Plenum den 19 november 2014 kl. 09. 30



Yüklə 0.61 Mb.
səhifə1/11
tarix15.01.2019
ölçüsü0.61 Mb.
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11




Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL











 




ss


Plenum den 19 november 2014 kl. 09.30


Plenum den 19 november 2014 kl. 09.30 1

Plenum börjar 1

Remiss, fortsatt behandling 1

1 Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

Remiss, fortsatt behandling 1

1 Budget för landskapet Åland 2015

Landskapsregeringen budgetförslag (BF 1/2014-2015)

Budgetmotioner (BM 1-48/2014-2015)



Andra behandling 100

2 Godkännande av vissa bestämmelser i konventionen mot tortyr

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 2/2014-2015)

Republikens presidents framställning (RP 13/2013-2014)



Fortsatt enda behandling 100

3 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19a/2013-2014)

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)



För kännedom 101

4 Förslag till lag om ändring av 30 § i självstyrelselagen för Åland

Republikens presidents framställning (RP 5/2014-2015)

5 Godkännande av Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar

Landskapsregeringens yttrande (RP 3/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 3/2014-2015)



Plenum slutar 101



Plenum börjar


Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Talmannen vill inledningsvis informera om att det kommer att serveras en sallad vid middagstid idag.


Remiss, fortsatt behandling

1Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)



Remiss, fortsatt behandling

1Budget för landskapet Åland 2015

Landskapsregeringen budgetförslag (BF 1/2014-2015)



Budgetmotioner (BM 1-48/2014-2015)


Fortsatt diskussion.



Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman! Jag har väntat ett par dagar på att få komma upp och prata om budgeten och äntligen får jag möjligheten att säga några ord. Jag hade tänkt bara prata om hemvårdsstödet, men med tanke på det som pågår just nu i samhället så känner jag att det är angeläget att ta och nämna ord några gällande den kommande strejken. Jag var själv en huvudförtroendeman i en stor konflikt här på Åland och jag känner igen en del saker som pågår just nu. Det är mycket känslor i den här situationen och det är någonting som jag känner igen från tidigare situationer där oron präglade ju mer och längre en sådan här strejksituation pågår och så kommer också de elementen in starkare och starkare. De andra sakerna som händer i en sådan här situation är att förbunden på både arbetsgivarens och arbetstagarens sida och det vanliga är att de tar över mer och mer ju längre konflikten pågår. Det här är en sådan situation som jag tror att kan hända den här gången också och vilket jag ser på med en viss oro. Jag hoppas att man är för att komma till en lösning och att man också gör det ganska snabbt. Det är så att ju längre en sådan här konflikt pågår, åtminstone den konflikt som jag var med om, så blir det mer och mer förbunden på bägge sidor som tar över den här konflikten och hanterar mer och mer förhandlingarna. Jag hoppas att man kommer till en lösning snabbt vilket gör att man också har möjlighet att lokalt påverka det mera. Den andra delen som jag ser är oroväckande är av min erfarenhet och det som har hänt, det är att skyddsarbeten är någonting som jag hoppas att man verkligen kommer att se till att man får till stånd. Det är fara för liv och hälsa, som jag har förstått situationen nu och det är inte acceptabelt, så jag hoppas verkligen att man hittar en lösning för att få till stånd skyddsarbeten. Så jag manar verkligen till att hitta en lösning. Mer än så kan jag inte gå in i detalj, för jag vet med full respekt för det att det är förhandlingsparterna som sköter sådana här strejkförhandlingar, så är det de som kan detaljerna och det är de som vet vad man ska diskutera och jag hoppas verkligen att de kommer fram till en lösning, som blir positiv för allihop.

Sen vill jag gå in på dagens anförande. Jag hoppas att det var ok att jag tog några minuter extra. Mitt anförande gäller hemvårdsstödet. På sidan 20 i det här förslaget till budget så står det att vi här i lagtinget får ett lagförslag om hemvårdsstödet i mars 2015. Förutsättningarna för att vi ska få en leverans i tid har ökat markant eftersom vi nu i landskapsregeringens familjepolitiska arbetsgrupp har kommit överens enhälligt och presenterat grunderna i ett förslag till nytt hemvårdsstöd. Samma system som idag, men höjd grunddel från 390 euro till 500 euro per månad och möjlighet till 700 euro per månad per vårdnadshavare upp till barnet är två år, allt valfritt och möjligt att nyttja i vilken ordning man själv vill och önskar. Vårt förslag är alltså jättemycket bättre än det som finns i liberalernas åtgärdsmotion som vi antagligen får upp på bordet nästa måndag.

Ett barns födelse på ett avgörande sätt förändrar familjens vardag och att det är bra att båda föräldrarna får möjlighet att i lugn och ro lära känna en ny familjemedlem och vänja sig vid den nya livssituationen är ett faktum. Jag tycker också att det är bra att uppmuntra och underlätta båda föräldrars möjlighet att ta ett självständigt vårdnadsansvar för sina små barn och därigenom också ge barnet möjlighet att knyta an till båda vårdnadshavarna. Vi har där också en jämställdhetsbonus i vårt förslag. Förutom det här förslaget med jämställdhetsbonus i hemvårdsstödet så vore det ytterligare bra med förändringar i rikslagstiftningen som gör att arbetsgivarna delar på det befintliga kostnadsansvaret för vårdnadshavare vid föräldraledigheter, oavsett vilken av föräldrarna som är ledig. Det skulle ge ännu mer uppmuntran och stöd för båda föräldrar att ta ett självständigt vårdnadsansvar. Ovanstående åtgärder stöder arbetet för ett mer rättvist, jämlikt och jämställt samhälle. Men att gå in för mer av samhället styrda modeller tycker jag är för långtgående och ett för stort ingrepp i familjens bestämmanderätt. Jag anser i huvudsak att det är individen och familjen som vet bäst vilken omsorgsform som är bra för familjen och barnet, inte politiker och tjänstemän. Man blir inte omyndig bara för att man får barn! Vår uppgift som politiker är att skapa flexibla lösningar och ge valmöjligheter som passar varje barnfamilj och ge föräldrarna möjlighet att kunna jobba eller studera med en trygg vetskap om att barnet tas om hand på bästa möjliga sätt. Det ska finnas många valmöjligheter så att man kan välja något som passar just sin egen familjs situation. Vi ska däremot inte styra valet för mycket från samhällets sida.

Länge har jag och Moderat Samling kämpat för ett förbättrat och höjt hemvårdsstöd. I staden har jag i omgångar varit mycket drivande för det och nu i lagtinget via vår regeringsmedverkan. Äntligen har vi kommit såhär långt att regeringspartierna är överens om att lägga fram förslaget så att vi får det till lagtinget i mars 2015. Jag hade gärna också sett en förlängning så att lagstödet ges för barn upp till fyra år, men man kan inte få allt i kompromisser. Möjligheten finns trots allt kvar för kommuner att ge förbättringar utöver miniminivån. Nu hoppas jag att alla här stöder arbetet så att vi ror det i hamn hela vägen till färdig lagstiftning. Förutsättningarna för att lyckas med det har aldrig varit bättre i och med enigheten för det här förslaget.

Min förhoppning är att landskapsregeringen och hela lagtinget är kloka nog att inse att Åland har allt att vinna på att öka Ålands attraktionskraft, även för barnfamiljer. Jag tror nämligen att barnfamiljer uppskattar att det finns många valmöjligheter så att man kan välja något som passar just sin egen familjs situation. Fördelarna med ett förbättrat hemvårdsstöd är inbesparing för kommunerna på sikt, ökad attraktionskraft för Åland, minskat tryck på barnomsorgen och ökad valfrihet för föräldrarna och därigenom det som är bäst för barnen. Det är jätteviktigt att de minsta barnen får vara med någon som älskar dem. Vi har kanske världens bästa barnomsorg på Åland, låt oss nu också se till att vi får världens bästa hemvårdsstöd.



Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag tar fasta på kollegan Petri Carlssons inledning av sitt anförande. Tjänstekollektivavtalssystemet infördes i det offentliga Åland i landskapet och i kommunerna år 1978. År 1980 inträdde en stor strejk på Åland och jag var förhandlare i det sammanhanget och kan bara understryka det som kollegan Carlsson här säger. Det här är en fråga mellan parterna i tvisten. Så är avtalet uppbyggt. Den omständigheten att riksförlikningsmannen medverkar och följer av systemet, men det väsentliga är att parterna fortsätter att prata med varandra. Det var min erfarenhet då och jag ser inga hinder för att man skulle göra det också den här gången.



Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag delar den uppfattningen att det är viktigt att man fortsätter att ta en diskussion och försöker komma till en lösning så snabbt som det är möjligt. Nu är det svårt för mig att säga som inte sitter med där. Det är parterna vid förhandlingsbordet som måste kunna avgöra det, men jag ville delge min erfarenhet från tidigare där jag såg att ju längre tiden gick så blev det mindre och mindre möjlighet att lokalt påverka händelsernas skeenden och med det här menar jag att är också en grund för att försöka hitta en lösning så snart som möjligt.



Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Ltl Danne Sundman

Talman! Jag vill börja med att säga att jag som lagtingsledamot enligt 11 paragrafen i lagtingsordningens citat är: skyldig att i sitt uppdrag handla som är rätt och sanning bjuder. Ledamoten ska då iaktta lag och är inte bunden av andra bestämmelser. Jag syftar förstås på konventionen om taltid vilket jag ändå ska försöka beakta för att visa min aktning för talmanskonferensen.

Talman, jag ska prata infrastruktur. Suck, tänker ni nu. Det är kortrutt eller kanske något om enstaka tunnlar eller broar. Nej. Inte heller vatten, avlopp eller någon annan infrastruktur, som samhället har i sitt fögderi. Jag ska prata om tillgången till internet. En infrastruktur som förutom några stamkablar i samhällets ägo är privatägt i landskapet. Ägarbilden i sig har jag ingenting emot. Liknande ägarförhållanden finns inom elförsörjningen på landsbygden. Däremot innebär det att vi demokratiskt valda folkets företrädare inte bestämmer över den här infrastrukturen. Vad upplever jag då är ett problem? Jag ska nämna några och också lösningar på dem. Åland är välförsörjt när det gäller grundläggande internetinfrastruktur. Eftersom telefonbolagen i början på seklet med landskapets stöd med 25 till 50 procent förverkligade ett stamnät till alla telefonstationer runtom på Åland. Sedan dess har man fortsatt utbyggnaden och förtätning av nätet. Samtidigt har man förvärvat den största internetoperatören på Åland och inte släppt in någon konkurrent i nätet i någon utsträckning. I stort sett är det så att det i endast i Mariehamn finns alternativa internet operatörer. Det här gör att marknaden och utvecklingen i stort styrs av de här bolagen på gott och ont. Jag ska inte kritisera ett företag här som inte kan försvara sig. Jag vill bara föreslå att landskapsregeringen borde initiera en diskussion om hur internet tillgången kunde förbättras på Åland. Det gäller både fasta telefonin och mobilt. Det är där många konsumenter upplever brister. Uppmuntra dessa monopol bolag att tillåta konkurrens i nätet. Det spårar också den egna verksamheten.

Kapacitetsmässigt räcker stamnätet länge än. Men utvecklingen som vi nu står på tröskeln till kommer att kräva en helt annan kapacitet och spridning. Nästa stora teknikskifte heter internet och finns eller sakernas internet. Vi ser redan nu många tillämpningar på marknaden där bilar, hus, kläder och hushållsapparater med mera kommunicerar med varandra om en smartare vision via internet. Det här kommer att med göra en rad nya tillämpningar och lyfter digitaliseringen av samhället i ett helt nytt skede tillsammans med olika robottekniker. Den rekommenderade taltiden begränsar mig att närmare beskriva det men det är bara att googla på sakernas internet så kan man läsa på b.la. Vinnovas hemsida om den här utvecklingen.

Om finans- och näringsutskottet mot förmodan inte skulle hitta tillräckligt många höranden så kunde man kalla in någon expert på just det här och bekanta sig med utvecklingen.

