Plenum den 28 april 2017 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Ja-a, säger jag också. Ena dagen står ledamoten Karlsson i talarstolen och är rädd för en kommunstruktur, att den kommer att skapa en centralisering och att alla duktiga kommunpolitiker kommer att tappa sina mandat. Följande dag står han i samma talarstol i Ålands lagting och är beredd att stänga ner skärgården för att pengarna ska satsas på fasta Åland med bättre äldreomsorg och bättre skola. En bättre äldreomsorg och en skola som bara för 48 timmar sedan var riktigt, riktigt bra. Jag antar att det är Centerns linje, i och med att det är ett gruppanförande. Nu är Centern beredd att stänga ner skärgården, vi ska satsa på fasta Åland för det är där som flest människor bor och ”väljare.”

Att komma med falska och godtyckliga siffror som 60 miljoner, varifrån har ledamot Karlsson fått 60 miljoner? Vilken undersökning ligger till grund för det tyckandet?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! 60 miljoner är precis lika säkert som 40 miljoner, det är jag fullständigt övertygad om.

Att släcka ner skärgården, det är väl det som regeringen vill genom kommunsammanslagningen. Det betyder att man släcker ner då man stänger skolor och stänger barnomsorgen. Då släcker man ner.

Centern tycker att vi har en bra trafik. Det tycker de flesta att vi har och det tycker t.o.m. skärgårdsborna att de har. Låt de också få behålla sin barnomsorg, sin skola och sin äldreomsorg. Då kan vi ha en bra skärgårdspolitik och det är det som Centern vill. Vi har en bra skärgårdspolitik. Vilka andra regioner har den service som man har därute med skolor, barnomsorg och äldreomsorg? Knappast några andra skärgårdsområden runtomkring oss. Men säkert finns det möjligheter till förbättringar. Men väljer man att släcka ner den kommunala servicen så dör bygden!

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tre saker. Jag tycker att det här är en så viktig ståndpunkt. Har Centern underlag för att kortruttssatsningen kommer att kosta 60 miljoner? Har ni underlag för det? Siffror som baserar sig på fakta. Att kortruttssatsningen kommer att kosta 60 miljoner. Det tycker jag att någon av Centerns ledamöter ska ta upp i en replik eller i ett anförande. Man kan inte stå i Ålands lagting med alternativa fakta och ett tyckande.

När det gäller kortrutten i sig så är den en del av kommunstrukturen och ett sätt att binda ihop skärgården på ett kostnadseffektivt och ett demokratiskt sätt. Det är ett sätt så att hela Åland ska leva. Att stå här i Ålands lagting och ljuga och säga att det handlar om att stänga skolor och äldreomsorg, det är allvarligt!

Talmannen

Jag påminner om språkbruket i lagtinget.

Ltl Runar Karlsson, replik

Man blir förvånad över språkbruket men det är klart att när argumenten tryter så måste man ta till skarpa ord.

