Plenum den 19 november 2014 kl. 09. 30


Talmannen Tiden är ute. Ltl Anders Eriksson, replik



Yüklə 0,61 Mb.
səhifə4/11
tarix15.01.2019
ölçüsü0,61 Mb.
#96877
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11

Talmannen

Tiden är ute.



Ltl Anders Eriksson, replik

Tittar man på helheten så är det enligt vår mening absolut realistiskt, att ta bort 5 procent rakt av över landskapsförvaltningens fögderi som det sades tidigare. Det tror vi att är fullt möjligt. Vi tror också att vi kommer att komma till betydligt längre ner så småningom. Det pekar siffrorna på. Jag håller med. Jag vet att vi har många gånger haft intressanta och spännande diskussioner om siffror. Vi är väl kanske extremt intresserade båda två av sådant här. Därför blev jag otroligt frustrerad över det här budgetförslaget som kom. Det var liksom inte några händer och fötter på och att försöka göra jämförelser när det inte går när det är ett nytt upplägg och man försöker göra jämförelser med hur det har varit under tidigare år. De siffror som vi presenterar är från 1987 till 2012. De visar ändå att landskapet Ålands offentliga sektor har ökat med 32 procent under åren 1987 -2012. Nu sades det att den här kurvan har svängt. Jag ser med spänning fram emot de siffrorna.



Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Ltl Roger Slotte

Herr talman! Näringslivet är samhällets motor. Den finska ekonomin går knackigt och det kommer i förlängningen även att påverka Åland, så länge det ekonomiska systemet ser ut som det gör idag i enlighet med självstyrelselagen. Arbetslösheten förväntas öka under vintern.

Talman, det är viktigt att landskapsregeringen på alla sätt verkar för att våra företag och arbetsplatser kan bevaras och överleva den ekonomiska kris som vårt samhälle nu går igenom. Vi måste komma ihåg att det är näringslivet som ger det ekonomiska utrymmet för reformer och åtgärder. Utan ett välmående näringsliv har vi inte råd att upprätthålla ett fungerande välfärdssamhälle.

Talman, jag tror att vi måste vara mycket lyhörda mot alla näringsgrenar och vara beredda att vidta de åtgärder som kan behövas. I sammanhanget vill jag också betona att livsmedelsklustret har ca 1300 arbetsplatser när man tar alla ringeffekter i beaktande. Utan jordbruk har vi ingen livsmedelsindustri och inget livsmedelskluster. IT-sektorn har växt kraftigt de senaste 15 åren och är idag en betydande bransch. Det ska vi vara glada för.

Talman, alla arbetsplatser är oerhört viktiga och för det åländska samhället behöver vi därmed särskild uppmärksamhet på det. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ledamoten Slotte betonar vikten av hur viktigt näringslivet är för motorn i samhället och det delar jag helt och hållet uppfattningen om och betonar också vikten av livsmedelsklustret. Anser ledamot Slotte att man under den här perioden som landskapsregeringen har suttit att man har jobbat tillräckligt för livsmedelsklustret och att man har bantat ner LBU programmet och bantat ner avbytarsystemet och fortsättningen följer väl antagligen. Anser man att man har jobbat tillräckligt för landskapsregeringen och framför allt från centerns sida för att få en tilltro i livsmedelsklustret.



Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Visst. LBU-programmen har reducerats från tidigare. Det är en svår ställning för livsmedelsklustret idag. Det vet vi, men ändå så måste vi se till helheten också. Vi måste också komma ihåg att alla andra företag har det ganska svårt idag. Man brukar säga att lamporna slocknar i skärgården ibland, men det är också så att lamporna slocknar också bland företagarna. Eller åtminstone så lyser de ganska dåligt för tillfället på flera ställen. Tack.



Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag nämnde i mitt tidigare anförande att de bekymmer som finns är också bland småföretagarna och inte bara inom livsmedelsklustret. När vi pratar om den här tilläggsbudgeten angående de här 318 000 euro så vill jag ha kvar för att eventuellt i samråd med organisationerna jobba fram ett system där man kunde stöda livsmedelsklustret, men jag lyfte också fram vikten av att se på andra företagare om behovet. Det är landskapsregeringens sak att komma med ett förslag och jag ser inga sådana förslag egentligen i budgeten. Det är ju så att ledamoten Slotte som sitter med i regeringen har en stor möjlighet att lyfta fram de här frågorna och jag ser inte att det finns där.