Talman, förutom krav på infrastrukturen så behöver man från samhällets och näringslivets sida förstå sig på den här utvecklingen och se utvecklingsmöjligheterna, så att det inte blir ett tåg som vi missar. Förutom det digitaliseringsprojektet genom näringslivet som landskapet redan initierat och stöder så behöver man inom t.ex. inom Team Åland projektet diskutera med näringslivet om hur Åland kan ta del av den här utvecklingen. Jag hoppas också att näringsministern kunde sammankalla telefonbolagen och föra en diskussion om utvecklingsmöjligheterna och om det behövs så kanske att landskapet erbjuder stöd i någon form för utbyggnad och förbättringar trots telefonbolagens rätt så fördelaktiga ekonomiska situation. Även om det finns vissa brister i den landbaserade IT-infrastrukturen så är situationen till sjöss, längst de farleder som är vår viktigaste närings fabriksgolv mer eller mindre katastrofal. Längst långa sträckor, längs med farleden mellan Stockholm, Mariehamn, Åbo, Helsingfors och Tallinn som är våra viktigaste farleder finns ingen annan möjlighet än internet via satellit. Det här gör att tillgången till internet är alltför begränsad för att kommande generationers digitala konsument överhuvudtaget ska välja att vistas ombord. Tillgången till internet är snart lika viktig som tillgången till mat och dryck och andningsluft. Här borde ett projekt initieras där man kartlägger problematiken längs med nämnda farleder och föreslå tekniska lösningar och finansieringsmöjligheter t.ex. att man stöder de stora infrastrukturella EU-programmen för att förse farledssystemet med strömlös och tillräcklig internet kapacitet. Förutom för konsumenten som sådan är det här också viktigt för att vi ska också kunna digitalisera rederiernas affärsmodeller. Man får onekligen missa tåget känsla när man bekantar sig med den här problematiken och framförallt när man ser möjligheterna som andra har och som har tillgång till internet. Tillgången behöver också vara sådan att det inte blir en märkbar pålaga för rederierna vars kostnadssida är svårt ansträngd. I ett makroekonomiskt perspektiv måste vi göra allt som står i vår makt för att gynna den transport korridor som går över Åland och ner genom Sverige framom vår främsta konkurrent via Baltikum. Tillgången till internet kapacitet längs med farleden kan inte överskattas för framtida logistiklösningar. Inte när det gäller persontransporter.

Talman, vi måste på allvar komma ombord på digitaliseringståget. Det är det kanske allra viktigaste näringspolitiska frågan vilket det inte är ens säkert att själva näringslivet i sig själv förstår i tillräckligt stor utsträckning. Jag vet att näringsministern Karlström har för avsikt att driva på den här utvecklingen ytterligare och jag tillhör de hängivna supportrarna.

Talman, till sist vill jag kommentera en av finansmotionerna som relaterar till det här. Det handlar om budgetmotion nr 8 Obligatorisk programmering. Motionens syfte är välvilligt och någonting som jag stör mig på. Det handlar inte längre om kunskaper i programmering och det är inte det som är det viktiga. Det handlar om att lära sig den digitala varianten av all kunskap. Det här behovet går i princip in i alla ämnen om att lära barnen att leva sitt liv i ett digitaliserat samhälle med både nya hot och möjligheter. Motionens kläm är bra, men särskilt stort fokus på just programmering är inte viktigaste. Däremot kanske man kan ha det som en del av t.ex. slöjdundervisningen i en modern tappning. Förr var det jätte viktigt att kunna snickra och sy Lika viktigt är det idag att förstå hur man instruerar en datamaskin eller liknande tingest. Däremot är marknaden full av öppen källkod, som någon annan redan har kommit på utmaningen att vara kreativ och foga samman dessa byggstenar och komma på nya innovationer och framförallt utveckla befintliga affärer som vi gör redan varje dag i det åländska näringslivet.

Talman, sakernas internet, robot teknik och digitaliseringens möjligeter är ord som varje samhällsbyggare borde klottra på sin vägg.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack, ledamot Danne Sundman för ett intressant anförande, som i mångt och mycket sammanfaller med mina egna synpunkter på det här området. Det som egentligen gjorde mig mest förvånad när jag tillträdde som infrastrukturminister var att vi i princip inte har någon anställd som jobbar med dessa frågor varken på min avdelning eller på näringsavdelningen. Det är ett självstyrelsepolitiskt område som vi helt och hållet har låtit falla i dvala. Det har vi oss själva att skylla och det måste vi naturligtvis försöka ta tag i. Samtidigt som det ständigt finns krav på att man ska minska ner på antalet anställda inom allmän förvaltning. Således är det en svår balansgång.



Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Även om jag klädde in det här i näringspolitiska för åtar så är det också en infrastrukturell fråga fast inte infrastrukturen i sig är i landskapets ägo. Det är väldigt viktigt att man driver på det här för det finns också andra privata strukturer av infrastrukturell karaktär, som vi försöker påverka och förbättra för och diskutera mer. Så den här dialogen kan också omfatta infrastrukturministern eftersom det ju i landskapets ägo finns just stamnätskablar och det kommer att finnas ytterligare en bredfilig motorväg från Finland till Åland snart.



Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Landskapsregeringen har försökt öppna upp för en bredare marknad och i samband med utbjudandet av 4G s.k. Skönhetstävlingen, ett märkligt namn, men så heter det i alla fall. Vi öppnade upp planen så att flera aktörer skulle ha möjlighet att komma in och bjuda. Men det var ändå inom citationstecken bara två som sedermera sökte och som vi också har förordat inför kommunikationsministeriets fortsatta förhandling. Så det är inte helt lätt. Jag fråntar mig inget ansvar, men jag vill bara säga att försök har gjorts.



Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Problemet med den åländska marknaden är att den jätte liten om man ser på de fasta abonnenterna eller de mobila på Åland jämfört med andra marknader där aktörerna har sina blickar att komma in eller att öka sin andel. Så om man ska få en lösning som är heltäckande för hela Åland så kanske samhällets hjälp måste till. Vilket måste till då när stamnätet byggdes när vi stödde det med mellan 25-50 % det gjorde att man kunde bygga det här till alla telefonstationer oavsett om det var i Simskäla eller norra Hammarland eller där det finns bara en handfull abonnenter där kabeln aldrig betalar sig. Så det är samma sak med den här utvecklingen att kanske man måste skjuta till och då finns det, vad jag har förstått infrastrukturella EU pengar som man kan locka till sig i samarbete med telefonbolagen och kanske särskilt det här projektet runt farlederna är det flera parter med på. Det är tre eller fyra olika regioner som gynnas av det.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ledamot Sundman diskuterade vår åtgärdsmotion nr 8 om obligatoriskt programmering i grundskolan och ställer sig lite skeptiskt till att lägga så stort fokus just på programmeringsbiten. Tycker ändå inte ledamoten Sundman att det finns skäl att granska den förändring man har gått in för i Storbritannien där man från och med vår motsvarighet till årskurs 7 ska ha lärt sig grundläggande kunskaper i två programmeringsspråk och att också behärska binära tal samt en hel del annat också förstås. Det är ändå en intressant utveckling som vi på Åland måste följa och för att ligga på topp vad gäller IT-utvecklingen och ge vår IT sektor de grundläggande förutsättningar som krävs vad gäller kompetensförsörjning och annat fram över och att vi också måste hänga med på det här området och se på de här möjligheterna för att kunna stärka vår digitala kompetens i skolorna.



Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ja, absolut håller jag med om det och särskilt slutklämmen om att stärka den digitala kompetensen, men det är dels så att man redan i matematiken i vår läroplan lär sig just om alternativa talsystem under högstadietiden och så har man också vissa möjligheter till tillval och kan då lära sig programmering. Men om man generellt ska påföra skolan en skyldighet att lära ut digital kompetens så ska man inte satsa krutet på ett skilt ämne som heter programmering utan fläta in det i alla ämnen, för att visa barnen och nya medborgarna det som digitaliseringen möjliggör. Det är ju så att skolan är per definition väldigt konservativ och det tycker jag är tråkigt. Det skulle vara roligt om skolan var före sin tid och t.o.m. före samhället eftersom det är ju barnen som kommer att vara före tidigare generationer. Tyvärr är det inte så utan tvärtom.