Vi ska komma ihåg en sak med kortrutten. Det finns inte ett enda streck på en ritning, det finns inte en enda bokstav på en arbetsbeskrivning, det finns inte en enda ordentlig grundundersökning på det här projektet ännu. Så det är mellan tummen och pekfingret som man uppskattar det här. Inte finns det något annat. Säkert av skickliga tjänstemän, men vi vet av tidigare projekt att det funnits skickliga tjänstemän som haft fel. Det är ofta så. Det är ganska naturligt att man uppskattar först och sedan när man börjar rita och beskriva så uppstår det nya saker och nya kostnader och så det blir ofta dyrare. Jag är fullständigt övertygad om att det också kommer att bli så nu. Men redan 40 miljoner är för mycket!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Som medlem i Centerns lagtingsgrupp så skulle jag vilja säga att ltl Runar Karlssons anförande var till 50 procent ett gruppanförande och till ungefär 50 procent ett eget tyckande. Det som vi har resonerat kring i lagtingsgruppen och som vi faktiskt finner besvärande - jag är inne på den 50 procenten nu - det är att vi inte kan få presenterat en gedigen information. Vad kostar östra Föglö, vad kostar västra Föglö, vad har man tänkt göra med tvärgående, ska den fortfarande gå längs med Föglö eller kommer den att angöra Överö? Hur kommer framtiden att se ut för den övriga skärgården? Blir det någon bro över Prästösund osv. Jag förstår och vi förstår om man vill ta det bitvis, men samtidigt måste man också kunna presentera en helhetsplan.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det var ju exakt den 50 procent som också jag sade. Jag sade att vi måste se till helheten och att det finns många andra investeringar som ska göras, upp till 120 miljoner, och då räknade jag inte ens med bron över till Töftö. Så det blir ju ännu mer i så fall. Nog har vi väl i stort sett samma åsikt, vtm Veronica Thörnroos och jag. Men vi uttrycker oss kanske på lite olika sätt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Till den 50 procent där vi inte är riktigt överens - eller som jag har uppfattat gruppen i alla fall - där har vi sifferexercisen som jag tycker att man ska vara försiktig med. Jag motsätter mig alla kategorier när man sätter sjukvård och grundskola mot skärgårdstrafiken. Det betyder att skärgårdsborna aldrig behöver gå i skola och inte heller behöver sjukvård, om man hårdrar det. Det är ju inte sant. Politik ska vara att prioritera men jag tycker inte att man ska sätta områden mot varandra.

I Centern har vi diskuterat och vi är förvånade över att man inte för fram finansieringsalternativet om extra anslag. Vi är också förvånade att man fortsättningsvis inte vet var man vill bygga på östra Föglö och om man vill göra en extra farled eller inte. Vidare förstår vi inte heller varför man inte ger information om tvärgående. Ska den fortsätta som tidigare?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Att ställa verksamheter mot varandra så är det i praktiken så, att om vi har 100 euro och ska fördela det så ställer man ju verksamheter mot varandra. Att driva politik är att prioritera. Prioriterar man det ena mera så måste man prioritera det andra mindre. Det kan vara att ställa vissa saker mot varandra. Så är det. Det återstår att se var detta hamnar. Men jag upplever att vi inom Centern har hyggligt samma åsikt, men att detaljerna kan variera är möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag får först tacka ledamot Karlsson för ett mycket engagerat och intressant anförande. Det här tyder på att debatten kan bli spännande också idag.

Jag håller med det mesta som ledamoten sade. Men det var en sak i början som jag inte riktigt kan hålla med om. Det var i anförandet men det var en mycket viktig sak, och det gällde om det är överskott eller underskott i budgeten. Jag har själv försökt kalkylera på det här. Det är två problem.

Det ena är PAF-snurran som ministern talade om. När det är gamla pengar som kommer en gång till. Det ger inte den rätta bilden.

Det andra är flitpengarna. Jag såg att år 2017 var det 23 miljoner, vilket är inne i budgeten. Med de pengarna blir det ett överskott. Men tittar man över en period så är det ungefär 10 miljoner per år på plus, det är inte siffror för år 2017 utan det är tidigare. Hur ska man kompensera det här?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Får man beröm i en replik av 13 så får man väl vara nöjd.

Fru talman! Jag förstår inte direkt frågan. Tidigare så hade man den bokföringsmetodiken att man alltid satte in investeringen som en helhet det år som investeringen gjordes, så att det syntes på sista raden. Sedan var det långa diskussioner om att man borde införa en resultaträkning, som kommunerna har, med avskrivningstiden. Det är ju det som man nu har gjort. Men nu väljer man ändå att sätta in en kolumn med reserveringar minus 18 miljoner. Dessa 18 miljoner är främst för geriatriska och för Vårdöbron. Geriatriska kommer knappast att komma igång under det här året, kanske nästa år. Då ska de finnas på avskrivningsraden i så fall eller de kommer att finnas där en dag. Det är lite vilseledande. Med det här sättet så kommer det att visa mycket bättre i framtiden.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag är medveten om de här problemen och det är svårt att veta hur lösningarna ska göras på ett korrekt sätt. Det ena är vilka regler som gäller medan det andra är att försöka visa det korrekta resultatet. Den andra problematiken är att flitpengarna varierar oerhört mycket. Ena året kan det vara fem miljoner och andra året kan det vara sju miljoner. Plus att det inte är siffror för 2017 utan de är två år gamla. Hur ska man hantera det?