Ltl Roger Slotte, replik

Ja, herr talman! Det är ju så att precis som ledamot Eklund säger att det finns behov på flera ställen och jag är övertygad om att landskapsregeringen som är operativ i det här sammanhanget ska titta på de utmaningar som kommer och försöka förbättra det så bra som möjligt.



Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Ltl Torsten Sundblom

Tack, talman! Jag ska börja lite försiktigt med en motion som jag har skrivit om ansvarsfull avfallshantering. Då är det om att få fram en lag om producentansvar. Det finns nämnt i budgetframställningen, men det står ingenting om när man ska komma den utan bara under året. Den här har varit igång och lovats upprepade gånger. Redan årsskiftet 2012-2013 då skulle den komma sades det flera gånger och det lovades när man ställde frågan. Därför föreslår jag att en lagframställning om producentansvar föreläggs lagtinget i mars 2015. Jag tycker att om den har varit med under hela mandatperioden så då är det viktigt att den också kommer att bli klar.

Då ska vi gå vidare och då kommer jag till avgiftsfrågan i skärgårdstrafiken. Jag skrev tidigare en skriftlig fråga som jag sedan drog tillbaks genom att den krockade med motionsskrivandet och sade då till ministern att jag drar tillbaks den och så skriver jag motion i ärendet i stället och det hade jag ju tänkt göra från första början också. Nu är det på det viset att om man tänker på avgifter. När, åtminstone jag då som också hade politiska uppdrag i Föglö när avgifterna infördes accepterade frågan om avgift och att de ska införas. Då var det uttryckligen med det förbehållet att den tunga trafiken, våra lastbilar, vårt näringsliv inte skulle drabbas. Det var den stora frågan. Annars tyckte vi att vi kan betala ett årskort så står vi för en liten del vi också utav kostnaden. Så tänkte vi i skärgården. Nu är situationen den att fem av Ålands sex skärgårdskommuner drabbas av de här avgifterna. Det blir inte samma förhållanden t.ex. landskapet sköter vägunderhållet utan att det debiteras avgift för lastbilarna, medan kommunen debiteras avgift för lastbilarna för sitt vägunderhåll. Det här är orättvist, tycker jag.

Vad jag föreslår i den här motionen BM 37 är att man ska revidera skärgårdstrafikens avgiftstaxa och införa sommartaxa som börjar gälla år 2015. För det som ytterligare späder på den här orättvisan är när man kommer till sommartaxan och lastbilsavgifterna går upp i höjden. Till en privatperson som tar ut en gruslast så är avgiften 76 euro på sommartaxan och så debiterar man momsen på det så blir det nästans 100 euro. Så det här skulle jag säga, som jag sade i en replik till näringsministern igår att jag tycker att det här också ska betraktas som en näringsfråga då när det gäller just byggnationer som sker. Allt byggande kostar mera med tunga transporterna. Det gäller vår fiskeindustri. I och för sig har fiskeindustrins laster ett stort värde, men ändå är det en utav de här sakerna som tynger på att tröskeln blir för varje pålaga som kommer lägre för att man kanske behagar byta verksamhetsställe och det skulle vara förödande. För tittar vi på siffrorna för företagsskatterna så åter igen har vi fått sett att fiskeföretagen ligger högt på listan på de företag som går bra och genererar bra med skatter och genererar mycket arbetskraft. Det här är en av orsakerna till att man borde se över just lastbilsavgifterna. Hur ska man se över dem? Ja, jag kan mycket väl tänka mig att man funderar igenom möjligt med person avgifter och att de tas in. För det är ju trots allt en hel del folk som kommer sommartid och som reser. Då skulle man kanske få in lite pengar. Jag har heller ingenting att invända om man skulle se över pris förhållanden mellan de olika årskorten. Det är idag skillnad på grönt, rött och gult osv. Det är egentligen inte så stor skillnad idag. Så man kanske ska se över det också.

En sak till som man skulle kunna tänka är det att vi spenderar pengar på att anställa sommarpersonal för avgiftsuppbärande. Är det nödvändigt? Där kan vi kanske spara in någonting. Jag har jobbat så pass länge på färjorna så jag vet att man hinner springa runt och ta betalt om man vill. Tack.

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Det här är en intressant motion det här som ledamoten Torsten Sundblom har lämnat in. Jag har funderat lite på det här med avgifterna. Det är väl klart att det är en kostnad för de skärgårdsbor som vill ha ut varor etc. med tunga fordon och lastbilar, men tittar du på tidsåtgången var det gör att transportera varor dit ut så är ändå den här avgiften som den tunga trafiken betalar en marginell del av den totala transportkostnaden. Det är ju arbetstiden och tiden det tar för att transportera ut varorna som är majoriteten och den mest betungande.



Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Tiden ja. Tar jag en betongbil ut i Föglö så får jag betala 3 timmar väntetid plus avgiften. Det är verkligheten. Det är inte kilometrarna längre som avgör utan det är timmarna och väntetiden. Det är en betungande sak för den som t.ex. utför byggnadsverksamhet och mycket byggnadsverksamhet utförs för samhällets räkning. Kommunerna är också en aktör i det.



Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Det är ju precis som det är att det blir långa väntetider, men det är också aktat och jag tycker ändå att det är bättre att den tunga trafiken har en viss avgift än att införa personavgifter. För det är ju så att skärgården är ju också beroende utav turistverksamheten och jag tror att det skulle slå mycket tokigt mot turismen att införa personavgifter. Så om man ska ställa tungtrafiksavgifter mot personavgifter så tror jag att det är bättre att vi har det som vi har det idag.



Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ja, jag hör att ledamoten Nordberg, som båda har skärgårdsanknytning, har olika åsikter i den här frågan. Jag anser det att just den här förhöjningen med sommaravgiften är väldigt besvärlig. Hela den här avgiftspolitiken för företagen borde göras till en näringslivsfråga. För vem genererar mer skatter? Vi ser eller åtminstone jag ser på skattesiffrorna som kommer till Föglö. Det är betydligt mer som genereras via företagen.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för engagemanget åter igen i skärgården. Säg vad man vill om ledamoten Torsten Sundblom, men han håller ställningarna för skärgården och det ska han ha en eloge för. Jag vill säga redan här och nu att jag kommer att återkomma i ett huvudanförande kring komplexeteten kring avgifterna för det är väldigt svårt att ge i en replik redogöra för dem. Den diskussion som pågår här nu så visar att det finns olika åsikter om avgifterna, vem de ska tas av och hur de ska tas osv. bortåt. Jag noterar att när ledamoten Torsten Sundblom talar om näringslivet så är det främst fiskeindustrin han talar om. Talar jag med någon annan ut i skärgården så kanske det är turisterna som är deras näringsliv och de tycker då att det är viktigast att de har lägre kostnader och att man inte inför personavgifter. Jag återkommer i ett huvudanförande i den här frågan.



Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Nej, det är inte bara fiskeindustrin jag pratar om. Det är hela biten. När man hör lastbilsägarna som säger att det är lika bra att sälja bort lastbilen. Då är det någonting som är fel.

Jag ska också säga det att på ett gemensamt möte för alla skärgårdskommuner i Vårdö senaste våren, så lämnade man en skrivelse till landskapsregeringen. Den skrivelsen har jag överräckt här för några dagar sedan till ministern och då hade ministern ännu inte sett den ännu. Svaret på skrivelsen har inte kommit, trots det som står i förvaltningslagen om när man ska svara på en skrivelse eller ett initiativ som har inkommit. De tre månaderna har gått ut för länge sedan.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Till den delen har ledamoten Torsten Sundblom helt rätt. Jag har fått den här skrivelsen nu i min hand och den är instämt hos landskapsregeringen i juni och borde ha besvarats inom tre månader. Det är den absoluta målsättningen som finns att man så skall göra, men eftersom landskapsregeringen arbetar med avgiftstaxorna inför år 2015 så har man valt att hålla tillbaks tills vi kan ge ett definitivt besked, att i spekulativt syfte tala om att vi tycker si eller så är tämligen onödigt. Vad skärgårdsborna vill ha är fakta och fakta kan vi inte leverera förrän beredningsunderlaget är klart.



Ltl Torsten Sundblom, replik

Ja, tack för den förklaringen. Trots allt så borde meddelandet ha kommit att pga. av det och det så behandlar vi inte det förrän då och då. Tack.



Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Budgetmotion nr 31 som handlar om sjukdomskostnadsavdraget är det jag ska berätta om. För något år sedan valde sittande landskapsregeringen att först ge ett förslag om att slopa sjukdomskostnadsavdraget helt och hållet efter påtryckningar från samhället i stort och också från oppositionen och lagtinget så valde man att komma med ett förslag som kan kallas för ett försämrat sjukdomskostnadsavdrag. Där man satte en inkomstgräns ganska lågt på 15000 euro per år i total inkomst som gräns för när man kan söka ett fullt sjukdomskostnadsavdrag. I samband det detta så gavs ett löfte som vi uppfattade det, från socialministern om att istället för det här försämrade sjukdomskostnadsavdrag skulle komma med någonting nytt. Osäkert vad och oklart vad, men där stöd för personer kanske i en svag ställning i samhället med låga inkomster kunde få ett stöd istället för det här avdraget som en hjälp till att klara av sin vardag i fall av sjukdom. Sjukdomar drabbar ju förstås människor i alla inkomstklasser och kostnader som uppstår i samband med det påverkar alla människor oberoende av inkomstklasser. Man har ju vant sig vid ett liv som grundar sig på inkomster man har satsat till hus och andra saker. Vilket ofta betyder att man behöver ha sina inkomster för att klara av vardagen. Så påverkan av speciellt allvarlig sjukdom finns för alla människor. Tidigare i ett annat sammanhang här i lagtingsdebatten så fick jag den bilden av att socialdemokraterna inte längre var intresserade av det här något andra som skulle komma istället för det här försämrade sjukdomskostnadsavdraget. Så det tycks nu osäkert om vi kommer att få se något sådant förslag. Nu går landskapsregeringen in för att temporärt som man säger det d.v.s. man går in för att förlänga kompensationen till kommunerna för det här försämrade sjukkostnadsavdraget. Vi föreslår då i brist på det här andra att lagtinget skulle ge uppdraget till landskapsregeringen att förbereda en lagframställning som skulle återställa sjukdomskostnadsavdraget till tidigare nivå för att på det här sättet ge människor som drabbas av sjukdom den ekonomiska hjälp och trygghet. Tryggheten för de människorna rubbas genom allvarlig sjukdom. Givetvis finns det en merkostnad i och med detta så är det ju, men den här ändringen kan ske först efter att lagtinget har antagit en lagframställning. Vi har också gett andra förslag som minskar på utgifterna i den egna förvaltningen och är beredda att till den här delen ta på lite utökade kostnader för att hjälpa människor dvs. ålänningar.

Så jag väljer att i det här anförandet bara presentera den här budgetmotionen.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Sjukdomskostnadsavdraget är inget effektivt avdrag. Det ges t.o.m. två år efter det som sjukdomarna har uppstått. Däremot har den här regeringen ett mycket effektivare sätt att stöda låginkomsttagare. Vi har nämligen höjt grundavdragets maxbelopp med 680. Det kommer alla låginkomsttagare till del. Det är väldigt viktigt att de som är sjuka får bibehålla låga avgifter inom hälso- och sjukvården och hålla högkostnadsskyddet på en låg nivå. Dessutom föreslår vi i det här budgetförslaget att man ska införa allmän tandvård för de som har en disponibel inkomst på under 15800 euro. Vi kommer också att ytterligare höja grundavdraget. Det kommer de ålänningar som har de minsta inkomsterna till stor nytta och glädje förhoppningsvis.



Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, herr talman! Ett höjt grundavdrag ger visserligen en viss skattelättnad åt människor. Det gör det, men drabbas man av sjukdom så kan man drabbas av oerhört höga kostnader som kan lindras på ett annat sätt av ett sjukdomskostnadsavdrag. Även med en viss fördröjning men det ger ändå en trygghet om man vet att man så småningom kommer att kunna få tillbaks en del av de kostnader som man har tvingats på via sjukdomen. Även om det kommer i ett senare skede så vet man att man har någonting som är på kommande. Det bidrar till en trygghet som vi menar att vi här i landskapet via lagtinget kan vara med och ge våra åländska invånare. Vi ska ge den tryggheten åt dem.

Vad gäller kostnaden för tandvård i sin helhet så menar vi att det försämrade sjukkostnadsavdraget som minister Aaltonen är inte pappa men kanske mamma till för förslaget kom ju därifrån. Det har lett till ökade tandvårdskostnader för invånarna.

Minister Carina Aaltonen, replik

Alltså det är befängt att påstå något sådant, ledamot Perämaa. Därför att de personer som har absolut lägsta inkomsterna kommer överhuvudtaget inte åt möjligheten att kunna göra något sjukdomskostnadsavdrag för man har så låg skatt. Så det där stämmer verkligen inte. Det är dessutom så att vi har gjort beräkningar på det och det är verkligen ett mycket dåligt avdrag om vi vill rikta in oss på dem som har små inkomster. Däremot har vi höjt utkomststödet rejält under den här mandatperioden. Dels grunddelen för ensamförsörjare, men också den övriga grunddelen. Sedan har vi också de här 10 procentiga kostnadsökningen för kostnaderna på Åland är högre på Åland än i riket. Så vi har verkligen inte försämrat och det visar också ÅSUB:s statistik som också ledamot Perämaa kan ta del av och inte stå här och beskylla regeringen för osanning.



Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi hade sett fram emot med intresse det ersättande förslag om hur man kunde hjälpa invånare. Kanske sådana i en svagare ekonomisk situation med ersättande förslag istället för det slopade och sedermera försämrade sjukdomskostnadsavdraget. Men något sådant förslag har vi ju inte sett och socialdemokraterna har antytt här att något sådant förslag kommer vi heller inte att se. Så därmed kan man konstatera att det inte har blivit lättare att vara allvarligt sjuk under socialdemokratisk ledning tyvärr och vad gäller avgifterna till ÅHS så kan vi ju konstatera att majoriteten i den mycket omtalade omställningsbudgeten från våren 2012 klart och tydligt har angett att avgifterna vid ÅHS ska höjas rätt kraftigt och jag kan ju inte säga att vi förväntar oss med glädje, men förmodligen kommer det ett förslag från socialdemokraterna om att höja avgifterna också.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Ledamot Perämaa nämnde i sitt anförande att när man blir sjuk så behöver man ha sin inkomst. Det är också det vi måste titta på att vi också måste sänka avgifterna runtomkring. Ledamot Perämaa nämnde huslån bl.a. i sitt anförande och jag tror inte att själva sjukkostnadsavdraget hjälper sjukdomar eftersom det är en sådan fördröjning. Här måste vi titta istället att vad vi kan göra för andra saker som hjälper då och nu. Det nämndes grundavdraget. Vi har också nyligen höjt hemvårdsstödet och sen är det som vi pratat om att vi fortsättningsvis jobbar för låga avgifter och att det är någonting som vi strävar efter, trots att ledamot Perämaa i sitt förra replikskifte säger annorlunda. Det är någonting vi jobbar för och tittat på det helt enkelt.



Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Titta på andra varianter. Vi har i några års tid nu med stor tålmodighet väntat på detta något annat som utlovades av socialdemokraternas minister, ansvarig på området minister Carina Aaltonen som skulle ersätta de försämringar i sjukdomskostnadsavdraget. Den majoriteten som ledamoten Winé också representerar införde det, men vi har inte sett röken av det och då menar vi varje fall att ett heltäckande sjukdomskostnadsavdrag rimligen bör vara bättre för invånare än ett försämrat sjukdomskostnadsavdrag. Kanske kunde vi kunna enas om den lilla detaljen i varje fall. Vi tycker att det är ganska enkelt och klart. Sätt tillbaks den i omställningsbudgeten. Den som ledamoten Winé har varit med och omfattat. Där säger ni att ni ska höja avgifterna vid ÅHS med en miljon euro. Det är ni som driver på höjda avgifter.



Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Vi jobbar fortsättningsvis för låga avgifter. Vi jobbar fortsättningsvis för att människorna ska kunna komma till en hälso- och sjukvård med låga avgifter och med en bra tillgång. Så det jobbar vi vidare med. Förändringar som vi har gjort sjukkostnadsavdraget så är att vi har höjt grundavdraget. Nu har vi också gått in för hemvårdsstödet, som inte alls ledamot Perämaa vill nämna nu. Det bara nämns om försämringar. Jag tycker att man också behöver titta på det här på ett objektivt sätt, att man verkligen ser vad det är som har gjorts och när vi tittar på de här ÅSUB:s utredningar så har det inte blivit sämre för de enskilda. Däremot så verkar det som att liberalerna just nu vill ha avdrag och då är det väl kommunerna och invånarna där som får ersätta det.



Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! För den som har läst budgetmotionen så står det inte på det viset. Vi förutsätter kompensation för det här avdraget. Det är i varje fall intressant att höra det här att socialdemokraterna nu kanske avviker från resten av majoriteten iså fall och jobbar för låga avgifter vid ÅHS och det tycker vi iså fall är bra, men det finns många intressanta saker i avgiftsstadgan där som man ändå borde fundera på. Det förvånar mig att de inte de sakerna har kommit fram. Det borde gärna införas ett låginkomstskydd i avtalsstadgan så att personer med låga inkomster kunde ha ett skydd i kostnadsbilden på det sättet. Det har socialdemokraterna uppenbarligen inte fört fram. Det har diskuterats om avgiftsfrihet för barn- och ungdomar vilket också kunde hjälpa för ensamstående föräldrar osv, men det har inte hänt någonting på det området heller tyvärr.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag ska inte polemisera med ltl Perämaa om sjukkostnadsavdraget. Jag vill bara ge ett tips till finansutskottet och ledamoten Perämaa att om tid medges under behandlingen i finansutskottet så ta del av de utredningar som har gjorts inom landskapsförvaltningen om just hur det här avdraget egentligen fungerar och hur ineffektivt det egentligen är och komma till samma insikt som vi i regeringstrupperna som har tagit reda på den här informationen i detalj. Jag tror att också lagtingsledamot Perämaa kanske och hela partiet byter åsikt. Det är ganska intressant fakta som finns och det är som sagt tillgängligt för finansutskottet.



Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är alltid intressant med att ha ett gott underlag för sina beslut och vi hävdar inte på något sätt att ett sjukdomskostnadsavdrag är helt felfritt eftersom det grundar sig ändå på disponibla inkomster, men jag hävdar fortfarande att sett ur ålänningens situation så är det bättre i stort med ett bättre sjukdomskostnadsavdrag än ett sämre sjukdomskostnadsavdrag. Det borde ju kunna vara en rimlig utgångspunkt i varje fall. Vi har gett det 2 år till landskapsregeringen att komma med ett ersättande förslag som kunde rikta samhällets stöd till den som blir sjuk för det är ändå det vi diskuterar. Människor blir sjuka och man drabbas ekonomiskt av det. Så att försämra någonting och att lova att komma med någonting bättre, men så kommer man inte med något bättre utan menar att det var bra att vi slopade det för det var inte så bra. Verkligheten är att resultatet av ett sådant agerande är att det blir sämre.



Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Om man sätter sjukdomskostnadsavdraget i en helhetsbild för en sjuk person, det finns sådana exempel uträkningar, så då blir det ett väldigt trubbigt hjälpmedel om syftet är att verkligen hjälpa den sjuka personen och stöda den ekonomiskt. Särskilt om personen är en låginkomsttagare. Så det är just sådana uträkningar och exempel som mycket pedagogiskt och ingående har gjorts av landskapsförvaltningen och jag hoppas att förvaltningen kan vara behjälplig och att berätta det här för finansutskottet för när vi såg de här utredningarna så var det många farhågor kom på skam och det var ett mycket seriöst beredningsarbete. Jag rekommenderar att ta del av det.



Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Åter igen. Då borde man ha kommit med någonting mera riktat i sådana fall. För vi har fortfarande den situationen att människor, även om man inte inför ett fullt sjukdomskostnadsavdrag så blir människor sjuka och många drabbas ekonomiskt av det. Då när landskapsregeringen lade fram förslaget som ledde till lagstiftning så då hörde finans- och näringsutskottet många organisationer som representerade olika patientgrupper. Vi kunde erfara helt tydligt att även om det kanske riktar sig dåligt med vissa avdrag så kunde det hjälpa väldigt många människor, som blev i en besvärlig situation utifrån sin sjukdomsbild och sin situation. Så att inte hjälpa någon alls därför för att ett verktyg kanske slår lite snett eller inte som man har tänkt sig i någon situation, är inte bra. Då måste man välja någonting som är bättre i sådana fall och inte slopa samhällets stöd helt och hållet.



Yüklə 0,61 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin