Plenum den 28 april 2017 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag tycker att det är bedrövligt att den ena efter den andra från oppositionsbänken stiger upp och vill missförstå och misstänkliggöra allting. Skulle man gå igenom alla utredningar som finns och som har varit med under kortruttsarbetet så skulle man få många svar.

Till först - farleden som skulle scannas. Det finns ett annat alternativ som fungerar idag men vill man ändra för att få båda på samma plats? Då behövs den här. Det är ett sund som man kör igenom. Det finns en annan väg ut som är närmare från Kökar och den är klar redan. Det är inte något bekymmer.

Och miljömässigt är det helt galet att sitta och köra 2½ timme från Kökar till Långnäs med 20 bilar på Gudingen eller Skiftet. Man släpper ut många gånger mera avgaser och föroreningar i luften med det. Så miljömässigt är det också en vinst.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Som jag sade. Vissa saker låter förnuftiga men det är underlaget som fattas. Detta med misstänkliggörande, det är vårt arbete här att granska landskapsregeringen. Samtliga ska göra det. Också ltl Sundblom!

Sedan frågan om vad som har gjorts. Det har varit hur många undersökningar som helst som har gjorts av tidigare landskapsregeringar. Vi vill veta vad ni står för, vad har ni i er kalkyl? Ta skon bara!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Misstänkliggöra! Nej, vi ska inte misstänkliggöra utan vi ska syna och granska. Det är skillnad.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Talman. Ja, vi försöker väl göra det ena och det andra och kontrollera orden också, såsom ”hållbarhetsgap” som jag inte ännu har kommit över. ”Underskott” heter det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ledamot Toivonen oroar sig över att lagtingsledamöterna inte har fått tillräckligt djupa kunskaper i det här. Lagtinget är ju ordnat så att vi arbetar med detaljer i utskotten och jag ser fram emot att noggrant analysera hela kortrutten i finans- och näringsutskottet, för så blir det väl?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag ser också fram emot att granska det här på alla sätt som jag kan göra.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Då ser jag fram emot trevliga dagar i finans- och näringsutskottet, ledamot Toivonen!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag ser också fram emot trevliga dagar med ledamot Johansson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Nu hörde jag återigen diskussioner om turlistor och att vi skulle behöva göra turlistor innan vi planerar investeringarna. Turlistor ska inte vi sitta och göra utan det finns representanter från de olika skärgårdskommunerna som ska vara med och ta del av det arbetet.

Ledamoten var inne på miljön. Även min kollega nämnde att det visat sig att det är mycket bättre för miljön om man åker med moderna fordon över öarna i stället för att man åker med stora färjor runt öarna, vilket vi fortsättningsvis gör. Men vi börjar nu se början på slutet med det.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det är fullständigt klart att vi inte ska diskutera turlistor. Det är inte på den nivån vi ska diskutera. Men det slog mig bara när man talar om hur mycket man ska spara för att det blir kortare väg. Men om fartyget går nonstop, ja vad sparar man då i driftskostnader? Och om det inte går nonstop, om det fortfarande går med 30 minuters mellanrum, ja då vinner man ju ingenting i tid för att man har byggt Ålands längsta bro! Det är den paradoxen som jag tog.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack. Det där var väl äppel så jag säger päron. Jag har förstått att man börjar arbeta med olika frukter när man tycker att man inte håller sig till sak.

Ledamoten saknar underlag för kalkylerna. Jag har förstått att denna budget kommer man att arbeta med på finans- och näringsutskottets möten under maj månad, så jag hoppas att ledamoten kommer att närvara och arbeta aktivt vid dessa möten.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det som vi ska diskutera här är processen och vilket underlag som regeringen har. Hur vi jobbar hör inte till lagtingets sak.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Toivonen! Om jag förstår ledamot Toivonen rätt så tycker ledamoten att kortruttssatsningen är bra men du vill gärna fördjupa dig ytterligare i kalkyler och underlag. Det kommer ledamot Toivonen att få möjlighet till i och med att han är en del av finans- och näringsutskottet.

