligt bättre förutsättningar för musikinstitutet än att slå sönder det som var helheten när det gällde kulturhuset. Därför att man glömmer innan man benämner kulturhuset att det också är ett kongresshus. Det var en satsning också på vår besöksnäring. Inte enbart på kulturen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Nu med facit i hand så ser vi ju att det inte hålls så hemskt mycket kongresser där och jag är nästan övertygad om att de businessmän som håller sig bakom det här avtalet är villiga att diskutera om eftersom det inte verkar vara så stor lönsamhet. Ministern lyfter också fram det att det är framförallt teaterutbildning han vill utöka verksamheten med och där har vi ju fantastiska lokaler i källaren med egen teater- och musiksal där man skulle kunna ha föreställningar. Det är om det.

Min andra fråga är det här med tjänstekollektivavtal som man nu lyfter in för folkhögskolan. Det står på sidan 97 Arbeta för att skolans lärare i samma tjänstekollektivavtal som Ålands Gymnasium. Har man då gjort ordentliga kostnadsanalyser kring det här och varför har man då inte plocka in det på Ålands Musikinstitutet. Det skulle vara det enda institutet som inte har samma avtal som alla andra skolor.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller den första skrivningen där så är det på det sättet att där har kommit med från den beredning som har gjorts från direktionens sida. Jag har haft den synpunkten i det här sammanhanget att de kollektivavtalsförhandlingar som ska göras som jag tror är om ett år där ska vi lyfta upp samtliga de här bitarna om hur vi ska klara av att få så jämbördiga arbetsförhållanden som möjligt. Så för mig är det på det sättet att både folkhögskolan och musikinstitutet ska finnas med i de diskussioner som man ska föra in från arbetsgivarens sida efter att man har analysera exakt hur man vill att det här ska se ut. Samtidigt vill jag också säga det att först i raden nu att samordnas mera med Ålands Gymnasium så ligger i prioriteringen för min och landskapsregeringens del och Ålands Folkhögskola som jag upplever att behöver hitta organisatoriskt nya former. Så svar på frågan så kommer det nog att behövas göras ytterligare bedömningar hur man får in det här kollektivavtalet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Minister Johan Ehn nämner helt riktigt att hela ansvaret över idrotten ligger på Ålands Idrott och ministern beviljar pengar. Här skulle jag säga att ministern kanske borde ta en mera aktivare roll vad gäller idrottsfrågor och inte bara skyffla allt på Ålands Idrott. Vi vet idag att de pengarna mer och mer används för elitidrott. Mer och mer pengar går inte faktiskt ut på fältet utan blir outdelade p.g.a. så höga kriterier på vissa ansökningar så att de blir så att säga i kassan. Så här skulle jag se framemot att minister Ehn faktiskt skulle ta en aktivare roll och faktiskt driva en aktivare idrottspolitik för att också få mera pengar ut bland ungdomar. Jag nämnde i en motion tidigare att det bör finnas mer motion och idrott i skolan också så att det inte blir bara satsning på eliten och sådana krav att pengarna inte kan delas ut.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag förstår delvis ledamoten Asumaas synpunkter i det här sammanhanget. Jag vill ändå poängtera det att föreningarna som är medlemmar i Ålands Idrott har också möjligheten att på ett väldigt tydligt sätt påverka den här biten framåt alltså för gräsrotsnivån finns ju där via att man utser sin styrelse osv. Jag har också noterat att det finns de här synpunkterna så därför har vi också vidtagit åtgärder. Vi håller nu på att tillsammans med Ålands Idrott jobba fram riktlinjer för idrottens finansiering och de ligger faktiskt på mitt bord för att godkännas under den här veckan eller nästa. Där trycker vi väldigt starkt på det här att man måste se till att det är både satsningar på elit, bredd och motionsidrott som ska göras. Det måste vara en tydlig prioritering så att det inte enbart satsas på elit. Eliten måste också finnas för att man också måste få de här övriga, men inte få en övervägande del av de resurser som finns.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Så som vi alla vet vi som sysslar med idrott är eliten toppen av ett isberg. Bredden ligger där nere på gräsrotsnivå och där borde de mesta pengarna kanaliseras. Idag är det inte riktigt så. Därav den här mera aktiva rollen från landskapets sida för att också höja den fysiska konditionen och hälsan bland ungdomar och framförallt i tonåren för det blir sämre. Vi vet att vi inte får mera idrottslektioner i skolan, men på det viset också föra fram de här i sitt idrottspolitiska program att man också kan satsa på barn- och ungdomar så att de rör sig mera under skoltid och efter skoltid. Annars har vi en massa pengar som inte gör någon nytta ute på fältet. Just idag är det så att jag har själv suttit i Ålands Idrotts styrelse och jag vet exakt hur det fungerar. Det fungerar inte.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag har inte en riktigt likadan bild av hur man fördelar pengarna. Alltså största delen av pengarna idag skulle gå till elitsatsningar. Jag står med budgetförslaget framför mig här just nu och jag kan inte se de tendenserna. Däremot har jag också sett tendenser att satsningar på elitidrott har ökat under de senaste åren men att det skulle vara en majoritet av den dryga miljonen som vi nu sätter till Ålands Idrott som skulle gå till elitsatsningar. Det hittar jag inte här och har heller inte uppfattat det så i den dialog som förs kontinuerligt med Ålands Idrott. Så det vore intressant om ledamoten Asumaa vid tillfälle kunde ytterligare belysa den biten för som sagt var det syns inte i siffrorna och det är heller ingenting som heller har varit beställt från Ålands Landskapsregering. Så det förvånar mig faktiskt. Ytterligare förvånar det mig om det är så att ledamoten Asumaa säger att han har varit medlem i styrelsen för jag har inte noterat att det skulle ha funnits oenighet i styrelsen kring hur pengarna fördelas.