Plenum den 19 november 2014 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det här är ett behjärtansvärt ämne det här med IT, att lära elever och människor programmering och sådant. Det skulle vara värdefullt, men jag minns tillbaka till 80-talet när jag själv gick i grundskolan och vi hade ett datasystem som heter Kompis i vår datakunskap och vi lärde oss programmering i stor datorn och enstaka rader. Det är enligt mig relativt oanvändbart idag. Vad händer med de som går i årskurs 7 idag när de sen är i yrkeslivet? Vilken nytta har de av att kunna två programmeringsspråk som nu framförs i den här motionen? De kan vara väldigt förlegade och att det kan vara helt nytt och det kan vara nya sätt att programmera och att man tar nya ramverk tillgodo osv. Det är ganska svårt att säga vilka programmeringsspråk det är, men däremot kan man lära metoder hur man programmerar.

Hur ser ledamot Jonsson på det?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag säger som så att varken jag eller säkert inte heller ledamoten Petri Carlsson är någon programmerare och vet hur man bäst lär sig att programmera. Det finns många som har bättre kunskaper än oss i det, men vi ser däremot en utveckling runt omkring oss där man satsar på de här områdena och även jag har funderat i de banor som ledamot Petri Carlsson för jag har hört liknande exempel hos sådana som har lärt sig skriva några rader men som kanske inte har haft någon nytta av det. Ser vi i dagsläget på hur utbildningen på det här området är upplagt så lär man sig nästan ingen programmering fram tills du kommer till högskolenivå helt enkelt och man kunde genom ganska enkla åtgärder ge barnen möjlighet att för det första väcka ett intresse för det här området att kanske är det här ett område som man vill satsa på att utveckla vidare genom att man får grundläggande kunskaper i de här språken. På samma sätt så är ju de flesta programmeringsspråk vad jag förstått också de som bygger på liknande logik d.v.s. att det handlar mer om att bygga ett tankesätt och tänk än att kanske lära upp fullvärdiga programmerare.

Ltl Petri Carlsson, replik

Så är det och det är därför jag lite undrar över när man säker specifikt att i Storbritannien har man minst två programmeringsspråk att det ä väldigt inriktat på det. Jag har utbildning i robotprogrammering och jag har programmera i CNC svarva och jag har jobbat med IT i över tio år och jobbat även med systemskriptprogrammering inom den sektorn. Så jag har jobbat ganska mycket med programmering, men det jag lärde mig i grundskolan så hade jag ingen nytta av senare som jag upplevde det då. Däremot så ser jag möjligheterna till att vi förstärker d.v.s. datakunskapen och digitalisera inlärningen först innan man går in på det här. Vi måste se till att sätta resurser så att lärarna och eleverna får digitala hjälpmedel och metoder att jobba med. Det måste komma före vi för in det här. Sedan ska det naturligtvis vara flera ämnen. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är positivt att ledamot Carlsson har erfarenhet på det här området. Det var mer än jag kände till. Ser man på den sista frågan som ledamot Carlsson tar upp i sin replik att vi ska ge barnen mera genom att föra in den här digitaliseringen i det befintliga lärandet så tror jag att våra barn och ungdomar så tror jag att våra barn och ungdomar i dagsläget är ganska bra på att använda den här typen av digitala instrument som finns. De blir allt enklare att använda och de blir lättare för barnen att använda. Det som vi saknar i vår läroplan ur vår synsätt i Ålands Framtid det är barnens möjlighet att själva skapa digitala instrument och digitala verktyg, som vi ser att blir allt mer en integrerad del av alla branscher och alla delar av samhället i dagsläget och vi tror att det här exemplet att man infört två programmeringsspråk och kunskaper i binära tal i Storbritannien. Det här är ett måste om vi ska ge våra barn en möjlighet att också skapa sina egna instrument och vara med och forma sin digitala framtid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag måste igen säga att jag håller med ledamoten Jonsson. Jag tror att alla språk är bra att kunna om det så handlar om ett programmeringsspråk eller ett annat utländskt språk. Det är bara till nytta för det framtida livet. Och precis som med att man inför entreprenörskap redan från årskurs 1 så varför inte införa det här. Sen tror jag också när det gäller integritet med internets vett och etikett. Det sociala spelet som sker ute i cybersspace med alla faror som lurar där och alla elakheter som är så lätt att sprida när man inte behöver se någon i ansiktet. Det tror jag också är någonting som man behöver ta upp.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant. Jag håller med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson, replik

Fru talman! Jag har mitt årliga tal angående missbrukar situationen på Åland och vilka åtgärder som görs och vad som behöver göras där. I den här budgeten är det anmärkningsvärt på det sättet att där står att under hösten har landskapsregeringen erfarit att droganvändningen bland unga har ökat oroväckande. Man har då vidtagit en kraftsamling för att åtgärda detta och ändrat attityder. Det här är någonting som vi i som sitter i det parlamentariska politiska gruppen mot narkotika användning har fått ta del av det här. Vi vet att det är bl.a. i gymnasiet. Man har också märkt att det är tilltagande att ungdomar går mer på provtagning och lämnar urinprov för att gå kvar i skolan. Så det är ett tilltagande problem. Attitydförändringarna känner vi också utav att man vet idag att det finns en uppenbar attityd förändring. Det här är ingenting nytt. Framförallt det här med attitydförändringen. Det är någonting som pågår på Åland, i våra närregioner i Europa och också i hela Amerika. Talande för den här förändringen är den uttalande som Barak Obama gjorde förra året att marijuana är relativt harmlöst och att Colorado och Washington har avkriminaliserat bruket av narkotika. Det här ger ju också eko i vårt samhälle förstås.

Spice finns på löpsedlarna flera gånger i veckan nu för tiden och där man beskriver hur ungdomar som har blivit dödsjuka av den här nya drogen, men det avskräcker inte för fortsatt användning utan det har i många fall motsatt effekt har vi fått uppleva.

Fru talman, än en gång kommer alltså signaler att missbruket ökar, det går ner i åldrarna och det blir tolerantare. Det här är någonting som har pågått sedan 1980-talet sedan jag har engagerat mig i de här frågorna och det är naturligtvis inte så att det är ett fortkommande process utan det här går i cyklar och var vi befinner oss i den cykeln är svårt att avgöra. Polisen brukar ha en betydligt bättre koll på läget än vad man har för närvarande i och med att man har varit bortkommenderad som man upplever själv från sitt ordinarie arbete och har jobbat väldigt mycket ute på fältet med polisarbete vilket har stört deras kontinuerliga informations samlande och de här stödande insatserna som också kan bidra till information.

Så det är frågan om är det här som dyker upp i gymnasiet någonting som har pågått i månader eller kanske t.o.m. år och det är nu vi ser resultatet av det här stora antalet nyetableringar eller är det någonting som pågår idag. Det försöker man ta reda på idag, men naturligtvis ska insatserna pågå kontinuerligt på alla områden från vaggan till pensioneringen. Det är det vi också har pratat om i det här Risk- och missbruksprogrammet som har tagits fram och som förnärvarande processas i social- och miljöutskottet.

Det finns också åtgärdsförslag i programmet. Där det framkommer att det är kommunerna som är ansvariga för det förebyggande arbetet och preventionen bland medborgarna. Enligt programmet förväntar man att kommunerna skall ha tagit fram ett förslag i maj 2015 på hur man ska vidta de här preventiva åtgärderna. Det är viktigt också att det blir ett fungerande dokument som tas på allvar och blir hyllvärmare. Nu vill jag lyfta fram Folkhälsans samordnare Alexandra Walk Liljeroos som har som ett av sina uppdrag att arbeta med de här frågorna och att bistå kommunerna med att ta fram de här programmen så att man får de så skräddarsydda som möjligt. Jag har förstått att så har intresset så här långt varit relativt svalt för de här frågorna.

Detta förhindrar inte att man genomför en myndighetsövergripande insats framförallt polisen efterlyser att man gärna skulle vilja ha under en tidsperiod som man fördjupar sig och borrar ner i de här frågorna och att man tar tjänstemän från både sociala myndigheter, polisen, skolan och övriga som gör en kraft insats att man är avdelad uteslutande för att jobba med narkotika under x antal veckor för att kartlägga och komma fram till vilka åtgärder som ska göras och hur stort missbruket är.

Jag ser också med förväntning på att vi ska få en ny tobakslag. Där man också kommer att förbjuda ytterligare användning av narkotika och så att säga så man behöver också kanske redan idag se över att man har tobaksfritt i de sektorerna där man har förbjudit det. Restaurangerna har ju lyckats kanske t.o.m. bättre än vad våra gymnasieskolor har gjort enligt den informationen som jag har.

Tobaksrökningen i sig är ju så att säga en av de stora inkörsportarna och man vet idag med forskningen att det är inte bara en inkörsport och start. Det är svårare att sluta om man är rökare och man får betydligt starkare reaktioner.

Jag tänker ytterligare tillägga om vad det gäller sänkning av promillegränsen till 0,2 promille och det finns mycket farhågor och det finns ett visst motstånd mot det att det är kanske inte ens lagligt i att tvinga någon att blåsa i precisionsalkometer om det är så att man inte har det som rattfylleri. Det där får juristerna strida om. Jag tycker ändå att det är viktigt att man jobbar för att det ska vara förbjudet att köra bil påverkad av alkohol. Även om man inte kriminaliserar det så ska det vara kanske som med trötthets liknande symptom att man får avbryta körningen om man blåser en promille i alkometern tills man har nyktra till och polisen ska ha rätt att avbryta det om man vägrar blåsa i precisionsmätaren. Det är en väg framåt. Tack.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Tack, ledamot Åke Mattsson som brinner och driver de här frågorna och årligen påminner parlamentet om hur viktiga de här frågorna är. Jag delar framförallt synen på utbredningen av droger bland unga och framförallt den liberala synen på lätta droger att de inte skulle vara skadliga. Hasch och kannabis breder ut sig i gymnasieskolorna och det är den bilden man måste ändra på. Kanske inte alltid med straff och förbud utan det behövs mycket information. Jag vet att ledamoten Mattsson har mycket åsikter i det här och det här är ett viktigt arbete som vi måste komma framåt med.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Ja, det är en viktig aspekt som ledamoten Hilander lyfte fram här och det är attitydförändringen och för min del så är det ganska klart att det måste påbörjas före högstadiet för att man ska kunna förändra den för har man skaffat sig attityd när man går in där så är det väldigt svårt att förändra den så man måste vara väldig tidig framme för att nå fram. Det finns en samsyn bland alla experter och alla som är insatta i det här området. Det är kanske inte skadligt och man dör inte utav det men det är klockrent att man blir passiv och dum i huvudet av att använda det. Helt klart.

Området är mer komplext än så för vi har också våld i hemmen där alkoholen har en väldigt stor roll. Det här förekommer i alla samhällsgrupper och det är problem inom alla områden när det gäller missbruk.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tycker att ledamot Mattsson har stor erfarenhet av det här med droger och jobbar säkert också rent praktiskt mot det, men det skulle vara intressant att veta för det pågår en debatt ute i samhället om det här med promille i trafiken och vin på staden och tillgängligheten av tobak osv. Vad har ledamoten Mattsson för åsikter i den frågan? Det skulle vara intressant att höra.