En kort fråga. Vad tycker ledamot Toivonen i stort om tilläggsbudgeten? Den innehåller ju så mycket mer än bara kortrutten, även fast kortrutten har den största kostnadsmassan i den. Men vad tycker ledamoten i övrigt om tilläggsbudgeten?

Talmannen

Replikskiftet riktas till huvudanförandet. Jag påminner om det igen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag inledde med att säga att det har sparats i budgeten tack vare avtalet som kom på fastlandet. Det är en positiv sak.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Då återgår jag till kortrutten. Ser ledamot Toivonen en fördel med en kortrutt när vi också diskuterar kommunstrukturen i dessa dagar. Ser inte ledamoten kortrutten som en del av en kommunstruktur?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Nu ska jag inte blanda in det som det inte gäller utan jag kommenterar kortrutten. Ja, jag ser fördelar med det. Det låter bra men det är underlaget som jag är bekymrad över när det gäller en så stor summa. Jag inser att det faktaunderlag som man ska ha, det har man inte. Det ska man ta fram. Så det har kommit för tidigt, det är det som är min huvudpoäng här.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Staffas

Fru talman! Jag sade ”äntligen” vid budgetens presentation för 2017, så nu säger jag ”vad var det jag sade!”

Vi skriver historia nu. För ca 60 år sedan var planerna på kortrutt i den södra skärgården aktuell för första gången. Historien den gången blev ingen spade i marken. Nu 60 år senare är det dags att sätta spaden i marken. För första gången, sedan Tre Måsar började trafikera sommaren 1973, skapas det verkligen en utveckling av trafiken i den södra skärgården.

Rutterna har legat fast men turtätheten har reducerats och dragits in i jakten på pengar till andra av landskapets verksamheter. En konsekvens för långrutt när det skall sparas. Denna typ av utveckling, eller hot, har skärgården levt under sedan 1990-talet. Alla har varit medvetna om de stigande kostnaderna för vad rutten mellan Långnäs och Sottunga/Kökar inneburit. Lösningen för att hålla trafik året runt är inte att fastna i gamla strukturer, utan att se sig om efter nya alternativ.

Tidigare landskapsregeringar har tagit fram underlag med den kortruttsutredning som redovisats för lagtinget tidigare. Andra har ropat efter snabbare trafik med anslutning till Mariehamn. Dessa snabbgående farkoster har det gemensamt att de inte kan vara verksamma året runt på grund av vinterförhållandena. Ekonomiskt har det inte presenterats några kalkyler, eftersom de skulle utgöra ett komplement till rådande linjer, men jag dristar mig till att dra slutsatsen att den totala trafiken för skärgården inte skulle bli bättre eller billigare. Snabbare farkoster kräver ökad mängd energi. På längre sträckor är det fossilt bränsle som utgör energislaget tillsvidare, alltså dyrare och smutsigare. Inte ett alternativ för en modern utveckling och något som en framåtsträvande regering är intresserad av.

I en framtida södra skärgårdskommun är en intern trafik mycket viktig. I november fick vi en fingervisning om att regeringen Sjögren fortsätter arbetet med regeringsprogrammet och skulle ta steget mot den utveckling som skärgården ropat efter. Äntligen en regering som lyssnar och agerar.

Eftersom tunnelalternativet till Föglö inte ansetts vara framkomligt just nu, så har regeringen sökt efter ett kortare färjepass mellan Föglö och fasta Åland. Denna förkortning, ner till 17 minuter, möjliggör inte bara en snabbare överfart utan även en renare överfart genom elenergi. Även en större kapacitet gör överfarten renare och billigare per fordon. Kapaciteten ökar från dagens 60 bilar till 90 bilar, en ökning med 50 procent.

Ytterligare ska en högbro byggas över Spättahålet mellan Gripö och fasta Föglö. Detta kommer, utöver själva körsträckan, att skapa en turistattraktion. Överallt där det har byggts stora broar, men ibland även mindre, har det uppstått ett nytt turistmål.

