Plenum den 23 maj 2011 kl. 13. 00

	Ålands lagting	STENOGRAFISKT PROTOKOLL

Plenum den 23 maj 2011 kl. 13.00

Plenum den 23 maj 2011 kl. 13.00 1

Plenum börjar 2

Meddelanden 2

Bordläggning 2

1Ändring av djurskyddslagen

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 11/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 18/2010-2011)

Enda behandling 2

2 Införande av barnomsorgspeng

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2010-2011)

Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion (HM 54/2007-2008)

Enda behandling 24

3 Funktionshinder, rehabilitering och hjälpmedel

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2010-2011)

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 51/2007-2008)

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 35/2009-2010)

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2009-2010)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2009-2010)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2009-2010)

Remiss 36

4 Vapenamnesti

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 18/2010-2011)

Remiss 38

5 Utvärdering av förebyggande ungdomsarbete

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 20/2010-2011)

Remiss 39

6 Demokratiprojekt för elev- och studeranderåden

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2010-2011)

Remiss 40

7 Specialenhet för skolbarn med särskilda behov

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 52/2010-2011)

Remiss 43

8 Frästa räfflor i mitten på tvåfältsväg

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 9/2010-2011)

Remiss 45

9 Internetbokningssystem för fordonsbesiktning

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 21/2010-2011)

Remiss 46

10 Riskkapitaltillgången

Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 48/2010-2011)

Remiss 49

11 Nytt avgiftssystem för skärgårdstrafiken

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 26/2010-2011)

Remiss 51

12 Förkortad Föglöförbindelse

Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 49/2010-2011)

Remiss 53

13 E-recept

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 19/2010-2011)

För kännedom 55

14 Energi från förnybara energikällor

Landskapsregeringens framställning (FR 20/2010-2011)

15 Ändrade ÅHS-avgifter

Landskapsregeringens framställning (FR 21/2010-2011)

16 Köttbesiktning

Landskapsregeringens framställning (FR 22/2010-2011)

17 Behörig myndighet för djursjukdomar

Landskapsregeringens framställning (FR 23/2010-2011)

18 Alkolås som kvalitetssäkring av person- och godstransporter

Landskapsregeringens framställning (FR 24/2010-2011)

19 Produktionsstöd för el

Landskapsregeringens framställning (FR 25/2010-2011)

20 Lag om ekodesign och energimärkning

Landskapsregeringens framställning (FR 26/2010-2011)

21 Erkännande av yrkeskvalifikationer

Landskapsregeringens framställning (FR 27/2010-2011)

22 Ny landskapslag om hälso- och sjukvård

Landskapsregeringens framställning (FR 28/2010-2011)

23 Strategi för den åländska skärgårdens trafiksystem ”Kortrutt 2011”

Landskapsregeringens meddelande (M 3/2010-2011)

24 Varroafritt Åland

Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 24/2010-2011)

Plenum slutar 56

Plenum börjar

Närvaroregistrering 30 är ledamöter närvarande.

Meddelanden

Talmanskonferensen har diskuterat tidtabellen för de kommande tre veckornas arbete. Vi kommer efter nästa måndags talmanskonferens att ge en mer exakt tidtabell. Vi vill förvarna om att det kan bli extra plenum på tisdag under den sista veckan och även fredagen den 10 juni. Det beror på hur ärendena landar här i lagtinget och hur arbetet fortskrider. Antecknas.

Bordläggning

1. Ändring av djurskyddslagen

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 11/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 18/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 25 maj. Godkänt.

Enda behandling

2 Införande av barnomsorgspeng

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2010-2011)

Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion (HM 54/2007-2008)

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Den här motionen borde ha tagits upp när vi tog barnomsorgslagen. Vi har tittat på motionen efteråt. Som även framkom i vårt betänkande till barnomsorgslagen så är vi skeptiska till en direkt barnomsorgspeng som delas ut till föräldrarna. Däremot ser vi positivt på att man försöker få i gång en mer omfattande privat barnomsorg landskapet. Just nu fungerade det inte tillfredsställande. Man upplever från företagen att det är väldigt svårt att starta privat barnomsorg inom den ramen som finns idag. Det borde vara betydligt enklare att starta privat barnomsorg, framförallt med beaktande av våra små kommuner och variationerna när det gäller efterfrågan av barnomsorg. Det skulle vara tillfredsställande och man kunde köpa in privat barnomsorg och starta eget. Det skulle vara tillfredsställande om det fanns mera privat barnomsorg som en konkurrent till den kommunala barnomsorgen.