Ltl Åke Mattsson, replik

Även det här är en komplex fråga och när det gäller promille i trafiken så tycker jag att det är väldigt viktigt. Jag pratar om alkoholfria zoner. Det är någonting som kommer från Sverige, att man har vissa zoner som är alkoholfria och man väljer vilka zoner som absolut ska vara alkoholfria och var det får förekomma. För det gäller ju i nykterhetsarbetet att man har en trovärdighet. Trafiken är en sådan, absolut alkoholfri zon att signalen ska vara tydlig att även om det inte blir straff så ska man aldrig köra när man har druckit alkohol och är medveten om det. Idag kan man ta ett mellanöl och direkt sätta sig i bilen och köra för man vet att man inte har promille. Det är inte ändamålsenligt. Det borde vara förbjudet. När det gäller alkoholförtäring på allmän plats så där är det en balans. Naturligtvis tycker jag att ju mindre tillgänglig alkoholen är desto bättre är det, men budskapet måste också vara trovärdigt och man måste ha allmänheten med sig.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller med om att det är en balansgång det här att vilken tillgänglighet ska man ha och vad är det som inte ska vara tillåtet, men det är klart att man märker ju att det blir allt mer tillgängligt. På något vis så ska det på alla evenemang finnas öl- och spritservering eller i alla fall öl- och vinservering. På något vis går det inte utan det. Det kan hända att om vi menar allvar så borde vi stagnera upp det här. I och för sig så sägs det att det går en hälsotrend bland ungdomar att man ofta dricker alkoholfria viner och alkoholfria öl på krogen. Då borde man tycka att där vi vuxna också är inte borde kunna vara möjligt att dricka alkoholhaltiga viner och öl utan kanske vi också skulle kunna nöja oss med alkoholfritt.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Vi har en samsyn där och jag tror att vi är helt överens men frågan är komplext och det kan också vara att man skaffar trovärdighet i de grupper som har stora problem eller där det finns potential att man kan få det så gäller det att vi tar rätt åtgärder. Vi har ju som exempel att polisen ser som ett väldigt stort problem och det är att man dricker ett glas champagne när man firar nyår vid torget i Mariehamn. Ska man få göra det eller inte? Det har sagts att nej, jag tycker att det ska vara förbjudet att det inte får finnas alkohol någonstans så att polisen ska bötfälla dem. Då blir det ett problem för de här människorna tycker att ”men herregud har man inte viktigare saker att göra, varför man inte satsar på det och det”. Då tappar man kanske trovärdighet på ett område där det är viktigt att man har alla med så att man håller sams. Det viktiga är att man ser till framförallt vad vi ska satsa på. Ingen alkoholanvändning före 18 års ålder. Det borde vara lika självklart som med körkortet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, talman! I samband med tilläggsbudgeten när den var här för några dagar sedan så ställde jag några frågor om hur det här arbetet har gått framåt med extra anslag. Efter de frågorna beslöt jag mig för att skriva den här motionen nr 38 som handlar om att genom offentlig privat samverkan ska man finansiera delar av kortrutten. När jag började titta på det så konstaterade jag att man har glömt att nämna någonting om Sottunga i Sottungatrafiken i budgeten för att det kommer att påverka den trafiken när man ändrar om hela trafiksystemet i södra skärgården med kortrutten som planeras. Så då föreslår jag i motion 39 att När miljökonsekvensbedömningen för kortrutten för östra Föglö är slutfört påbörjas miljökonsekvensbedömningen för att ansluta Sottunga till tvärgående linjen via ett nytt färjfäste på nordvästra Sottunga. Arbetet utförs parallellt med miljökonsekvensbedömningen för västra Föglö. Jag tror att vicetalman Jansson kanske trodde att jag skulle sätta det före, men det är nog mest för att man ska få allt som ett helhetsprojekt. Det var det jag var ute efter.

Det här OPS som jag förkortar det på svenska, det har ju ett fint engelskt namn annars och jag är inte engelsk språkig så jag använder OPS. En sådan lösning i de här trafikfrågorna om man ska titta på de alternativen och jag vill gärna ha ganska stora projekt. Så kanske att östra Föglö är för litet projekt för att gå in för det, men om man delar upp det som flerstegsraket där man börjar under handla om det ena och göra upp avtalen i flera omgångar så kanske att det blir intressant.

Så det är av den orsaken som jag föreslår då att östra Föglö, Sottunga trafikens koppling till tvärgående och västra Föglö utreds om det kan genomföras som ett projekt fördelat på tre etapper genom offentlig privat samverkan. Det här har att göra med det att ska vi ha ett extra anslag, ska vi begära allt på en gång eller ska vi styra extra anslaget till Vårdö bron i så fall. Det här är tankar som jag för fram och jag tycker att man ska arbeta med de här alternativen parallellt och se vart vi kommer och hur finansieringen utav allting ska bli.

Jag har lite tid kvar. Jag har skrivit en motion till som är en långkörare. Under många, många år ända sedan jag första gången kom in i politiken i Föglö år 1991 då pratade man om att utlokalisera arbetsplatser. Det har varit olika förslag i många omgångar och jag föreslår att landskapsregeringen listar vilka uppgifter som av regionalpolitiska skäl kan utlokaliseras till skärgårdskommunerna eller till landskommunerna från centralförvaltningen och kommer med förslag om utlokaliseringar i kommande budgeter. Det kan vara bra att ha en förteckning att vilka kan vi eventuellt utlokalisera. Jag nämner i brödtexten i den här motionen skärgårdstrafikens bokning. Den har ju figurerat i 20 år att utlokaliseras men det har aldrig blivit av. Rummen har t.o.m. stått färdiga en gång i tiden men de togs aldrig i bruk. Naturskyddsområdet och den förvaltningen kanske, jakten eller skogsförvaltningen. Det finns flera alternativ. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Den nämnda motionen är bra och det finns orsak att försöka ge svar på de frågorna. Ingen landskapsregering har hittills lyckats med det. Sedan har ledamot Sundblom också några mindre bra motioner. Åtminstone en och det är motion nr 39 att börja rådda bort den nödvändiga insatsen för kortrutt över Föglö för Kökar och Sottunga och på både och östra och västra Föglö med att konkurrera med de nödvändiga investeringarna med en dröm om ett nytt färjfäste på nordvästra Sottunga. Det är verkligen att riskera hela den här framtiden för regionen. Vi menar att Kökar, Sottunga och Föglö är en sammanhållen ekonomisk region.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Nej, det är inte att rådda bort. Förbindelsen tvärgående genom skärgården bör finnas oberoende för det är ett sätt att förbinda den norra och södra halvan utav skärgården. Den behöver vi ha kvar. Sen är det så att det är grunt genom sundet i Sottunga och när man behöver byta färjor så blir det muddringsarbete och vad kostar det. Kanske är det bättre att byta sida för oberoende hur tvärgående linjen ska fungera eller vart den ska gå så är det kortare körningar att köra på västra sidan rakt ner eller svänga västerut. Vilket man vill. I båda fallen finns det tidsvinster i det här. I frågan om Sottunga så är djupet också väsentligt i sammanhanget.

Vtm Roger Jansson, replik

(mikronen avstängd) Ursäkta. Det gäller också företag. Nu plockar man in företag till de här skärgårdskommunerna från fasta Åland för att få service och det blir väldigt dyrt. Det går åt jätte mycket timmar. Så det är rimligt att den här regionen av skärgården kunde slås ihop. Då vet jag att Sottungaborna vill åka till Långnäs enligt den gamla metoden att man ska snabbast in till Mariehamn, men det är inte vår målsättning utan vår målsättning är att få den här regionen att överleva. Inklusive Sottunga och Kökar och då måste man satsa på det här på östra Föglö.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jag tycker att vicetalman ska observera att jag säger inte var tvärgående ska ansluta. Visst, jag har en åsikt om det men jag ser helst att vi kommer till resultat och kommer till resultat och får igång byggstarten i det här. Så jag avvaktar ingenjörernas kunskap i den här frågan. Vad gäller de s.k. utbyarna, som de benämns, mellan Sottunga och Kökar. Den trafiken kan vi inte begära ska lösas med en färja som tar 40 bilar utan vi måste nog fundera på någon annan form av trafik med en mindre bilfärja, som blir som matartrafik för att komma in på linjen. Det är min vision för det hela. Därför att det är så få familjer som det berör och då är inte behovet så stort och då måste vi se vilka fartyg vi använder. Vi vinner så mycket kapacitet på de större färjorna.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vad gäller offentlig privat samverkan så ligger ju intresset för den privata som investerar att det fortsättningsvis också finns en drift att hantera. Det är det som är själva grundtanken i offentlig privat samverkan. Det ska man komma ihåg. Det är driften man vill komma åt. Driften av en hamn på östra Föglö är tämligen marginell. Det är snöplogning och lite annan kontroll. Det är i princip färjedriften vi talar om. Det som man också behöver komma ihåg vad gäller OPS är det att det blir ingen investeringskostnad för landskapsregeringen. Utan istället kommer hela driften belastas driftsbudgeten och det kommer också att se ut på ett helt annat vis i vår driftsbudget i så fall och det ska man vara medveten om. För det tredje så är det min bestämda uppfattning att vi inte ska aktivera OPS innan vi har fått klartecken från finska sidan hur det går med extra anslag för investeringar i kortrutt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Nej, extra anslaget ska vara huvudspåret. Jag tänkte mig att man skulle parallellt försöka se till att man är långt kommen. Jag ser tunneln till Lumparland ännu som kan bli en framtida idé och då är det intressant det här med finansieringen.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Till skillnad från ledamoten Torsten Sundblom så ser jag inte likadant på det här. Jag anser att går vi in till våra finska riksmyndigheter med en begäran om extra anslag, då är det seriöst. Vi gör det för att ni i lagtinget gör bedömningen att det inte är möjligt att finansiera en dylik investering med egna medel. Det tycker jag är väldigt viktigt. Jag vill också påminna och erinra ledamoten Torsten Sundblom att han tidigare har varit en stark förespråkare av att vi skulle gå in med extra anslag för kortruttsinvesteringar.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ja, det är jag fortfarande men jag ser ett riksdagsval i vår och det som inte är förankrat då vad gäller extra anslag så det kommer knappast att ske på fyra år förrän vi har nästa riksdagsval. Så när våren kommer och man har inte förankrat färdigt med tjänstemän och ministeriet när regering byts så kanske att loppet är kört för en fyra års period. Det är därför jag har skrivit den här motionen för jag tycker att jag fick lite för svaga svar i samband med tilläggsbudgeten om hur långt man har kommit och hur förhandlingarna gick fram. Det är det som är bakom den här tanken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Innan jag inleder mitt anförande om avgifter i skärgårdstrafiken vill jag helt kort säga vad gäller extra anslagsansökan att landskapsregeringens absoluta målsättning är att före den nya riksdagen tillträder ska Ålands Lagting ha tagit del av en lagframställning. Det är så det går till i samband med extra anslag och den ska också finnas då tillgänglig på finska sidan. Det är helt sant det som ledamoten Torsten Sundblom säger att när regeringsprogrammet spikas för en fyra års period så bör alla väsentliga delar finnas på plats. Så också lagframställningen om extra anslag från Ålands Lagting.

Det som jag egentligen tänkte beröra lite i mitt anförande är avgifterna inom skärgårdstrafiken. I den bästa av världar ledamöter, skulle jag gärna lägga ett förslag där skärgårdstrafiken är avgiftsfri både för den enskilde och för transportidkarna, men som sagt bästa ledamöter det ä i de bästa av världar. Samtidigt skulle jag inte idag kunna försvara ett sådant förslag därför att vi har en avgiftspolitik inom samtliga verksamheter som landskapsregeringen finansierar. Jag tänker t.ex. inom ÅHS. Jag tänker inom ÅMHM.

Avgifterna inom skärgårdstrafiken genererar i runda slängar 1 miljon euro per år och det är en gedigen summa som behövs för att verksamheten ska gå runt. Vi har påbörjat ett gediget arbete med att reformera avgiftssystemet, med att reformera bokningsreglerna, med att försöka få bokningssystemet och betalningssystemet in i detta sekel. Jag kan också informera om att det inte har varit lätt. Där till försöker vi nu ytterligare skapa en kombinations möjlighet mellan den kollektiva trafiken till land och det som erbjuds till sjöss så att det ska vara möjligt att lösa ut en biljett som gäller för både buss och för färja.

Varför har då landskapsregeringens avgiftsstadga sett ut som den har gjort? Varför har vi en positiv särbehandling av skärgårdsborna? Ja, landskapsregeringen har medvetet aktivt valt en positiv särbehandling av skärgårdsborna som också uppfyller dagens krav och därför att det är viktigt att den som i sitt dagliga liv har ett absolut tvunget att använda färjorna ska ha möjlighet till det utan att den ekonomiska belastningen blir för stor.

Vi har avgiftsbokningsregler som möjliggör ett liv och leverne på ett helt annat vis än vad det gör för en icke skärgårdsbo. Det är vad vi har valt med positiv särbehandling. Däremot har vi inte valt det som motionären skriver i budgetmotion nr 37 dvs. en positiv särbehandling av tunga lastbilar. Nej, det är inte någonting som landskapsregeringen har gått in för.

Motionären önskar att avgiften ska sänkas för tunga lastbilstrafik. Man önskar också att det ska vara specialbehandling vad gäller taxan. Den ska vara lägre. Den lägre taxan ska gälla året runt och man vill kompensera det inkomstbortfallet med att påsätta personavgifter under sommartid.

Vad gäller personavgifter så tror jag att vi ofrånkomligen går mot det hållet att vi kommer att måste införa personavgifter, men det kräver en egen redovisning eftersom det är momsskyldigt. Därtill krävs det ett betalningssystem som kan svara upp mot de berättigade krav som trafikanterna har. Jag vågar påskina att vi inte har ett sådant system i bruk i dagsläget men vi har en plan, en strategi för hur vi ska nå det. Vi har skrivningar i budgeten för år 2015 och det är möjligt att vi redan år 2016 kan ha ett nytt bättre betalnings- och bokningssystem både för skärgårdstrafiken och för kollektivtrafiken som helhet.

Med dessa ord tackar jag för ordet. Tack, talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag tänker inte ge mig in i avgifts diskussion något mera för jag har skrivit en motion om det här och det talar för att jag vill ha förändringar där och vill att det ska drivas mera som en näringspolitisk fråga.

Jag vill fråga ministern angående ansökan om extra anslag. Har ministern tillsammans med finansministern varit till regeringen och diskuterat den här frågan och börjat förbereda den?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Nej, finansministern och infrastrukturministern har inte varit till den nuvarande regeringen och fört de diskussionerna. Det vore knappast heller lämpligt med tanke på att det inte är säkert att den nuvarande regeringen som kommer att sitta efter nyval. Däremot förs informella kontakter med våra partier i Finlands Riksdag, samt att vi på tjänstemannahåll har påbörjat ett beredningsarbete. Där till har också trafikavdelningens eminenta tjänstemannakår i princip färdigställt det material som kommer att ligga till grund för den lagframställning som sedermera Ålands Lagting har att ta ställning till. Jag tror inte att vi hinner här under hösten. Det beror inte på avdelningen, utan det beror på att jag själv har varit sjukskriven ganska lång tid, men senast i början på januari bör den finnas här för att den ska kunna ligga till grund i arbetet framledes för Finlands kommande regering.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag skulle rekommendera att man bokar flyget och far, för det är alltid bra att vara tidigt ute och diskutera kommande behov. Det är alltid det, för det görs långtidsplaner och det är både ministrar och tjänstemän inblandade fast de byts men byter man några ministrar sen så vandrar nog arbetet i regel vidare. Så jag skulle nog beställa biljett.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för det rådet. Jag tror ändå att vi väljer att följa den linje som vi har. Vi har ett gott kontaktnät till Helsingfors. Inte bara Åländsk Center utan hela den samlade regeringen har goda kontakter och det är också fritt fram för alla andra här i Ålands Lagting och alla ledamöter att i kontakterna till Helsingfors vara tydlig och tala om vad Åland vill och därmed stärka våra positioner i huvudstader. Tack.