Plenum den 19 november 2014 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Vi hade från Ålands Framtids sida lite tidskris när vi skulle in med motionerna. Vi hade många resor och mycket annat som kom emot och det som vi hade på listan var sjukdomskostnadsavdraget och det var avräkningsgrunden och därför är vi ganska glada att våra kolleger lyfter upp de här frågorna.

När det gäller sjukkostnadsavdraget så drog vi förra gången den här frågan och liberalerna stödde på ett förtjänstfullt sätt och jag kan säga att vi är beredda förstås att göra detsamma nu.

Det pratas om utvärderingar och det kanske finns flera olika sådana också på samma sätt som det fanns olika versioner av budgeten. Den första utvärderingen vi fick ta del av i social- och miljöutskottet så visar ju föga förvånande att det var de som var sjuka som drabbades av det slopade avdraget och faktiskt också de som hade det sämre ställt. Så jag tror att det man tänkte sig från första början att det gick till alla möjliga lyxoperationer. Det var inte riktigt på det sättet. Så det är ju det, vilka åtgärder som är avdragbara, det är ju det som är det viktiga.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag är fullt medveten om att för ett år sedan i motsvarande situation så hade Ålands Framtid en motsvarande budgetmotion och vi stödde den då och det är tacksamt att vi är flera som fortsättningsvis har samma uppfattning om situationen så att åtminstone vi två lagtingsgrupper kan driva den här frågan så får vi se om vi stöter på några sympatier hos de andra lagtingsgrupperna eller inte.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är ju givetvis så som det har sagts i tidigare replikskiften att man måste ha en viss inkomst för att man ska kunna tillgodogöra sig avdraget. Men om jag inte missminner mig så visar den här utvärderingen om ekonomin, att en relativt god familjeekonomi raseras ganska snabbt om det blir ett allvarligt sjukdomsfall i familjen. Så nog är avdraget viktigt och precis som ledamoten Perämaa säger att när man inte har presenterat något annat utan man bara försämrar för de sjuka och de svaga men man kommer inte med några ersättande så är det inte speciellt bra. Utan det här är någonting som vi kan hoppas ifrån båda partier att någon i finans- och näringsutskottet också från majoritetsblocket börjar inse vad det här handlar om.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Englund

Tack, herr talman! För det första vill jag säga att jag stöder landskapsregeringens budget och jag tycker att det är en mycket bra budget i den situation som landskapet är. Jag tänker inte gå in på något längre linjetal i det sammanhanget. Vi har här tidigare hört många. Så jag tar det kort här. Jag bläddrade igenom några utav de här motionerna som kom och det finns vissa saker där som jag tycker att man kan diskutera i utskottet och kanske förbättra egentligen lite den här budgetbehandlingen.

Den första motionen så var egentligen den som var upp till diskussion igår. Det var det här angående det här med vildsvinen. Det är jätte bra att man har lagt den in där motionen är och att det kommer upp i diskussion i utskottet för att det är en mycket viktig sak och jag förstår att de flesta var överens om det tidigare. Där behöver man nog gå igenom det här ordentligt och även titta på det här hur man kan fördela det här och ge helt enkelt en ordentlig pott till jaktvårdsföreningarna och till de jaktlagen som lyckas ta bort de här vildsvinen. Man behöver också titta på lagstiftningen hur man skulle kunna gå vidare till att möjliggöra att inte det här ska vara ett djur som vi ska ha i vår fauna och flora här på Åland. För det kommer att göra mycket skada i framtiden.