Jag har haft ett förslag också i finans- och näringsutskottet, att man skulle ta fem års medeltal. Då skulle skatten vara 10,8 och inte 23 miljoner. Nästa år är den kanske mindre och då är den fortfarande i resultaträkningen. Det är ett svårt problem. Men jag håller inte riktigt med om att det ska vara ett överskott, det är nog ett underskott och det är en viktig sak när vi diskuterar vidare.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det finns olika sätt att göra det här. Tidigare fonderade man överskotten, som man sedan tog av då det var risk för underskott. Alltid när det var underskott så tog man från den fonden. Men den fonden är slut. Det är ju ett sätt att bygga upp den igen med överskottet för då jämnar man ut det. Jag håller med om att skattekompletteringen går rysligt mycket upp och ner. Fonderar man ett antal miljoner varje år så kan man jämna upp det på sista raden.

Att göra så här och ha en reservering om 18 miljoner i en budget finns det ingen annan som har. Det är helt spektakulärt. Men det är bara för att visa ålänningarna att vi står inför dåliga tider och nu måste vi spara.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Tilläggsbudgeten andas framåtanda och har ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Jag kommer att lyfta särskilt de områdena, i mitt anförande, som till 100 procent är Moderat samlings gruppanförande.

Jag kommer att börja med kommunindelningsutredningen. Det tycker jag är ett väldigt, väldigt bra projekt. Att man på eget initiativ har anhållit om, och också kommer att få, medel för att kunna göra kommunindelningsutredningar. Jag ser fram emot att även andra förslag kommer att komma till landskapsregeringen och att man också, i likhet med den här utredningen, kommer att kunna bekosta det. Det här är ett framtidsprojekt och jag önskar dem lycka till och att det ska utvecklas positivt.

Ett annat viktigt projekt är att man kommer att satsa på ett fiskevårdsprojekt. I motsats till att de olika samfälligheterna har kört in yngel från Guttorp så kommer man nu att initiera att man har egna naturliga fiskeproduktioner runtom på Åland

Tidigare i veckan lyfte ltl Carina Aaltonen att man borde ha olika projekt för att samla byar. Jag har själv, i min egen lilla by, sett att det här är ett projekt som samlar människor. Här lär sig ungdomar var gamla lekområden har funnits och man lär sig av den äldre befolkningen. Det finns verkligen en entusiasm att också åstadkomma det här. Det finns lag redan idag som ska ta bort vassen från det som vi kallar för Västersjö på Seglinge och man ska dika och man ska göra trappor för att fiskarna ska kunna gå upp närmare land och leka. Jag tycker att det är ett väldigt bra projekt och jag hoppas att många ska ta det här tillfället i akt att också kunna göra det. Det är ett miljöprojekt, men det är också ett socialt projekt, där man lär av varandra.

Ett annat viktigt projekt är att man ska försöka införa flera laddningsstationer för elbilar runtom på Åland. Det är redan vanligt och kommer att bli ännu vanligare att se elbilar runtom på Åland. Då är det en förutsättning att man också kan ladda dem var som helst.

Någonting som också är väldigt positivt är att vi har fått information - trots att det inte finns nämnt i budgeten - att man kommer att ha ungdomspoliser. Man satsar på att göra dem permanenta. Det är förebyggande insatser som vi vet att har stor betydelse för den fortsatta verksamheten.

Kortrutten är också ett projekt som andas framåtanda och som har ett hållbarhetsperspektiv. Nu vet jag att många tänker, att ur ett miljöperspektiv är det svårare att anamma och försvara det. Det har jag själv också haft. Men jag måste hela tiden gå tillbaka till att det också finns andra perspektiv när man ska se det ur ett hållbarhetsperspektiv - nämligen det sociala och det ekonomiska. För att kunna upprätthålla en service i skärgården också i framtiden, i det här fallet i den södra skärgården, så måste det till förändringar. Det gör man genom att uppta den här summan för att kunna gå vidare.

Många av oss har redan varit med, aktivt och mindre aktivt, och drivit på den här frågan. Nu står vi där, vi ska trycka på knappen och gå vidare. Då vill vi från vår sida vara med och göra de livsbetingelser som vi har utlovat till skärgården.

Det var det som jag hade tänkt säga ifrån vår sida och vi står i övrigt bakom det här förslaget.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Ledamoten Lindholm resonerar om kortrutten ur ett hållbarhetsperspektiv. Jag tycker att det är en viktig analys kring den sociala hållbarheten.

För mig är det också viktigt när det gäller fossila bränslen. För mig är ett av de viktiga incitamenten för kortrutt att man i framtiden har bättre förutsättningar att elektrifiera skärgårdstrafiken. Det var inte några frågeställningar direkt till ledamoten, men ett tillägg till hur viktig kortrutten är för hållbarheten. Trots att man gör ingrepp i naturen så är min analys den, att totalt sett så vinner man ur ett hållbarhetsperspektiv med en kortrutt.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det där är ett viktigt argument. För min del har det varit att jag resonerat med mig själv för att kunna gå med på det här och det är ur ett ekonomiskt perspektiv. Jag vet att det här kommer att möjliggöra trafik även i fortsättningen vilket gör att man kan bo och verka. Det kan finnas framtida entreprenörer, ett näringsliv samt barnfamiljer och äldre som kan vara boende i skärgården. Det har varit det viktigaste för mig att tänka på när det gäller kortrutten.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Liksom det är för liberalerna! Vi delar synen att hela Åland ska leva. När man säger det så menar man även skärgården och inte bara den faståländska landsbygden. Det stöder vi till 100 procent. Men jag tycker ändå att elektrifieringen är en viktig del i arbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Saknar inte ltl Gun-Mari Lindholm en helhetsbild över hur skärgårdstrafiken kan tänkas se ut om 20 år? I det förslag, med mycket knapphändig information som landskapsregeringen nu presenterar, så är det bara en del av skärgården som finns medtagen. Man säger ingenting om norra skärgården och man säger ingenting om tvärgående. Kanske ltl Gun-Mari Lindholm kan svara på frågan om t.ex. tvärgående kommer att finnas kvar? Kommer Överö att finnas kvar? Kommer tvärgående fortsättningsvis att ligga och glida längs med Föglöstranden med en enkel restid på 40 minuter från Överö till Långnäs eller kommer den att stängas ner? Vad kommer att hända på norra linjen? Det är ju sådant som man behöver veta för att kunna ta ställning till den investeringsplan som nu föreligger?

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag kan ha förståelse och respekt för att man gärna skulle vilja se en helhet. Det har jag själv också efterlyst i olika sammanhang. Men jag ser det också som så, att eftersom vi har lämnat ett meddelande till lagtinget, där man också i framtiden ser att de två föreslagna skärgårdskommunerna ska bli en, så betyder det också i sammanhanget att en trafik ska finnas tvärgående genom skärgården som sammanbinder den. Ur det perspektivet känner jag mig ganska trygg, att man kommer att tillförsäkra skärgården att det finns en trafik som binder samman skärgården.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Men borde inte landskapsregeringen i sitt budgetförslag ha sagt att tvärgående linjen till Långnäs kommer att dras in? Tvärgående linjen kommer i stället att bli den länk som finns mellan Överö på Föglö, Snäckö på Kumlinge och Sottunga kommun. Skulle inte det ha varit ganska logiskt i så fall?

Sedan skulle jag också önska ett förtydligande på en fullmakt in blanco på 40 miljoner, med en avskrivningstid som jag inte kommer ihåg här och nu. Hur kommer det att påverka de andra investeringarna i skärgården? Det är det man skulle behöva veta för att få helhetsplanen klar för sig. Att sedan allt inte sker i samma ordning och att det finns olika prioriteringar, var man börjar och hur man går vidare, är något som vi också saknar. En helhetsplan helt enkelt.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Genom den här satsningen så kommer det att finnas pengar för Åland och också för skärgården i framtida satsningar, i och med att man kommer att kunna räkna hem den här satsningen med ett tidsspann på 15 år.

Jag förstår också de frågor som vtm Thörnroos lyfte angående tvärgående, eftersom vi vet att det inte är en linje som hon prioriterade som infrastrukturminister. Men däremot så har den här regeringen tillförsäkrat oss som är beroende av den - både som fastboende men också som turister och sommar- och frididsboende - i den delen av skärgården, att både komma dit men också därifrån. Det är jag och många med mig i Kumlinge väldigt tacksamma över, och att det nu har blivit byte på infrastrukturministerposten och att den linjen är tillförsäkrad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Talman, bästa lagtingsledamöter! Det är ytterligare en kraftsamling som vi nu kan se i den här tilläggsbudgeten för år 2017. Vi stöder skrivningarna i tilläggsbudgeten och vill framförallt lyfta fram två specifika satsningar som drivits igenom av våra socialdemokratiska ministrar.

För det första är det ett stöd för främjande av hållbara transportmedel och för det andra en systemlösning för landskapsalarmcentralens hantering av nödsamtal och nödmeddelanden.

Talman! I likhet med Åland så bygger också Finland nu tillsammans med OP och Fortum hundra laddningsstationer för elbilar runtom i Finland. Det här innebär att de allmänna laddningsstationerna på fastlandet ökar från 200 till 300 stycken. Här är målet att samarbetet mellan OP, alltså näringslivet, och Fortum att erbjuda möjlighet att ladda elbilar vid så många Andelsbankskontor som möjligt.

Det är alltså Andelsbankens nya strategi att övergå från att vara finansaktör till att bli ett branschövergripande tjänsteföretag. I morse träffades vi för en hållbarhetsfrukost där vi fick just en sådan här information om hur det nu är näringslivet i samarbete med det offentliga som går i bräschen för att skapa hållbar utveckling.

Byggandet av ett laddningsnätverk i anslutning till Andelsbanker främjar också spridningen av den här tjänsten. Det är en god näringslivssatsning som är hållbar.

Fortum, som idag är marknadsledare inom laddningstjänster för elbilar i framförallt Norge, har sett att Norge är en föregångare inom elbilismen med över 130 000 registrerade elbilar. Norge är också världsledande inom antalet elbilar per invånare. Finland vill nu öka målet med 250 000 elbilar före år 2030 och därför är tiden inne för att lyfta laddningsnätet för elbilar till en ny nivå.

Det är därför glädjande att landskapet nu är med på samma tåg och satsar på att stöda investeringar i laddningsinfrastruktur för elbilar. Det här är också en del av den klimat- och energistrategi som landskapet nu har tagit fram.

Fru talman! Som ordförande för polismyndigheten är det glädjande att det nu sker en systemlösning för alarmcentralens hantering av nödsamtal och nödmeddelanden. Det här är en otroligt viktig och framåtdrivande fråga.

Alarmcentralen är en enhet inom Ålands polismyndighet. Vid Alarmcentralen arbetar en alarmmästare och sex alarmoperatörer. Alarmoperatörerna arbetar i treskift och normalt bemannas centralen av en operatör. Alarmmästaren arbetar kontorstider och fungerar som administrativ chef men arbetar vid behov och under semesterperioder även som alarmoperatör. Som ni hör är det en mycket slimmad men viktig organisation.

Vad gör alarmcentralen? Jo, under alla dygnets timmar tar man emot nödanmälningar och på basen av dem bedömer man det hjälpbehov som behövs och alarmerar ut rätt resurser. Vi har tidigare haft frågor här i lagtinget om när man ska ringa 112? Ja, man ska ringa 112 så länge som man behöver hjälp. Och här precis så förklaras det, att på alarmcentralen tar man beslutet att skicka ut rätt resurs. Är det en ambulans så får man en ambulans och är det en polisbil så får man det.

De ska också fastställa sätt att alarmera den närmaste olycksplatsen, de ska handha inkommande beställningar av sjuktransporter, de ska bevaka trygghetstelefoner, brand- och andra alarmanläggningar, de ska upprätthålla beredskapen för att vid behov fungera som ledningscentral för brand- och räddningsväsendet, befolkningsskyddet och räddningstjänsten i övrigt, de ska även förmedla information om räddningstjänst och säkerhetsfrågor mellan myndigheter samt samla statistik gällande nödmeddelanden, olyckor och räddningsverksamhet. Viktiga och livsnödvändiga funktioner som några fåtal människor arbetar med. Och denna satsning, tycker jag, är precis lika stor och kanske också viktigare för det åländska samhället totalt än den här kortrutten.

Talman! Slutligen måste vi socialdemokrater nämna två frågor till. Regeringen Sipilä har drivit igenom ett konkurrensavtal som skulle spara pengar. Vi kan konstatera att avtalet har sparat pengar för landskapet i och med minskade löner. Däremot så skulle vi gärna vilja att finans- och näringsutskottet analyserar hur det kommer att påverka det åländska näringslivet. Sparar vi 2,2 miljoner euro i det offentliga så är det ändå 2,2 miljoner euro bort från näringslivet och från köpkraften.

Det vore intressant om utskottet kunde klargöra hur konkurrensavtalet ska implementeras också i våra offentliga bolag samt i den tredje sektorn. Att det inte endast är det offentliga som råkar ut för den här inbesparingen.

Det är också en jämställdhetsfråga som vi ser det, eftersom de flesta av våra anställda inom den offentliga sektorn är kvinnor. Det är en stark kritik som vi socialdemokrater vänder mot Sipiläs regering som har satt oss i denna situation, samtidigt som det också underlättar att vi får en budget i balans. En komplex fråga skulle jag vilja säga.

Slutligen, talman så är det kortrutten. Ska man vara framgångsrik så borde man utveckla infrastrukturen där den redan finns. Att göra stora ingrepp i orörd natur är alltid politiskt riskfyllt. Därför har diskussionerna varit så pass heta och flera landskapsregeringar har noga övervägt hur man nu ska gå tillväga. Däremot har socialdemokraterna - trots att vi i den här frågan också är splittrade i vårt parti - kommit fram till det, att om man kan investera 40 miljoner euro och får tillbaka 150 miljoner i inbesparingar så är det en sådan ekonomisk satsning som vi har svårt att enhälligt säga nej till. Därför har den socialdemokratiska gruppen stött regeringen i den här satsningen och hoppas att det blir ett bra beslut. Men som sagt så är inte hela gruppen helt enig.

Med detta skulle jag vilja tacka landskapsregeringen för ett jättegott arbete och ser fram emot en bra beredning i finans- och näringsutskottet.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det konkurrenskraftsavtal som regeringen Sipilä uppnådde och slöt avtal om med arbetsmarknadsparterna i Finland gjordes där. Vi har faktiskt ett eget avtalssystem här på Åland. Det går inte så enkelt att man kan skylla allting på regeringen Sipilä i den här frågan. Landskapsregeringen har fattat ett beslut om att ingå ett motsvarande avtal här på Åland.

Det är säkert bra att finans- och näringsutskottet bedömer konsekvenserna av det. Konsekvenserna syns i sifferstaten förstås men det kan nu också synas ute i samhället.

Om man ska göra en sådan bedömning så ska man också lägga till det faktum, att lagtinget har sänkt skatterna för våra invånare genom ett förvärvsinkomstavdrag som också påverkar den här bilden. Konsumtionskraften torde vara neutral.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Tack minister Perämaa för det här klargörandet! För vårt parti var det en självklarhet ur en rättvisesynvinkel i och med att konkurrensavtalet, som Sipilä införde, kommer att påverka vissa områden inom det åländska samhället. Vi ansåg också att vi inom det offentliga ska behandlas lika. Därför stöder vi det. Vi anser inte att det inom samma organisation ska finnas en del som drabbas av konkurrensavtalet men samtidigt ska det inte gälla andra. Ska vi spara så är det viktigt att det ska vara lika för alla att få samma möjligheter. Därför har vi stöttat det här förslaget. Däremot tycker vi att det är viktigt att man ser det ur ett jämställdhetsperspektiv och ser hur våra offentliga bolag implementerar det här konkurrensavtalet.