I utskottsbehandlingen blev jag lite fundersam om ltl Roger Jansson var lite ovarsam med sanningen när han hävdade att det i Täby inte fanns någon kommunal barnomsorg överhuvudtaget. All barnomsorg är privat i Täby. När jag var ut på nätet och tittade så visade det sig faktiskt vara så. Det finns eventuellt en enda kommunal barnomsorg, resten är privat barnomsorg. Man är överlag väldigt tillfreds med det och det fungerar tillfredsställande. Man har kommit betydligt längre i Sverige med privat barnomsorg.

Också i riket har man privat barnomsorg. Man köper in tjänster på olika sätt, kommunerna handlar upp tjänsterna och i riket fungerade betydligt bättre än här. Här är det inte så stor vinst för kommunerna. Det är i princip samma kostnader eller ev. dyrare om man använder privat barnomsorg.

Med anledning av detta så har vi förkastat motionen. Utskottet har tagit de slutsatserna som vi gjorde i barnomsorgslagen och framfört dem här i vårt betänkande. Vi gör ett positivt förkastande. Vi vill att det här betänkandet ska bringas till landskapsregeringen för kännedom. Tack.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag vill börja med att tacka utskottet för att man överhuvudtaget har behandlat den här motionen. Det hör inte till vanligheterna här i lagtinget att man får sina motioner klart behandlade. Det är roligt att få sätta sig ner och läsa ett betänkande från de tankar man hade, även om det var så långt tillbaka i tiden som den 13 mars 2008. Det är ändå roligt att hålla de här diskussionerna vid liv.

Barnomsorgspengen har varit en fråga som mitt parti, numera moderaterna, har drivit under en lång tid. Vi ansåg att det skulle vara en utveckling i rätt riktning vad gäller barnomsorgen på Åland. Jag gick på skoj in och tittade på det stenografiska protokollet från när motionen remissbehandlades. Det här är vad vi lyckades producera då, 37 sidor text. Det var en ganska intressant debatt som började relativt vildvuxet och också ganska polariserat. Men efter att ha fört en diskussion en längre tid så visade sig att det fanns vissa punkter där man hade ungefär samma åsikter.

Det är något som utskottet har tagit vara på trots att man har valt att förkasta motionen.

Grunden till vår motion var att vi ville skapa en barnomsorgspeng som skulle ge en ökad valfrihet för föräldrarna och att främja privata alternativ.

Utskottet går in för att man ska skapa förutsättningarna för privata alternativ i den offentliga barnomsorgen. Det är ett steg i rätt riktning. Man för ett resonemang om hur man har gjort öster- och västerut och man har exempel på det. Man förde också ett resonemang betänkandet kring barnomsorgslagstiftningen. Man gav landskapsregeringen i uppdrag att titta närmare på hur man få till stånd den här typen av åtgärder som skulle leda till att vi skulle få lite fart inom barnomsorgen också inom den privata sidan.

Vi kan de facto konstatera att det idag i lagstiftningen finns sådant som ska underlätta för privat barnomsorg men som använts väldigt sparsamt. I dagsläget har vi en enda aktör inom den privata barnomsorgen, det är Steinerpedagogiken.

Sittande landskapsregering kommer knappast att hinna göra något rejält åt det här nu. Ett förslag om ändring av barnomsorgslagen eller liknande lär inte komma. Det här blir en huvudvärk för framtida landskapsregeringen. Därför är det också bra att det här betänkandet kommer till landskapsregeringens kännedom och till beredningen där.