En sak som jag nämnde under tidigare budgetdebatt för något år sedan var den här ringvägen som man har motionerat om här Vårdö Lumparland. Det är också jätte bra att det projektet kommer upp för diskussion ytterligare och där har vi också på gång ska vi säga redan att man har börjat jobba med Prästö-Töftöbron så att man kan ta sig över mellan Sund och Vårdö. Det är redan på gång. Jag tycker i det här sammanhanget när man diskuterar de här ringvägarna så borde man kanske bredda lite det här tänket. Vi har också en ringväg mellan Hammarland och Geta som man borde ta in i en sådan här utredning och som man kunde gå vidare med. Det är samma sak där att det skulle förbättra kommunikationerna och möjligheterna till att ordna olika transporter. Gör man det här båda sakerna att man skulle få ringväg runt Lumparn och man skulle få det mellan Geta och Hammarland skulle betyda att Åland blir ganska så mycket rundare. Man har fördel med busstransport, varutransporter och t.ex. så får vi största delen av våra oljetransporter till Långnäs idag, vilket också skulle betyda mycket för transportkostnaderna. Särskilt ska vi nämna den kollektiva trafiken, som skulle gå att åtgärda på ett helt annat sätt runt Åland om man har den här ringvägen runt Lumparn. Det skulle underlätta mycket. Beroende på dragningar hur man gör så skulle kanske också Chipsen och deras varuleveranser som går därifrån till Långnäs hamn t.o.m. bli kortare och också för turismnäringen skulle det vara en stor fördel. Så jag skulle faktiskt önska om man får föregå behandlingen att man skulle höra styrelseordföranden gemensamt för Lumparland och Vårdö och att man också tog in styrelseordföranden för Geta och Hammarland till utskottet. Då tror jag att man får en ganska bra inblick vad dessa kommuner har diskuterat i de här sammanhangen och vilka åsikter de kommer att kunna framföra. I och med att det tidigare har funnits uppvaktningar inom det här området till landskapsregeringen.

En liten detalj som jag diskuterade med infrastrukturministern och som jag förmodar att redan var på gång i förvaltningen och att man har börjat jobba med det och det är vägbelysningen i Sund i Finnby. Där byggdes vägen om för något år sedan och där kom det refuger osv. för att dämpa farten vid skolan, dagis, äldreomsorgen och ungdomslokalen. Det är bra som det är, men när det är mörkt så är det ganska svårt att se och det har hänt olyckor ganska nyligen på den här sträckan. Så det är någonting som man borde ta i beaktande när man fördelar de här anslagen på trafikavdelningen.

En liten detalj också om det här när man byggde om vägen i Bomarsund så försvann en busshållsplats som tidigare fanns där. Det förstod jag också att ministern skulle velat tillrättalägga och att man skulle få den tillbaks. Idag är det ju så att det är barn som är beroende av busstrafiken och som bor där nära och vi har också en minnesplats där som många turister stannar vid. Så det är med små medel som det här skulle gå att avhjälpa. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är ju förvisso glädjande att våra budgetmotioner väcker ett så stort intresse att majoriteten presenterar dem innan vi själva hinner. Jag har ingenting emot att man tänker sig en utvidgning av en förstudie av Lumparland-Vårdö ringvägen till att gälla också för andra delar av Åland. Jag har tänkt i samma banor då när vi formulerade budgetmotionen, men det fanns en liten oro att om vi gör det för stort så kanske det inte blir någonting. Kanske det första exemplet kunde visa fördelarna med ringvägar. Om vi har en enighet om att vi utvidgar utredningarna och förstudierna från början så absolut inte mig emot. Jag menar att precis som ledamoten Anders Englund på ett bra sätt sade det att vi gör Åland rundare. Vi gör ringar som möjliggör för turistströmmar och möjliggör turistiska anläggningar på ett bättre sätt. Det skulle skapa ett stort mervärde för Åland.

Ltl Anders Englund, replik

Tackar för det. Det passar så bra i och med att jag har haft upp den här diskussionen vid ett tidigare budgetmötes behandling. Därför tog jag upp den på direkten, men jag tycker att det är intressant att vi nu har diskuterat bara den här skärgårdsutbyggnaden och kortrutten. Det här gäller hela Åland. Det skulle vara jätte bra om man skulle kunna få en kalkyl på det här också hur mycket det skulle göra för det åländska näringslivet och minska transporterna. Om en varubil kör från Mariehamn till Lumparland och sen ska den till Sund och Vårdö. Det här gör mycket om man kan korta av det här. Jag tror faktiskt inte att det skulle vara så stora investeringar heller. Vägbyggena är ganska lätt att veta vad de kostar per meter. Det kan vara svårare med de här sjöpassen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det stod i tidningarna på ledarplatsen att vi kanske håller på med för mycket utredningar och borde utreda alla utredningar. Sen kanske vi har eller vi vet att vi har en massa broprojekt och vägprojekt redan men trots det så vill jag hålla med lagtingsledamoten Englund om att det här är någonting som vi borde seriöst och inte bara prata om utan verkligen försöka få till ett projekt där man utreder det här. Inte bara hur vägen ska gå och rent tekniskt utan vad det skulle ha för samhällsekonomiska syneffekter. Då tänker jag också på den kommunala sektorn och den service man ska göra i samarbete med t.ex. inom äldreomsorgen eller barnomsorgen eller skola mellan de här kommunerna som är ganska perifera och småskaliga men som tillsammans blir större. Norra Hammarland har väldigt långt till Näfsby och har stora problem med skolskjuts. Man kanske kunde fara till Geta skola istället eller vice versa också mellan Vårdö och Lumparland. Så jag tycker att man skulle försöka få till stånd det här på fullaste allvar. Och också inkludera den här västra delen.

Ltl Anders Englund, replik

Ja, tack. Jag märker att ledamoten Sundman och jag är absolut överens i den här frågan. Det är någonting som vi behöver göra. Jag drar mig till minnes att det var i en ledare i tidningen Åland som Lampi skrev om det här och kanske lite förundrade sig. Jag har haft precis samma tankar i den leden som ledamoten Sundman framförde här. Det här är någonting som vi bör göra. För det här har hela Åland nytta av.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Sen tycker jag att i den här utredningen så borde man också titta på alternativa finansieringsmodeller och inte bara att landskapet rakt upp och ned bara bygger, betalar det här och driver det. Det kan finnas näringslivsintressen som är intresserade av att ta del i det här och man kan också utreda om det skulle vara ett alternativ att finansiera det här med bom peng. De första femton åren eller någonting sådant som man gör på andra håll i världen när man bygger sådana här omfarter. I samband med det så kunde man också kanske låta ett privat konsortium förverkliga det här. Ta den här bompengen och ge en subvention från landskapets sida, som blir mycket lägre än att landskapet ska göra det här och skattebetalarna ska stå för det. Också de kommuner som gynnas kanske kan komma med i ett sådant här samarbete och delvis delta i finansieringen för det skapar stora synenergieffekter som är till nytta och de facto kanske gör att kommunerna överlever och att deras näringsliv kan utvecklas osv. Så det här är som att komma till absoluta nollpunkten. Den energin som finns på andra sida utredningen kanske vi har stor nytta av.

Ltl Anders Englund, replik

Ja, i stort så är vi överens här också. Jag tycker också att man kan titta på en alternativ finansiering här för ser det åländska näringslivet att det här skulle vara till en jättestor nytta så går man säkert in och försöker lösa även de här finansieringsbitarna. Vi vet också att kommunerna skulle ha jättestor nytta av det här i och med att man kanske också får mer inflyttare i de perifera kommunerna. Befolkningen kommer att öka egentligen runt hela landskapet med de här utbyggnaderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Ledamot Englund nämnde här en ordentlig pott vid jakten av vildsvin. Jag förstår inte logiken varför vi ska lägga ut ganska stora summor pengar på att jaga de få vildsvin vi har. Utan kanske höra jaktvårdsföreningar först hur intresset för jakten av det här är om vi kan förenkla det på andra sätt. Jag tror inte att det är de här stora summorna som det beror på. Vi har ju som jag nämnde i ett replikskifte igår redan stora andra bekymmer i naturvården på Åland. Vi märker att när vår fågeljakt minskar så minskar också vistelsen på holmar och skär där vi har utredningar t.ex. mårdhund som ställer till massor med besvär. Mårdhundsjakten för jägare är ingen angenäm jakt. Det är ingen nytta direkt på det viset. Vildsvin kan man ju ändå ta vara på som köttprodukt.

Ltl Anders Englund, replik

Tack för det. Jag stöder faktiskt att man kunde öka de här anslagen med beaktande av det som vildsvinen kan ställa till med helt enkelt. Jag tror att en liten pott till de här jaktlagen som samlar in medel ifrån jägarna, så skulle det medföra att man kanske skulle rusta upp en jaktstuga eller någonting och man har gemytligt och grillar lite korv osv. och får sätta sig ner och dra några historier. Så jag tror att det skulle vara lämpligt i det här fallet med vildsvinen att sätta in en ordentlig pott.

Ltl John Hilander, replik

Tack för det förtydligandet, men jag tror att våra jaktlag är väldigt organiserade idag och man har ganska gemytligt. Så jag tror att den här jakten ändå skulle kunna fortlöpa utan några större anslag.

Sen till det som ledamoten sade om ringvägar. Det är något jag förundrar mig över. Jag är ung i den här situationen och det här är ganska självklarheter för mig att man borde utreda synenergieffekterna kring sådana här satsningar. Jag är förundrad över att det anses som nytänkande att skapa ringvägar och skapa synenergieffekter mellan små kommuner.

Ltl Anders Englund, replik

Det är nog inget nytänkt det här utan det här har förekommit under en lång tid som man har diskuterat det här. Men det är ju så att medlen är ju begränsade vad landskapsregeringen har möjlighet att göra och de budgetmedel är ofta hänvisade tills projekten kommer vartefter. Det här börjar bli mer och mer som en sak som man bör tänka på. Just det här att hela Åland och alla grannkommuner ska leva och invånarantalet ska öka. Så jag tror faktiskt att i dagens läge så borde man lyfta upp den här frågan högre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ledamot Englund tar upp ett ringvägsprojekt och att man bör se hela Åland som en enhet när det gäller satsningar på vägar. Vi från Ålands Framtid motionerade redan år 2005-2006 om att man skulle beakta de här tankarna och jag har inget minne av att ledamot Englund stödde Ålands Framtid då, men det är så länge sedan. Jag försökte ta upp den här motionen och titta på hur den såg ut, men det blev ett stort motstånd kan man säga från de fast bosatta där nere och det tror jag att man bör först starta upp med att undersöka om det finns intresse överhuvudtaget från markägare att upplåta mark, satsa och bygga en väg där. Så att man inte börjar ungefär som med när man undersökte Föglö tunnelns förutsättningar.

Ltl Anders Englund, replik

Det är helt riktigt som ledamot Eklund säger att den vägen bör man gå, men man måste ha alternativ på de här vägsträckningarna och det är ju då man behöver i det skedet kontakta markägarna. För annars blir det ofta motstånd när de här vägdragningarna ska komma fram. Vi vet att det är en stor miljöpåverkan i många byar och många vackra platser, som man måste diskutera här. Ingenting är omöjligt på det här om man går någorlunda varsamt fram så brukar sådana här lösningar gå att man kommer framåt med vägdragningar. Så är det ju på alla områden som vi hittills har byggt vägar.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, är det så att man börjar med sådana här utredningar så skulle jag nog börja starta med att undersöka markförhållanden och markägarnas intressen innan man sätter ner något mer energi och arbete med att göra några beräkningar om det här. Sen ska man också beakta att när vi lade det här förslaget så var det här var under en tidsperiod då det fanns pengar i landskapets budget. Nu är vi i en situation där man egentligen inte borde ta mer åtaganden på sig, men ändå så presenterar centern och ledamoten Anders Englund en utredning och undersökning som är mer kostnadsdrivande och mer åtagande. Jag vet precis att skulle jag få som jag ville och markägarna skulle vara med på det i norra Hammarland så är det precis som ledamoten Englund säger att det är väldigt bra ringeffekt av att man inte behöver köra en återvändsgränd utan man kan köra runt och att service skulle bli något helt annat.

Ltl Anders Englund, replik

Jag kan ju säga att det här har pågått länge. Då när jag själv var trafikminister så var det väldigt aktuellt då i Hammarland och Geta kommun. De var då t.o.m. på uppvaktning till mig och kanske till hela landskapsregeringen och diskutera det här ärendet och överlämnade en skrivelse som säkert torde finnas kvar. Men vi vet precis som ledamot Eklund sade att det finns olika åsikter i byarna där hur de här vägdragningarna ska göras. En del är emot och andra är för. Det fanns sådana som sade också att man skulle sätta, fast det var officiellt från Hammarland och Geta kommun, så skulle man sätta det nederst i byrålådan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ja, det var just den här näringseffekten för transporterna som gjorde att jag också skrev under den där motionen, som nu ledamoten Englund berörde. Visst man kan med samma argument utvidga den. Om man ser på att oljan kommer till stor del till Långnäs så det är klart att det skulle vara mycket fördelaktigt att köra den på en ringväg. Det är precis samma sak som det här som jag tog upp här tidigare idag med lastbilsavgifterna på färjorna. Bygger vi en ringväg och använder vi den offentliga eller privata samverkan eller vad det nu heter på svenska som finansiering och tar upp bom peng. Tar vi upp bom peng så kan det vara ok med färjavgifter men tar vi inte bom peng då bör lastbilsavgifterna också på färjorna bort. Det är ungefär samma sak det här.

Ltl Anders Englund, replik

I princip så håller jag med ledamoten Sundblom om den diskussionen som han för. Man har lite frångått egentligen från det här tankesättet att landskapets färjor är ju egentligen förlängda landsvägar. Vi borde ha ett någorlunda samma system över hela landskapet. Så har det varit i många år och skrivits i de åländska budgetarna, att skärgårdstrafiken är förlängda landsvägar. Nu har vi kommit till ett nytt system att ta betalt för det här, ska bara skärgårdsborna betala eller ska alla som trafikerar det åländska vägarna och sliter på asfalten osv. för det behövs pengar att betala.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ja, det är ju det. Sedan är det ju frågan om näringslivet och privatpersoner för privatpersonera kör av andra skäl än arbete. Så där kan det vara en viss skillnad. Men just i den här frågan så tror jag att ledamoten Englund och jag skulle gå hand i hand.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack, ledamoten Anders Englund för ett engagerat anförande. Från trafikavdelningens sida har vi ingenting emot att göra ytterligare undersökningar av vad som lagtinget önskar, men jag vill också vara tydlig med att vi kommer att måste ha mera personal. Om de önskningar som finns här i lagtinget ska kunna verkställas inom någon som helst rimlig tid så måste personalstyrkan förstärkas ytterligare. Det är absolut ofrånkomligt. Det vi talar om här är stora investeringsprojekt där bara förprojekteringen kräver ordentliga och rejäla arbetsinsatser, men finns det ett önskemål från lagtingets sida ska vi självklart förverkliga det.

Avslutningsvis vad gäller elektrifieringen av korsningen i Finby så kan jag informera ledamoten och lagtinget om att projekteringen där redan har inletts. Så det kommer att verkställas inom kort.

Ltl Anders Englund, replik

Ja, det sista får jag bara tacka för och jag förstod att det var på gång och det är mycket bra. Det vart mycket bra när belysningen kom till den tidigare korsningen som är till östra Saltvik på samma vägsträcka i Haraldsby. Det förmodar jag också att det blir i Finby.

Vad gäller personalen som man behöver så har jag full förståelse för att det måste finnas resurser för att utreda det här. Jag vill ändå lyfta det här för jag tycker att det är så pass viktig projekt det här för hela Åland när man diskuterar de här ringvägarna. Man borde få resurser till det och det hoppas jag att man kan diskutera i finans- och näringsutskottet med de berörda tjänstemän som finns där.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Plenum avbryts för en kort lunch paus och återupptas klockan 12:40.

Plenum fortsätter.

Vtm Viveka Eriksson

Tack, talman! Landskapet och kommunerna har ett gemensamt uppdrag, att ordna tillvaron så bra som möjligt för alla ålänningar. Arbetsfältet är uppdelat en del ansvar ligger på kommunerna och en del på landskapet. Samtidigt så är det ju så som många också säger idag att vi borde till stånd mer samarbeten mellan kommunerna och mellan kommunerna och landskapet. Så är det med t.ex. väghållningen i landskapet. Liberalerna har tidigare framfört förslaget att all trafikhållning ska samordnas under samma hatt, en organisation som verkställer nybyggen och underhåller vägarna i landskapet. Tyvärr har landskapsregeringen inte kommit ett steg närmare en samordning av väghållningen. I arbetet med samhällsreformen fanns en grupp som såg över infrastrukturen och den gruppen leddes av vicetalman Jansson. Områden som skulle vara både funktionella och ekonomiska att samordna. I budgeten finns inte många spår av de förslag som framfördes i den arbetsgruppen. Så jag undrar var har det arbetet hamnat? Möjligen så kan det finnas ett embryo till samordning i planeringsfrågor och byggnadsinspektion, men det är oklart var de ligger och vad som händer.

I en motion tar vi upp frågan om ett samarbete inom teknisk sektor mellan kommun och landskapsregering. Det har under väldigt lång tid skett aktiva satsningar på Godby som centralort för norra Åland. Finströms kommun har satsat stort på att göra centrum mer attraktivt och locka nyinflyttade till regionen. Byggnadsplanering har genomförts, satsning på kommunal teknik har gjorts, industri och affärsområden utvecklats. Kommunen har också tagit fram en trafikplan för att möta olika nya behov. Det som är ett stort problem här är att landskapsvägen norrut skär rätt genom det norråländska centrat och omöjliggör försöken att göra centret mer attraktivt. Från kommunen har olika kontakter tagits till trafikavdelningen med önskemål att landskapsregeringen ska delta i planering och förverkligande av trafiklösningen för den del landskapet är ansvarigt. Hittills har påstötarna inte varit fruktsamma. Det har inte funnits ett intresse att medverka.

Så nu uppmanar vi landskapsregeringen med den här motionen att aktivera sig och tillsammans med kommunen söka bästa alternativen för att föra trafiken förbi Godby centrum på ett sätt, som är mindre störande och mer trafiksäkert än idag.

Ett annat samarbete Bomarsunds besökscentrum har tidigare varit aktuellt mellan Sunds kommun och landskapet. I budgeten sägs nu att driften av besökscentret ska utredas mera. Vi liberaler är övertygade om att ett förverkligande av Bomarsunds besökscentrum skulle vara till stor fördel för besöksnäringen, samtidigt som vår speciella status som demilitariserat neutraliserat landskap skulle lyftas fram mer publikt. Omvärlden har ögonen på Åland och vår självstyrelse och kommer gärna hit för att bekanta sig med vår speciella lösning. Ett besökscentrum skulle bidra till att ytterligare höja vår profil. Enligt uppgift arbetar nu Bomarsunds sällskapet med lite nya lösningar och Visit Åland har beslutat stöda en satsning på besökscentret i syfte att förstärka Åland som turistdestination. Landskapsregeringen måste nu ta tag i den här frågan, delta i planeringen och också förhoppningsvis i kommande budget fördela PAF -medel för att äntligen komma igång med bygget av det här besökscentret.

Självfallet hoppas jag nu på ett stort stöd för de här två motionerna. Alldeles särskilt har jag noterat att socialdemokraterna har engagerat sig i norra Åland under senaste tiden och därför räknar jag särskilt mycket med stöd från socialdemokraterna för det här är verkligen två motioner som berör nora Åland.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! I infrastrukturministerns frånvaro så ska jag beröra frågan om samordningarna inom infrasektorn där jag var ordförande för den arbetsgrupp som jobbade fram flera förslag. Det finns alltså en tillsatt infragrupp där jag också deltar, som gäller väg, verkstad och lager. Alltså den största ekonomiska enheten inom den här sektorn. Gruppen har kommit fram till att det är närmast landskapsregeringens och Mariehamns verksamheter som är de stora och där man behöver ha samordning. Den här månaden kommer vi ännu att ha överläggningar med statsstyrelsen från landskapets sida i den frågan så det går långsamt men det rullar framåt. När det gäller det övriga området så är det på gång inom brand, men kommunerna bromsar. Byggnadsinspektionen på gång. Kommunerna bromsar. Planeringen går mycket långsamt och kommunerna bromsar.