Genom ett flyttat hamnområde i Degerby så friläggs det stora hamnområdet för annan verksamhet. Det är bara att gratulera den nya skärgårdskommunen och dess invånare. En ökad inflyttning till Föglö är nästan ofrånkomlig. Ett kortare avstånd mellan Föglö och fasta Åland innebär att den yttre södra skärgården kommer närmare fasta Åland. Den norra skärgården får vänta på en fortsatt utbyggd kortrutt mot sydväst och Föglö. Med kortare färjepass från Sottunga och Kökar ökar möjligheterna att skapa ett flexiblare och mer anpassat system. Avgångar som är bättre fördelade över dagen än vad dagens system möjliggör, skapar mera trafik för mindre pengar.

Jag ser fördelar med båda alternativen för Sottungas trafik mot antingen Hastersboda eller Överö. Även dessa kortare rutter kan i en framtid drivas med renare energislag, den utvecklingen går nu snabbt framåt. Även färjorna mot Sottunga och Kökar kommer att vara mer anpassade för trafiken än dagens färjor. Kortruttens färjor kommer inte att vara omplacerade färjor, utan anpassade för de rutter som de ska trafikera.

Fru talman! Detta kan vara den vitamininjektion som skärgården behöver för att öka inflyttningen och en föryngring. Det har varit likadant i skärgården som på hela Åland, att en ökad inflyttning skapar positiva befolkningssiffror. Med kortare och flexiblare färjepass så kommer även en yngre befolkning att se skärgården som en möjlighet till fast boende och inte bara något som gäller på helgerna. Vinsterna för hela Åland, med en ökad och föryngrad skärgårdsbefolkning, är svår att uppskatta i euro, men något som hela Åland borde applådera. Möjligheterna att arbetspendla mellan öarna är idag nästan obefintlig, men i framtiden mycket möjlig. Även ett kulturellt- och ett idrottsutbyte mellan öarna har förutsättningar att underlättas när det erbjuds en anpassad trafik. Mycket av detta ligger i hur en framtida turlista utformas. Den ska kommunerna vara med om att arbeta fram.

Fru talman! Ser vi på finansieringen av denna investering så visar de beräkningar som minister Nordberg och tjänstemännen tagit fram på en snabbare återbetalning än vad vi vågade hoppas på, innan kalkyler och fakta hade lagts fram. Det känns bra med de väl underbyggda kalkylerna som framtagits som underlag. Det finns de som nu ropar efter dem. Men jag lovar att de är bra. Kalkylerna visar på stora inbesparingar sett över tid. I kalkylerna syns dock inte de vinster som en ökad skärgårdsbefolkning skapar.

Belackarna av den modernisering av skärgårdstrafiken som nu startar - och som kommer att få en fortsättning även med kortrutt på de norra linjerna - anser att 40 miljoner euro är för mycket. Då ska jag trösta dem med att det inte är 40 miljoner. Det kostar miljoner att inte göra en investering på framtiden, genom ”same as usual”, dvs. att underhålla den befintliga infrastrukturen. Den kostnaden är säkert stor, och ännu större genom de negativa signaler som det ger till skärgården. Vill vi ha en levande skärgård och vill vi att hela Åland ska leva så måste vi investera och inte bara se kostnader. Detta är bara början på nya sätt att se på hur nya infrastruktursatsningar skapar nya förutsättningar för Åland. Fortsättning lär följa för vi kan, vi vågar och vi vill!

Avslutningsvis tar jag mig friheten att deklamera följande från 1938, på den tiden en reklamslogan för mjölkcentralen: "Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar, och kärlek utan kyssar är väl ingen kärlek säg” eller den åländska versionen som lyder: ”Ett Åland utan en levande skärgård är som kärlek utan kyssar och ett Åland utan en levande skärgård är väl inget levande Åland så säg”.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Ja det där var inget bra exempel på att göra en granskning av landskapsregeringen, det var snarare ett lovtal. Jag noterade ”väl underbyggda kalkyler.” Vi har olika åsikter där.

Jag tar en fråga först. Detta med renare energi. Jag förstår det inte. På vilket sätt garanterar dessa 40 miljoner renare energi? Kan man inte göra samma sak utan denna investering på 40 miljoner med bron osv?

Ltl Mikael Staffas, replik

Utredningar visar att när färjorna går i 2½ timme så drar de mycket mera bränsle och förstör miljön än om man förkortar färjetransporterna och kör bil i stället. Det blir effektivare. Vi ska också komma ihåg att bilarna har blivit mycket renare. De har också blivit mycket renare i snabbare takt än vad dagens färjor har blivit.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Vi ska inte beblanda oss i turlistorna. Men eftersom ledamot Staffas nämnde att man ska ha ett fartyg som i stället för 60 bilar tar 90 bilar så undrar jag fortfarande om fartyget verkligen ska gå nonstop eller ska det fortfarande gå med 30 minuters mellanrum? Då vinner man inte en sekund, trots denna bro på 528 meter.

Ltl Mikael Staffas, replik

Nu hängde jag inte med. Om färjepasset tar 17 minuter i stället för 30 minuter så blir det matematiskt 13 x 60 sekunder. Så visst vinner man en förfärlig massa tid per tur.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Ursäkta talman, att jag inte stod på min plats och väntade från början!

Talman! På sidorna 29 - 30 beskrivs det som många i skärgården har väntat på - kortrutten! Det är nio år och fem månader sedan jag stod beredd att påbörja lagtingsuppdraget. Jag kunde inte föreställa mig att det skulle ta så lång tid att komma till det stadiet i kortruttsarbetet som denna tilläggsbudget beskriver att nu ska inledas.

Under tiden har planerna på en tunnel stannat. Det finns personer i den här salen som skrev på protestlistorna och hjälpte till med dem i det fallet också. Nu är sträckningen för en kortrutt mycket nära. De planer för västra Föglö som var mycket nära verkställighet för ca 40 år sedan, i det som då hette landstinget, föll med rösterna 16-14 pga. pengarna. För Hastersboda är skillnaden några hundra meter från det som planerades för 60 år sedan. Det är en lite djupare plats för hamnen, men det är till största delen samma vägsträckning som nu planeras.

Det är många som under de år som gått har frågat ”när blir det spaden i marken för kortrutten?” Jag har inte kunnat ge något svar. Senaste morgon kom den senaste frågan. Det sker i stort sett varje dag som jag åker med Skarven att någon kommer och frågar ”När blir det?” Så här efterlängtat är det på många håll i Föglö.

Varefter tiden har gått har också tålamodet prövats – blir det kortrutt eller? Det är det frågetecken som hela tiden kommer.

När tilläggsbudgeten, som vi nu debatterar, blev offentlig så kunde man höra ”Hurra äntligen!” från flera håll. Kortrutten är efterlängtad av många, men det finns även några som är tveksamma till kortrutten. Det är helt sant.

På ett allmänt möte under miljökonsekvensbedömningen för västra Föglö så var det två personer som uttalade sig negativt mot projektet, medan - bästa vänner - hela salen, utom dessa två personer, applåderade anförandena som var positiva till kortruttsutbyggnaden. Det var ett 40-tal personer närvarande, och många som också berördes av markfrågan.

Det som landskapsregeringen nu föreslår, ett helhetsgrepp över hela sträckan från Lumparland till Kökar, anser jag att är bra. De beskrivningar av projektet, som ingår i denna tilläggsbudget, är fullt tillräckliga för att fortsätta med detaljplaneringen och verkställandet.

En viktig fråga för Kökarborna är bokningsmöjligheten för hela resan. I texten framgår den delen på ett tillfredsställande sätt. Jag hoppas att det blidkar de tveksamheter som finns till den delen bland en del Kökarbor. Det finns också andra Kökarbor som säger ”Jo, bygg! Vi måste bygga!” Så det finns båda sidor där. Men jag hoppas att den här texten ska blidka dem som är tveksamma. Tveksamheten rör till stor del bokningsmöjligheten, man vill inte vill bli stående och vänta mellan färjeturerna, men på det här viset kan man lösa den biten. Samma sak gäller också för Sottungaborna vad gäller bokningar.

Jag ska inte hemlighålla att jag hellre hade föredragit ett annat system, som man har kört med Houtskärstrafiken, åtminstone från 50-talet. Där har man en förkörsrätt för ortsbefolkningen på de tidigare färjorna för att inte behöva missa den sista färjan. Det är ett väldigt bra system som fungerar än i dag. De fungerar så bra att det finns Houtskärsbor som har sagt till mig att de inte löser ut förkörskortet längre, för det behövs inte. Det är bara de som nödvändigt måste dit pga. arbetsresor, som gör det. Det fungerar så bra. Så tänk noga efter. Det här är bara två färjepass. Där har de tre och tidigare hade de fyra.

Fru talman! Förändringarna av kommunstrukturen som planeras behöver en utbyggd kortrutt. Absolut! Kommunstrukturen behöver kortrutten. De är så intimt sammankopplade med varandra.

Jag hoppas innerligen att även det fåtal som inte gillar kortruttsplanerna kan se fördelarna och acceptera kortrutten, som är så betydelsefull för skärgårdens framtid. Och med en eldriven färja, t.ex. som den som nu ska starta mellan Pargas och Nagu, så kan vi få en mycket miljövänlig trafik ut till Föglö. På de gamla färjorna som finns idag - fast vissa kan lasta runt drygt 30 bilar - är utsläppen mycket större från deras dieselmotorer än vad utsläppet är från bilarna med sin bensindrift, om de skulle köra samma sträcka. Det kan man läsa i miljökonsekvensbedömningarna som finns från tidigare.

Talman! Jag hoppas att denna tilläggsbudget ska bereda väg för att spaden ska sättas i marken!

Ltl Tony Wikström

Tack fru talman! Även om vädret just nu är rätt oberäkneligt och vi fått några bakslag i form av några köldknäppar, med tillhörande snöfall, så är jag säker på att det inom kort kommer att vara grönt och ljust här utanför plenisalens fönster.

Och även om Donald Trump deklarerat att han inte ger mycket för den globala uppvärmningen eller miljövänliga energislag, så är jag säker på att framtiden är grön. Orsaken är naturligtvis att mänskligheten inte har något alternativ.

I dagarna kom nyheten att andelen koldioxid per miljon partiklar passerat 400, enligt måttenheten PPM. Det kanske inte säger så mycket. Men betänk att detta är den högsta nivån på jorden på över 800 000 år! För att klara detta krävs förstås en total omställning. Åland är inte ens en mygga i det sammanhanget, men naturligtvis påverkas vi, naturligtvis påverkar vi vår egen natur, och naturligtvis ska vi också dra vårt strå till stacken.

Ur tilläggsbudgeten vill jag gärna nämna två glädjande saker som gör det här jobbet lite lättare när vi och övriga världen, inom en snar framtid, behöver växla upp i miljöarbetet. Dessa och andra satsningar längre fram kommer att bottna i den klimat- och energistrategi som regeringen just nu bereder.

Först - en satsning på laddningsinfrastruktur för elbilar. Dels tre större laddningsstationer och dels stöd till turistanläggningar som vill erbjuda laddning till sina gäster. I mångt och mycket så det finns möjligheter att ladda runtom på Åland redan idag. Det som krävs är förstås två hål och 220 volt, vilket finns här och där, inte minst i motorvärmarladdare. Ändå vill jag säga att det här var på tiden! Åland är perfekt för elbilar. Avstånden är sådana att räckvidden gott och väl räcker till. Det är faktiskt förvånande att ingen elbilstillverkare eller forskningscentral tänkt på att göra Åland till ett testområde för just den här tekniken, och varför inte i kombination med självkörande bilar? Satsningen på laddningsinfrastruktur väcker tankar, inspiration och ger kunskap och synergieffekter. Inte minst med tanke på att kollektivtrafiken också bör ställa om. Något som har getts signaler om från entreprenören som t.ex. driver stadstrafiken. Detta bör uppmuntras!

Jag har sagt det i den här talarstolen förut och jag säger det igen - Åland behöver få en helhetslösning när det gäller kollektivtrafiken! Det ska vara lockande att ta bussen dit man behöver ta sig. Det finns en utmärkt rapport som en politisk styrgrupp producerade för två år sen. Jag vill gärna uppmana ledamöterna att sig tid att läsa den!

Det andra jag ville ta upp är kortrutten. 40 miljoner är mycket pengar. En investering som minskar budgetslitaget och är något helt annat än en dyr, onödig satsning faktiskt. För skärgården kostar det nästan 20 miljoner årligen och den här omstruktureringen ger snabbt inbesparingar på tiotals miljoner. Likt kommunstrukturprocessen så ger den möjligheter. I stället för Skarven så kan trafiken till Föglö skötas med en el-färja. Från östra Föglö så blir passen, speciellt till Kökar, mycket kortare. Det gör att inom en snar framtid så kan även de linjerna köras med el eller något annat grönt energislag som då är rådande.

Jag ska erkänna att jag har varit skeptisk till en så här stor satsning. För mig är sjukvård, skola och omsorg de viktigaste frågorna och som ska ha prioritet ett, två och tre. Men man kan inte blunda för fakta. Här talar fakta sitt tydliga språk. Med denna satsning kan vi både spara pengar och ta steget mot en mycket grönare skärgårdstrafik. Jag litar på tjänstemännen och de gedigna underlag som ligger till grund för det här.

Man brukar ofta tala om att hela Åland ska leva. Man funderar år efter år på hur man ska stoppa avfolkningen av skärgården. Kortrutten är just den vitamininjektion som skärgården behöver. Den vet vilka ringar på vattnet som detta kan ge.

Jag tycker att vi ska tycka positivt och stort och möjligheter, kanske helt nya möjligheter. Vi kan även satsa på lättare trafik sommartid med katamaraner eller andra turistvänliga farkoster. Varför inte låta en linje trafikera Järsö - Föglö? Varför inte göra allt för att stödja de företagare som är villiga att försöka satsa på kompletterande satsningar i form av trafik, boende eller upplevelser.

Talman! Det här kan bli riktigt, riktigt bra. Glädjande nog så stiger fler och fler på tåget. För målet är klart. År 2051 kommer snabbt emot. Ju snabbare vi börjar ställa om på allvar, desto snabbare når vi ett bärkraftigt och hållbart Åland.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack herr talman! Tack ledamot Wikström! Det kändes väldigt roligt att höra den positiva inställningen till skärgården och de möjligheter som en satsning på skärgårdstrafiken och skärgården överlag kan skapa för hela landskapet Åland.

Jag vill plocka upp just tankarna om en lättare trafik på sommaren. Jag har i andra sammanhang föreslagit att man ska bygga upp en lättare trafik som går nord-syd inom skärgården. Man behöver inte ha fasta Åland som en utgångspunkt för en sådan. När man åker runt i Europa och även i de nordiska länderna så kan man åka interrail. Man skulle kunna göra något motsvarande i vår skärgård. Man stiger på och stiger av, utan att man åker till fasta Åland.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack ledamot Staffas! Intressanta tankar! Detta kan man se när man rör sig runtom i Europa eller i Norden. Jag har t.ex. besökt Trondheim och bekantat mig med hur man tar sig ut till öarna där - Hitra och Fröya - och då finns det en hel del privata alternativ med trevliga katamaraner som ger en större upplevelse, både för dem som bor i området men också för turismen. Vi blir lite hemmablinda här ibland.