För moderaternas del tycker jag fortsättningsvis att tanken om en barnomsorgspeng, som skulle ge största möjliga valfrihet, lever fortfarande kvar hos oss. Alla steg som tas som går mot samma håll, som vi en gång pekade, tar vi emot med tacksamhet och kommer att stiga på tåget när som helst.

Utöver detta som man nu skriver i social- och miljöutskottets betänkande behöver man också fundera på hur och på vilken nivå hemvårdstödet ska vara i framtiden. Det är också en debatt som förekommit här i salen under en längre tid. Hemvårdstödet ligger nu på en sådan nivå att det kanske inte är speciellt attraktivt om man inte i familjen har en annan lön som är så pass tillräcklig att man klarar av att stanna hemma. Därför bör man också lägga den frågan under lupp för att det här ska bli ett alternativ för så många som möjligt.

Det andra som vi pekade på i vårt förslag var att ett sådant här system skulle rikta sig till åldersgruppen 0-6 år. Beredningen har visat att man kan fundera lite vidare på om det finns ett behov av att ha en viss åtskillnad, framförallt åldersgruppen 4-6 år och åldersgruppen 9 månader-3 år.

Jag är hyfsat nöjd med att utskottet tar ställning till att vi måste skapa ett system som i bättre utsträckning än idag tar vara på privata alternativ inom barnomsorgen. Det finns ändå mycket praktiskt kvar att göra innan man får till stånd en situation där valfriheten för föräldrar är så stor som vi skulle vilja få genom i den här barnomsorgslagstiftningen. Tack.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! När jag tittade på vårt betänkande så tyckte jag att det kanske var lite otillfredsställande att vi inte tillräckligt tydligt hade motiverat varför vi gick helt ifrån den linje om privat penning som man skulle betala till föräldrar. Är man inne på samma linje, att vi är eniga här i lagtinget att det är bästa sättet framåt. Kanske man också från moderaterna släpper den här linjen med att man ger lika stor ersättning åt föräldrarna som det annars skulle kosta att ta barnen på daghem. Det finns en sådan utredning som man kanske har drivit förut. Hur ser man på den frågan?

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! I grunden ligger fortfarande vår tanke på att barnomsorgspengen, utgående från den tidigare utredningen, skulle vara en väg framåt. Vi är också realister och framförallt pragmatiker som får till stånd en ökad valfrihet för familjer. Visar det sig att det här är den vägen framåt som det går att vinna en politisk majoritet kring så stiger vi naturligtvis på det tåget. Men vi backar inte och säger att det som vi sade tidigare är fel och att vi tar avstånd från det nu. Om det finns en vilja från övriga partier att jobba framåt för att skapa valfrihet också på andra sätt så finns vi från moderaternas med även i den diskussionen och kan tänka oss även den typen av alternativ.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Mot bakgrund av den långa barnomsorgsdebatt som vi har haft och att frågan om valfrihet var väldigt aktuell så är jag lite förvånad över utskottets betänkande. Jag tycker inte betänkandet går till botten med det förslag som barnomsorgspengen bygger på.

För mig förefaller det nog som om moderaterna kanske inte riktigt har varit på det klara med vad de har motionerat om. Man har tydligen utgått ifrån Sverige där man har en barnomsorgspeng som kommunerna beslutar om och som går till privata barnomsorgsproducenter, inte in i hemmets plånbok som det står i motionen. Det är ett sätt att göra det möjligt med en barnomsorgspeng för privata företag att producera barnomsorg vid sidan av samhällsfinansierad producerad barnomsorg. Det är väl det man har i Täby som nästan inte har kommunal barnomsorg kvar.

Det är alltså inte att öka familjernas möjligheter att stanna hemma med barnen, det som vi har i form av hemvårdsstöd eller vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidrag har man också försökt införa i Sverige på kommunal nivå, men det har inte varit så framgångsrikt. Det är närmast de kristna i Sverige, som gärna vill att mamma ska vara hemma, som har försökt införa det. I Sverige har man annars en barnomsorgspeng som bygger på detta, medan moderaterna hos oss skriver att barnomsorgspengen skulle gå in i familjernas i plånbok. Det skulle vara ett belopp som skulle motsvara genomsnittet för en kommunal barnomsorgsplats. Det varierar mellan 8000-1000 euro. Om det är sådana pengar som vi ska börja föra in i de privata barnfamiljernas plånböcker så blir det kolossalt dyrt för kommunerna. Det är ju verkligen att skapa ett bidragssamhälle på helt orimliga villkor. Om människor föder barn och föräldrarna stannar hemma med barnen så ska de få en penning som motsvarar den kostnad som kommunen har per år för en barnomsorgsplats. Då får barnomsorgspengen en familjepolitisk betydelse långt utöver det som barnomsorgen är till för. Barnomsorgen är ju till för att göra det möjligt för föräldrar, både män och kvinnor, som önskar arbeta, studera eller är arbetssökande att de under dagen kan ha sina barn i av samhället kontrollerad barnomsorg. Må det sedan vara i privat eller i offentlig regi.

Jag tycker att det är lite svagt av utskottet att inte ta avstånd från det här förslaget om en barnomsorgspeng i den form som den föreslås i motionen. Jag antar att man vill förbigå det med tystnad för det verkar så pass orimligt.

Om man tänker sig att betala ut en sådan här barnomsorgspeng till föräldrarna så skulle det bli väldiga summor. Det skulle också bli väldigt svårt att hantera. Ni har dessutom tagit bort valfriheten för föräldrar med barn upp till tre år, som får ett syskon, att gå till den kommunala barnomsorgen. Skulle den föräldern också få pengar för det här barnet som man har hemma? Där finns inget alternativ, så det skulle automatiskt ta hem 10 000 euro till familjen det året.

Det här är nog inte så hemskt väl igenomtänkt om man uttrycker det milt. Jag tror att det är en sammanblandning av hemvårdstödet som vi har och barnomsorgspeng.

I Finland och på Åland har vi hemvårdstödet. Det är ganska gammalt vid det här laget och det har inte alls utvecklats i takt med tiden. Det är väldigt lågt. Kommunen kan i och för sig i plussa på hemvårdstödet, men det är ändå ganska marginellt. Om man vill öka valfriheten, genom att öka möjligheterna för dem som stannar hemma att ett högre stöd, så är det på hemvårdstödet man ska göra förändringen.

Herr talman! Sedan talar man om att man vill främja privata alternativ. Det står i utskottets betänkande att det privata torde vara mer kostnadseffektiv. Hur vet utskottet det?

Det som jag tycker att är centralt när man diskuterar privatisering av sociala tjänster är om man ska tillåta vinstgivande verksamhet inom social omsorg, sjukvård och skola. Det är jag nog mycket kritisk till. Det har visat sig att man får två effekter av det. Det ena är vanligtvis kvaliteten. Genom att ha mindre personal blir det kostnadseffektivare. Men det är ju det som är det centrala för kvaliteten inom barnomsorgen. Minskar man på personalen så får man givetvis lägre kostnader, håller man samma avgifter som inom det kommunala så lär det väl bli lite pengar över i bästa fall. Om det är ett bolag så kan man dela ut pengar till dem som äger det. Men är det detta som utskottet vill ha? Är man faktiskt inne för det? Jag förstår inte riktigt vad man menar. Sedan kan det vara föreningar, Waldorf- eller Steinerpedagogiken, där det finns motiv för att öppna upp för privata alternativ, t.ex. om man har en annan pedagogik. Om man tycker att utbudet av pedagogiska alternativ är för litet, så ska de som är intresserade av att utveckla en särskild pedagogik ha den möjligheten. Då är det oftast inte frågan om vinstdrivande företag. Det är entusiaster och eldsjälar som vill göra någonting annat än det som man gör inom kommunen. Den mångfalden skulle jag känna se mera om. Det visar sig också ganska tungt.

Att man på Åland skulle främja privata alternativ har vi dåliga erfarenheter av. I Hammarland såg man nog till att det inte blev någonting när det fanns några kvinnor som ville driva ett privat i dagis och i Sund var det hårt mot hårt. Det slutade med att det privata daghemmet lades ner. Det beror på att den privata daghemsverksamheten konkurrerar med den kommunala daghemsverksamheten. Det blir dyrt, både för kommunerna att stöda privata alternativ och samtidigt upprätthålla den kommunala servicen. Med våra små kommuner är detta mera en värderingsfråga och en ideologi när man säger att man vill ha privata daghem. Det är inte mig emot om de bygger på en alternativ pedagogik eller syftar till att utveckla barnomsorgen, men inte för vinstdrivande syften. Vi har sett ganska avskräckande exempel i Sverige.

I Finland har man gått in för servicesedlar och det är inte heller så enkelt. Folkhälsan i Åbo bedriver barnomsorg på svenska. Sedan finns det kommunala svenskspråkiga och finskspråkiga dagis. Servicesedeln täcker inte kostnaderna för de privata alternativ som faktiskt är dyrare än kommunens dagis i Åbo. Med den påföljden att föräldrarna måste betala en högre avgift om de ska svensk barnomsorg i privat regi i Åbo, vilket har lett till att en del går över till finsk barnomsorg eller det finns t o m sådana som har flyttat bort från Åbo för att gå i Pargas.

På pappret är detta möjligt men i praktiken är det sedan kanske inte så hemskt viktigt för barnfamiljerna som många av ideologiska skäl vill framhålla. Det centrala är att man har en god och trygg barnomsorg på ett praktiskt avstånd från hem och arbete. Där tror jag att kommunerna är rätt så överlägsna när det gäller att ge den service som barnfamiljerna vill ha. Tack.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det är alltid intressant att lyssna på ltl Barbro Sundback. I det här fallet om den enda vägens politik som tydligen är att göra som man alltid har gjort utgående från en socialdemokratisk modell.

Från moderat sida vill jag säga att vi visste precis vad vi motionerade om. Vi hör till den typen av politiker som försöker att i första hand nå ett gott resultat. Något som kan likna en grundidé som vi själva står för och tycker att är en god väg framåt. För att driva politik så har vi insett att man måste få andra med sig. Det var också det som jag gjorde uttryck för i talarstolen här senast.

När det gäller vårt förslag som utskottet delvis har omfattat så byggde det på två delar; öka valfriheten och främja privata alternativ. Man går nu in för att lyfta fram de privata alternativen som något positivt.

Sedan ägnade ltl Sundback hela diskussionen åt vår motion och inte åt själva innehållet i betänkande, vilket också var lite intressant.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är ju motionen som ligger till grund för betänkandet. Jag tycker inte att betänkandet analyserade motionen. Det är ganska hårresande när motionärerna skriver så här; "rent ekonomiskt innebär införandet av en barnomsorgspenning att pengar kommer att flyttas från drift av kommunal barnomsorgsverksamhet till barnfamiljers plånböcker". Ja, de som inte kör bil ska det också lyftas kommunala pengar in i deras plånböcker? De som inte utnyttjar en kommunal service ska de få kompensation av kommunen, om man för det här resonemanget vidare? Inte finns det en sådan här lösning någon annanstans heller. Jag menar att det bygger på ett missförstånd.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det visar på att ltl Sundback fortsätter att hävda att det finns bara en väg i politiken att gå. Det är den vägen som hon själv och socialdemokratin står för. Jag hävdar inte att det är på det sättet. Jag hävdar inte att vi alltid till hundra procent har rätt.

Genom att ge pengarna till föräldrarna så får de själva välja hur man ska sköta sin barnomsorg, vad är det för fel i den grundtanken? Jag kan inte se vad det finns för fel i den grundtanken. Det gör man också i hemvårdstödet och det gör man också i den tanken som utskottet nu för fram att man på annat sätt skulle stimulera privata initiativ inom barnomsorgen.

Däremot trodde vi på att det här är ett ganska obyråkratiskt sätt att göra det på. Vi bygger vidare på hemvårdstödet, döper om det till en barnomsorgspeng och sedan ger vi föräldrarna möjlighet att välja på vilket sätt man sköter barnomsorgen. Vi har förstått att det här är någonting som inte är politiskt genomförbart. Då väljer vi att lyssna till vad andra säger.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ideologiskt tycker jag att det är väldigt förvånande att moderaterna, som i allmänhet vill ha så lite offentlig sektor som möjligt och att så lite bidrag som möjligt ska delas ut, kommer med ett sådant här förslag. Om vi t.ex. tar skolan som exempel, vi har inte skolplikt utan läroplikt, om alla föräldrar som vill undervisa sina barn hemma, ska de också få motsvarande pengar som det kostar för barn i lågstadiet? Det måste ju vara konsekvenserna av det här resonemanget.

Herr talman! Jag tror faktiskt att moderaterna inte riktigt har tänkt efter. Att dela ut så där mycket pengar i folks plånböcker det är ju inte ett samhällsekonomiskt löfte som man inte kan ge. Det är den omvända världen på något vis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! När det gäller analysen av den här motionen och varför vi förkastade den så valde vi att inte gå djupare in i den. Vi var eniga om att det här inte var en väg framåt som man kan bli eniga om här i lagtinget. Vi försökte istället vara konstruktiva och visa en väg som kunde vara framåtskridande. Det finns många olika argument. Det framkom också i debatten varför man kanske inte ska ha den här typen av bidrag direkt till familjen. Det borde istället gå direkt till företagarna.

Om det blir billigare med privata företagare, när man har tittat på den svenska sidan så upplever man där att det kan vara ett billigare alternativ och det kan vara bra kvalitet. Det är ju föräldrarna som startar privata daghem för att de tycker att det är bättre, det fungerar bättre och tillgänglighet är bättre. Initiativet till att ha privata daghem kommer från föräldrarna. Man gör daghemmen så mycket bättre att man får dem att fungera. Kommunal dagisverksamhet måste inte heller alltid vara bra. Man far fram och tillbaka varje dag, nästan runt hela kommunen, för att lämna av sina barn.

Ltl Barbro Sundback, replik

Den förra barnomsorgslagen har öppnat upp för privata dagis. Det har ju funnits möjlighet i tiotals år, men det har inte kommit till stånd förutom när det gäller Steinerpedagogiken i staden. Jag försökte lyfta en annan problematik; i de små kommunerna så finns det vanligtvis inte utrymme ekonomiskt för dubbla system, ett privat och kommunalt. Det är mitt intryck. Men om ltl Åke Mattsson har någon annan uppfattning tycker jag att det hade varit viktigt att resonera om det. Vad beror det på att det inte uppstår flera privata alternativ, om det finns efterfrågan, om det finns finansieringsmöjligheter och kommunerna är positiva?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det är det som vi efterlyser i vårt betänkande, att det ska göras enklare, mer ändamålsenligt och smidigare. Även de som företräder Steinerpedagogiken beklagar sig över att systemet är väldigt tungrott. Vi ber landskapsregeringen att titta på ett mer ändamålsenligt system som gör det lättare för privata att starta daghemsverksamhet på Åland. Daghemsverksamheten kommer naturligtvis att vara kommungränsöverskridande. Ett daghem i Geta måste inte bara vara för Getabor eller om man har ett daghem i Mariehamn så kan det vara ändamålsenligt för getabor att man lämnar barnen på dagis Mariehamn.

För kommunerna kan det vara dyrt, om man under en kortare period har stor inflyttning, att starta upp en dagisverksamhet, skaffa fram utrymmen, anställa personal och ordna mat osv. Då kan alternativet vara att köpa och upphandla privat daghemsverksamhet. Det kan vara ett ypperligt alternativ för kommunerna. Det finns många olika möjligheter till detta. Vi vill mera att man ska titta på det, inte att man ska införa det. Är det så att man ser att det inte fungerar så då får man konstatera det.