Ltl Axel Jonsson, replik

Talman! Jag tror att ledamoten Sundman behöver läsa klämmen en gång till för där skriver vi att regeringen lägger under året fokus på att stärka betoningen på digital kompetens i läroplanen genom införande av grundläggande utbildning i programmering. Ingenstans sägs att det behöver vara som ett specifikt läroämne eller att man inte skulle kunna införa det i matematiken såväl som att man har ett alternativ till trä- eller syslöjden. Vi vill inte gå in på detaljerna i det här sammanhanget. Utan vi tycker att programmeringen är i dagsläget ett språk, som i stora drag styr vår verklighet och vårt sätt att uppfatta verkligheten. Då är det också naturligt att vi ger våra barn grundläggande kunskaper i det språket precis som vi ger dem grunder och kunskaper i både svenska och engelska.



Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ja, som jag sade i mitt anförande att motionens kläm är bra, men särskilt stort fokus på programmering är inte det viktigaste. Utan jag skulle vilja påstå att det där är lite 2010 års tankesätt när man trodde att det var programmering som var det viktiga. Nu har ändå utvecklingen gått så långt fram att ska man ta ett steg nu så borde man ta ett steg som är t.o.m. fram om utvecklingen eftersom det här handlar om barn som kommer ut i samhället kanske om 20 år. Då är det andra behov och viktigt att i alla ämnen beakta digitaliseringen av samhället som nu tar fart på allvar de kommande 20 åren när de här individerna växer upp.



Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Bästa ledamöter. Jag vill inledningsvis passa på att informera er om att lantrådet, vicelantrådet och vår hälso- och socialminister Carina Aaltonen sitter i ett möte. I ett synnerligen angeläget möte där man för ett resonemang kring den aviserade strejken från TEHY och de har valt eller prioriterat det framom att lyssna på er här i lagtinget. Jag hoppas att ni kan visa nåd inför det. De kommer att komma hit så fort det bara låter göra sig och det finns möjlighet att i ett senare skede återkomma med frågor till dem. Situationen är så pass allvarlig som den är nu så att så ligger prioriteringen.

Jag och min kollega minister Wille Valve finns här och försöker lyssna in och ta del av det som sägs. Så med de inledande orden inkluderande i mina fem minuter, fru talman så går jag in på väghållningen.

Åländska vägar är någonting som berör oss alla och som vi alla behöver i det dagliga livet. Det är en synnerligen påtaglig infrastruktur skulle jag vilja säga. Vad gäller vårt åländska vägnät så är det ett hyggligt skick. Det kunde vara bättre naturligtvis, men det kunde också vara mycket sämre som det är på många andra håll. Landskapsregeringen gick för några år sedan in för att öka på underhållsanslaget och i ren teori så borde vi ha råd att underhålla ungefär 30 km väg per årsbasis. Det har vi inte. Vi ligger mellan 15-20 km i dagsläget men det är ändå en ökning jämfört med vad vi har haft tidigare. De grundförbättringar som vi gör mycket genom stabiliseringsfräsning, den här metoden som ni säkert känner till så har visat sig väldigt lyckosam på vägar på något mindre belastning än de direkta huvudvägarna. Jag vill säga att vi avsätter runt 5 miljoner och jag tycker att det är en hygglig siffra. Det som jag också skulle vilja lyfta i det här anförandet, det är kortrutten och hur det går vidare där. Ni känner säkert till historien, att vi har haft ett antal olika förslag som så småningom sakta har kokats ner till ett mindre antal och av dem har vi valt ut i princip tre huvudprojekt. Där vi har mest fokus och där vi ligger längst fram det är östra Föglö. Ni minns säkert att det fanns lite olika alternativ där och det är det som miljökonsekvensbedömningen nu ska visa. Vilket är lämpligaste alternativet att gå vidare med? Sedermera då med miljötillstånd och med vägplaner. Där har vi kommit ganska långt i processen och jag vet att flera här i salen också har tagit del av de allmänna möten som har funnits. Det tycker jag är glädjande. Samtidigt jobbar vi också med västra Föglö eftersom vi gärna ser det som en helhet att förkorta avståndet mellan fasta Åland och Föglö. Vi har inte kommit lika långt där. Vi skulle ha kunnat ha varit avsevärt mycket längre om vi hade haft tillgång till mer personal. Nu får man ta det. Så är det med allting att ju mer personal man har oftast desto snabbare kommer man fram. Jag vill ändå vara tydlig med att mina tjänstemän gör ett väldigt gediget och gott arbete och jag tror sakta men säkert att vi kommer framåt. Det är också väldigt viktigt att vi följer lagens bokstav. Det ska göras korrekt. Vi ska inte ha ett besvärs karusell i ett senare skede som hänger sig på att vi har gjort något formalia fel utan det ska göras sakligt och korrekt, det är viktigt. Vi jobbar också vidare med fast förbindelse över Prästösund och tittar på vad det finns för alternativ att komma fram där och vad det eventuellt kommer till för kostnader. Men som sagt fokus ligger fortsättningsvis på östra Föglö och min förhoppning är att vi inom några månader ska kunna ta ställning till hur vi kommer vidare. Det är väl egentligen det som är en av nyckelfrågorna som jag ser det, var på östra Föglö färjfästet blir och sedan får man bygga vidare utgående från det. Med de här orden vill jag tacka för mig. Tack.



Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack ministern för den genomgången kort. Jag ville diskuterade vidare beträffande sammanbindningen mellan östra Föglö och västra Föglö. När man drar trafik över Föglö, varifrån den nu kommer Kökar och Sottunga och den arkipelag som ligger mellan Kökar och Sottunga, så ökar ju trafiken på Föglö och det innebär att pressen på Degerby och Svinö ökar. Därför hör de så intimt ihop de här båda projekten så jag är tacksam för både den skrivning som finns här i budgeten och det som ministern sade just. Däremot kanske i skrivningarna saknas de trafikpolitiska och regionalpolitiska totalekonomiska underlagen för de här besluten. Det talas bara om de här miljömässiga konsekvenserna. Det kunde kanske kompletteras i den fortsatta beräkningen.



Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är trevligt att vicetalman Roger Jansson och jag har ett samförstånd i en sådan här väldigt central fråga. Det är viktigt. Naturligtvis är alla lika viktiga, men jag vet från tidigare att vicetalman Roger Jansson är väldigt intresserad och kunnig i skärgårdsfrågor. Vad sen gäller den miljökonsekvensbedömning så är det ju inte bara miljön man tittar på. Man tittar också på trafikens aspekter och man tittar på kulturmiljöer. Den är ju väldigt bred. Det heter miljökonsekvensbedömning men det är ju inte riktigt sanningsenligt för det är mycket bredare när man tittar på. Jag har också varit tydlig med och sagt att jag hoppas sen att vi kan respektera det resultat som den kommer fram till, att vi inte sen i sedvanlig ordning här i lagtinget ska börja komma med egna funderingar vad någonting ska placeras eller hur det ska göras. Jag har sagt att för mig får man placera det här färjfästet var man vill på östra Föglö. Där man finner det lämpligast rent tekniskt och där man snabbast kommer fram.



Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Till det sista kanske man ändå inte kan begära eller önska att de olika lagtingsledamöterna ska måste ha samma åsikt om de placeringar av kommande färjfästen som anförs, utan den friheten finns väl rimligen. Det har i diskussionen nu på senare tid och också här i motionsfloden framkommit att något projekt för skärgårdens kortruttsdel skulle placeras före planeringen av västra Föglö. Alltså att nordvästra Sottunga skulle komma efter östra Föglö. Jag förstår inte det resonemanget överhuvudtaget, utan östra och västra Föglö hör ihop. Har ministern någon synpunkt när det gäller just den frågan?



Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Vi har ju en färdplan som vi arbetar efter och i den färdplanen finns östra och västra Föglö väl hopkopplade med varandra. Skulle vi haft tillgång till mera personella resurser så skulle vi varit längre i utredningsarbetet med västra Föglö. Sedan har vi också en politisk överenskommelse i regeringspartierna, att Prästösund också ska tittas på. Det har vi resonerat kring redan i regeringsprogrammet så det går vidare, men jag avser inte att ändra inriktningen som vi i regeringen har varit överens om. Såvida inte ett beslut som ska ändras på samma vis som det har tillkommit, d.v.s. att det finns en enighet i regeringspartierna att det är någonting annat man vill göra. Då ändrar man inriktningen men inte före dess.





Dostları ilə paylaş:
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2019
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə