Plenum den 28 april 2017 kl. 09. 30

Sizin üçün oyun:

Google Play'də əldə edin


Yüklə 473.43 Kb.
səhifə1/9
tarix03.12.2017
ölçüsü473.43 Kb.
  1   2   3   4   5   6   7   8   9




Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL










 




AG


Plenum den 28 april 2017 kl. 09.30


Plenum den 28 april 2017 kl. 09.30 1

Plenum börjar 1

Meddelande 1

Remiss 2

1 Godkännande av ändringarna i bilagorna till protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrade av förorening från fartyg

Landskapsregeringens yttrande RP 8/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 8/2016-2017



Remiss 2

2 Ändring av landskapslagen om miljöskydd

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017

Remiss, fortsatt behandling 4

3 Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017



Föredras 69

4 Bristande intresse för högskolepraktik

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 14/2016-2017

För kännedom 72

5 Revidering av landskapslagen om resandeavgift

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 6/2016-2017

Plenum slutar 72




Plenum börjar


Upprop. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Roger Eriksson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i BSPC-möte.

Antecknas.


Meddelande


Talmannen meddelar att landskapsregeringen genom ett brev av den 25 april 2017 har meddelat lagtinget att lagförslag nr 24/2016-2017 återtas. Antecknas.

Meddelas vidare att på måndag den 22 maj 2017 kommer en frågestund att hållas klockan 13.00. Från landskapsregeringens sida deltar lantrådet samt ministrarna Asumaa, Fellman, Nordberg och Perämaa. De lagtingsgrupper som har önskemål om i vilken ordning ledamöterna ska ställa sina frågor bör meddela det till kansliet på förhand.

Antecknas.

Remiss

1Godkännande av ändringarna i bilagorna till protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrade av förorening från fartyg

Landskapsregeringens yttrande RP 8/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 8/2016-2017


Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.


Remiss

2Ändring av landskapslagen om miljöskydd

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017


Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Herr talman! Bästa lagting! Bara en kort presentation av ändringen i miljöskyddslagen. Det känns kanske långt från Åland till ozonskiktet. Men även vi måste hålla oss till de ändringar som görs inom lagstiftningen som berör luftföroreningar och luftkvalitetsdirektiv. På grund av ändringarna i EU:s bestämmelser om ämnen som bryter ner ozonskiktet och klorerade växthusgaser, har ändringarna i miljöskyddslagen i praktiken ingen större betydelse. Vi har haft en lagstiftning på detta område sedan tidigare. Miljöskyddet hör till åländsk behörighet och det här är helt enkelt en komplettering. Det betyder att Åland ska göra en luftkvalitetsplan om det är så att det finns gränsvärden som det finns risk att överskrids. Vi gör regelbundna luftkvalitetsmätningar. Vi tror att det är långt till att det skulle behöva göras på Åland. Men i alla fall så har vi nu genom den här ändringen levt upp till EU:s krav.



Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Enligt den här ozonförordningen så finns det vissa möjligheter till undantag från att producera klorerade fluorkolväten. Görs det här på Åland? Finns det något företag som producerar dessa och som kan bli aktuella för detta undantag?



Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det har inte framkommit vid behandlingen av ärendet någon sådan information. Om utskottet vill utforska det närmare så är det min uppfattning att det inte skulle beröra någon.



Ltl Pernilla Söderlund, replik

Jag tänkte också fråga om luftkvalitetsplanen men vice lantrådet sade ganska mycket om det redan, att det som är bra för miljön också är bra för vår hälsa. Vi får hoppas att det är långt kvar tills denna plan för luftförbättring behöver göras.



Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, luftföroreningar är globalt sett ett stort problem. När man någon gång är på Arlanda och ser asiaterna landa i Stockholm så har de sin mask runt munnen. De har den t.o.m. på sig när de kommer hit. Vi kanske tycker att det känns främmande men det finns städer där luftkvaliteten är så pass dålig att det behövs.

Tidigare skulle man ta fram en sådan här plan om olika värden överskrids. Nu ska det göras också om det finns risk för att olika värden överskrids och då ska man också presentera åtgärder för att komma ner i utsläpp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Carina Aaltonen

Tack herr talman! Detta med freoner och ozonlagret är på ett sätt en framgångssaga för mänskligheten. Freonerna kom någon gång på 1940-talet. Det var en väldigt bra gas som man kunde använda i bl.a. kylskåp och där man på ett nytt sätt kunde kyla ner livsmedel och annat. Jag tror att de flesta av oss här i salen någon gång har använt Rex ona deodorant och hårspray och annat som man glatt använde. Gasen var just freoner.

På 1980-talet började man mäta ozonlagret. Man insåg att det blev tunnare och tunnare och att det blir en fråga för mänsklighetens överlevnad att ozonlagret inte försvinner. 1987 började man komma med bedömningarna att det faktiskt är användningen av bl.a. freoner som bidrar till förtunningen av ozonskiktet. Idag har vi internationella överenskommelser som gör att man inte längre använder sig av växthusgaser som förstör ozonskiktet. Man säger nu att den faran är avvärjd.

Vi har också andra växthusgaser som forskarna idag mycket väl känner till att vi inte ska släppa ut eftersom det också kommer att utgöra en stor fara för mänsklighetens överlevnad på den här planeten, och det är koldioxid. Vi har Parisavtalet som säger att två grader är den planitära gränsen. Nu har vi redan intecknat oss för en och en halv grad. Ska vi kunna fördela den globala kolbudgeten på ett rättvist sätt så måste vi här i Norden komma ner till noll utsläpp av CO2 till år 2030. Det betyder att man måste stoppa alla subventioner till fossil energi och investera minst 100 miljoner dollar till förnyelsebar energi. Allt detta står i Parisavtalet, eller klimatavtalet, som togs år 2015.

Man säger också att man måste satsa på anpassningar för att hantera den oundvikliga klimatförändringen, men det viktigaste av allt är att stoppa all förlust av skogar och biologisk mångfald.

Varför tar jag upp det här? Jag tänker att nästa generations lagtingsledamöter, som sitter här om 20 år, kommer att säga att år 2017 visste politikerna att vi måste bryta den här kurvan med CO2-utsläpp, precis på samma sätt som man bröt kurvan när det gällde freoner för att rädda ozonskiktet. Varför gjorde inte politikerna någonting? Det är det jag vill att vi ska känna här. Vi måste göra någonting, inte bara rädda ozonlagret, vi måste också få ner hela CO2 koldioxidbudgeten till noll. Det brådskar! I Parisavtalet sägs det att det ska vara nere på noll till år 2050. För våra nordiska länder, där vi redan har intecknad väldigt mycket, måste takten vara snabbare.

Det här är någonting som vi kommer att ta upp i social- och miljöutskottet och jobba med nu under maj månad.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack ledamot Aaltonen för ett mycket inspirerande och vältaligt anförande. Jag vill än en gång påtala att Ålands arbete mot en koldioxidfri vardag har påbörjats. Jag tycker att vi nu försöker i strategi efter strategi hitta vägarna fram. Det är inte alldeles lätt. Vi vet att det kommer att kosta en del och det kommer att krävas en stor förändring i våra attityder och i vårt sätt att leva och tänka. Men arbetet är påbörjat och jag hoppas att vi i lagtinget med jämna mellanrum ska kunna diskutera ämnen som är kopplade till strategierna och att lagtinget också får ge sin bekräftelse till att vägen är den rätta och även hur mycket vi ska satsa för att komma dit.



Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det är mycket bra om arbetet inleds. Det är precis det som behövs. I Sverige har man satt in de här nivåerna på en lagnivå. I Storbritannien har man i sin lagstiftning också satt in årtal och nivåer över hur mycket man ska minska med CO2, jag tror det var till år 2050. Det önskar jag att vi skulle få göra från Ålands lagting. Vi är en lagstiftande församling och vi kan på samma sätt sätta in både nivåer och årtal i beslut för att det ska vara klart för var och en som verkar och agerar i det åländska samhället och vad vi har att röra oss med. Ju tidigare vi börjar desto längre tid har vi att ställa om.



Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, lagstiftning kan vara en möjlighet. Jag tycker att det är otroligt positivt att se vilka stora insikter som det finns i vårt samhälle om hållbarhetsarbetet och de möjligheter som man ser ger framgångar genom att tillsammans jobba med miljö- och lönsamhetsperspektiven.

I går träffade vi 15 av de största företagen på Åland och de vill vara med och jobba för det här. På eftermiddagen träffade vi elbranschen och energisidan och även där finns det en otrolig vilja och ett intresse att gå framåt. Jag hoppas att vi tillsammans ska lyckas väl på det här området.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.



Dostları ilə paylaş:
  1   2   3   4   5   6   7   8   9
Orklarla döyüş:

Google Play'də əldə edin


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2017
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə