Plenum den 23 maj 2011 kl. 13. 00
Talmannen Tiden är ute! Ltl Barbro Sundback, replik
Yüklə 373,1 Kb.
|
Talmannen Tiden är ute! Ltl Barbro Sundback, replik Steinerdaghemmet är interkommunalt. Det funkar nog tydligen idag. Kanske man kunde underlätta genom att låta föräldrar lämna sina barn i vilket dagis de vill. Det har man infört i Finland. Man är inte bunden till bostadskommun, men så gjorde man inte här med vår lag. Det måste väl bero på att kommunerna inte ville ha det så. Det var väl inte föräldrarnas önskan som var vägledande då. Ibland är det kommunen man tänker på och det andra kanske ofta är mera prat. Då ska man öppna upp för alla dagis att vara interkommunala. Man ska vara principiell. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Roger Jansson, replik Herr talman! För moderaten Roger Jansson var det lätt i social- och miljöutskottet att säga nej till frisinnade Roger Janssons förslag i samband med den här motionen. Efter att vi här i lagtinget, under ett års tid i social- och miljöutskottet, har behandlat barnomsorgslagen som resulterade i att lagtinget enhälligt hemställde om att landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget med en framställning som främjar privata dagvårdsföretags konkurrenskraft. Där fanns det motiverat i vårt betänkande då. När vi behandlade den här motionen så tittade vi på hur man har det i Finland och Sverige och kunde konstatera att de hade ett relativt likartat system som även befrämjar privata daghem med barnomsorgsersättning. Det är det som är förslaget och som vi behandlar här idag och inte någonting annat, ltl Sundback. När det gäller mer kostnadseffektiva privata daghem så är jag själv välbekant med två modeller. Täbymodellen där jag har två av mina barnbarn. Jag återkommer med ytterligare information om det.
Tiden är ute! Ltl Barbro Sundback, replik Herr talman! Man kan konstatera att moderaterna inte vill prata om sin motion mera och det tycker jag är en stor framgång i den här processen. Vi håller oss till betänkandet. Det är väl bäst att göra det då. Ltl Roger Jansson, replik Herr talman! Partiordförande Johan Ehn klargjorde på ett tydligt sätt vår långsiktiga målsättning. Han motiverade också varför och det är en långsiktig hållbar politik säkert. I det här skedet finns det inte möjlighet att komma längre i den här frågan än vad man har gjort i Finland och i Sverige. Därför är vi nu med om att man går vidare genom att bringa det här betänkandet till landskapsregeringens kännedom. I Täby har man konstaterat politiskt, brett över alla partier, att det har lönat sig att befrämja de privata daghemmens verksamhet. Det har blivit mer kostnadseffektivt för kommunen. Medborgarna kan flytta sina barn mellan de olika privata företagen och det finns en förnöjsamhet och tillfredsställelse med det. I Stockholm har jag erfarenhet av föräldrakooperativ som faller under samma lagstiftning i Sverige som det här. Föräldrakooperativ är utomordentligt kostnadseffektiva. Nya föräldrar är med och bygger upp verksamheten. Talmannen Tiden är ute! Ltl Barbro Sundback, replik Ja, visst finns det säkert alternativa möjligheter, både kooperativ och bolag. Det finns ju hos oss också möjlighet att starta det. Om det är så bra på andra ställen varför är det inte bra hos oss? Det måste ju finnas en skillnad i förutsättningarna. Som jag ser det har det att göra med kommunernas litenhet och underlaget för alternativa och privata alternativ. Varför kan vi inte gå lite längre i diskussionerna än att bara hålla oss på det övergripande planet där man i stort sett kan vara överens? Om viljan är så stark till att främja privat till barnomsorg, vi har det i lagstiftningen och vi har möjligheter till stöd, så ändå har det inte blivit någonting. Vad är det då som man ytterligare vill eller finns det hinder på vägen som medför att det här ärendet i praktiken inte fungerar? Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Ulla-Britt Dahl, replik Tack, herr talman! Eftersom Sund nämndes i anförandet så vill jag i alla fall rätta att det inte berodde på motstånd att daghemmet stängde. Det berodde på ekonomin, barnantalet gick ner. Det fanns inte utrymme för två daghem. Där håller jag fullständigt med ltl Sundback, att det inte finns utrymme kan bero på kommunernas litenhet. Då finns det möjligheter till samarbete kommunerna emellan i framtiden. Den möjligheten ska kunna vara hur öppen som helst. Sedan vet jag inte hur det fungerar för privata daghem i Sverige när det gäller ekonomin. Har de samma strikta regler med ett visst antal barn per personal eller har man ett mer flexibelt system? Här har vi en ganska avancerad lagstiftning som säger att man inte får ha hur många barn som helst på ett visst antal personal.
Det var ett bra klargörande. Jag tycker det var viktigt att ltl Dahl sade att det inte fanns grund för två dagis i Sund. Det var så litet underlag. Det ser ut som om barnantalet minskar på Åland. Vi får koncentrationer av befolkningen i kommunerna runt Mariehamn, där kanske det kan vara möjligt med privata alternativ. Kanske det skulle utvecklas till att alla dagis skulle vara interkommunala, att man får lämna sitt barn där man tycker att det är bekvämast med tanke på bostad och arbete. Det är en möjlighet. Hur det är i Sverige vet jag inte, men det är klart att det finns regler. När man har privata alternativ så måste man ha en stor kontrollapparat, annars får man skandaler hela tiden när journalisterna hittar det ena och det andra felet. Det är ett stort problem med privata alternativ.
Tiden är ute! Ltl Ulla-Britt Dahl, replik Tack, herr talman! Jag håller med ltl Sundback här, samma regler måste gälla i ett privat daghem som i ett kommunalt daghem. Det sätter naturligtvis igång en kontrollapparat. Den apparaten tycks inte riktigt fungera i Sverige eftersom det finns så mycket problem inom flera privata alternativa daghem och skolor. Här måste man nog vara noggrann med reglerna och att man har kontrollsystem för att det ska fungera. Ltl Barbro Sundback, replik Det svenska systemet är på många sätt uppseendeväckande. Just detta med att man ska kunna tjäna pengar på barnomsorg. För mig går det inte riktigt ihop. Alternativa familjekooperativen där man verkligen har barnen i centrum. De är till för barnens bästa och det är inte den största vinsten som är avgörande för den verksamhet som man bedriver. I Sverige anses man som en god mor och goda föräldrar om man hämtar sitt barn tidigare från dagis. Det är någon slags offentlig tävling på nätet. Detta medför att de privata kan minska på öppethållningstiderna. Det kan ju inte ett kommunalt dagis göra, man måste ha daghemmet öppet för folk som har fasta arbetstider. Det blir lite olika marknader helt enkelt. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Sirpa Eriksson, replik Tack, herr talman! Jag tänkte förklara skillnaden mellan den privata dagvården på Åland, i Sverige och i Finland. På Åland får en privat företagare, t.ex. daghemmet med Steinerpedagogiken, en ersättning från kommunerna beroende på vad den kommunala dagvården kostar just i den kommunen. Fastän dagvården för det privata daghemmet skulle kosta 1000 euro i månaden så får de t.ex. från Geta 600 euro och från Jomala 800 euro osv. Det blir ett väldigt konstigt företagande. Det ger företaget en osäkerhetskänsla när man inte vet vilka inkomster man får in. I Sverige och i Finland är det förstås företagaren själv som säger sitt pris. Sedan köper kommunen tjänster eller inte köper tjänster. Det är ett helt normalt företagande som allt annat företagande.
Tiden är ute! Ltl Barbro Sundback, replik Steinerpedagogiken är inget företag utan det är en förening. Det är lite olika villkor för föreningar och bolag att producera tjänster. Det är mera förmånligt att ha en förening eller en stiftelse. Vårt system är ganska förmånligt egentligen. Det är ju ett direkt ekonomiskt alternativ för kommunerna att satsa pengar i ett privat alternativ. Den fastländska modellens nackdel är servicesedlarna som man har infört på vissa ställen. Servicesedlar bygger just på den kommunala kostnaden precis som vår bedömning av vad man får per plats.
Jag tycker att nog måste också en förening veta vilka inkomster man får in. Det är ju samma marknadsmässiga system för dem, att få ekonomin att gå ihop. Varifrån ska de få pengarna annars, om de hela tiden går på förlust? Ltl Barbro Sundback, replik Javisst är det så. Det vet man ju genom lagstiftningen. Man kanske inte vet precis exakt hur många barn det kommer från olika kommuner. Det har ju varit svårt för Steinerpedagogiken att få tillräckligt med barn. De har inte samma service som en kommunal inrättning i alla fall. Sedan finns det föräldrar som av ideologiska skäl vill ha den pedagogiken. De föräldrarna deltar ganska mycket i själva arbetet. Jag tycker att de gör ett fint arbete och det ingår väldigt mycket idealism i det. Där är penningfrågan inte det centrala. Det handlar om vad vissa människor tycker att är det bästa just för deras barn. Det blir väldigt svårt när man börjar föra in vinstfrågan i den här verksamheten. Talmannen Replikskiftena är avslutade. Ltl Danne Sundman Herr talman! Jag hör till undertecknarna av den här motionen, som har tre år på nacken. Jag tycker att det är bra att social- och miljöutskottet som har hög arbetsbelastning har tagit sig tid att behandla denna viktiga fråga. Jag vill i likhet med huvudmotionären säga att vi förstår vad vi har skrivit på. Vi förstår vad vi vill och vilka konsekvenser det har. Jag tror att alla vi betackar oss för den blanda-bort-korten-retorik som ltl Sundback sysslar med. Så där dum är inte ltl Sundback, det vet vi alla. Det handlar om att retoriskt försöka blanda bort begreppen så att den här idén framstår i dålig dager. Samtidigt som man i ett annat barnomsorgsärende har påstått sig vara valfrihetens fanbärare nummer ett så är man från socialdemokraterna emot den här motionen. Det går inte ihop, bästa vänner. Om man är för valfrihet, då ska man absolut stå på barrikaderna för det här förslaget. Det vill jag säga till mina socialdemokratiska kollegor. Om man ger ett exempel; vi har i lag bestämt att man har subjektiv rätt till barnomsorg inom vissa villkor före barnet börjar skolan. Kommunerna ordnar barnomsorg. Min egen kommun, Lemland, har en av de billigare barnomsorgerna när det gäller kostnad per barn. Kostnaden för Lemlands kommun att bedriva barnomsorg är cirka 1 300 euro per barn per månad, lite beroende på hur man räknar, vilket dagis man tar, beläggningsgrad och vilken avgift som föräldrarna betalar. Vi har bestämt att vi ska erbjuda barnomsorg men om man ser ur ett skattebetalarperspektiv vad är det som säger att kommunen ska ha ensamrätt på att vara huvudman för barnomsorgen? Vem gynnar det? Ur skattebetalares synvinkel är det väl inte någon skillnad om 1300 i euro ges till kommunen själv eller om de ges till någon annan bara servicen blir utförd och serviceutbudet finns. Det är ju detta som det här handlar om. Man kan inte jämföra med om man låter bli att köra bil, som jag gör och åker buss, så ska man få ersättning för det. Det finns inte någon sådan kommunal service att man får en kommunal bil och får bilen kommunalt tankad. Det här är en subjektiv rätt som man avstår ifrån och då kan man få en ersättning och ordna det på egen hand. Det är inte så stor skillnad på barnomsorgspeng och hemvårdsstöd. Det är egentligen ett utvecklat hemvårdsstöd. Det heter någonting annat, det kan heta servicesedel eller någonting annat. Utskottets förslag är bra, att man funderar vidare på formen. I dess renaste form är det som i motionen. Varför ska kommunerna alltid har monopol på att utföra servicen, om det är en service som vi har bestämt att ska göras? Jag tycker inte det är klokt. Jag tycker tvärtom, man ska vara för mångfald, för flera alternativ och ge valfrihet. Om vi skulle införa det här så utnyttjar de allra flesta fortsättningsvis kommunal barnomsorg. För det passar de allra flesta, det är designat efter de flestas tillvaro. Barnomsorgspeng skulle göra att en flora av alternativ skulle finnas. En granne kanske kan ta hand om barnen, farfar, mormor, olika sorters privata dagis eller dagmammor kan ta hand om barnen. Det finns också helt privata dagmammor redan idag som man betalar. Framförallt skulle man få bort mycket av den gråa ekonomin, där många föräldrar tar hemvårdsstödet från kontot ger det i handen åt någon som tar hand om deras barn för 20 euro om dagen. Hemvårdsstödet är föraktfullt lågt, det är ungefär 20 euro om dagen. Det är många barn som ses efter av andra för hemvårdsstöd, svart alltså. Det finns en grå ekonomi. Är man för att bekämpa den gråa ekonomin så ska man understöda det här förslaget. För detta kommer att göra de arbetsplatserna vita, eftersom man kommer att ha råd att betala skatt, vilket man inte har idag eftersom hemvårdsstödet är så föraktfullt lågt. Det finns många socialdemokratiska argument för den här motionen. Jag ska ta till exempel. Alla partier har det problemet att den s.k. försörjningskvoten, hur många personer man ska försörja förutom sig själv, ökar i och med den demografiska utvecklingen. Man pratar också om försörjningsbördan, bördan på dem som förvärvsarbetar. Klarar samhället av att ta hand om alla själv i samhällets regi, eller måste vi i större utsträckning aktivt gynna medborgarproducerade välfärd? Svaret på den frågan är ja. Enda sättet att orka med är att understöda medborgarproducerad välfärd, där man själv producerar välfärden. Barnomsorgspengen är ett sätt att göra det här inom barnomsorgen för att få ner kostnaderna. Man får garanterat ner kostnaderna genom det här systemet, det ser vi bara idag. Genom att ha lite föraktfullt lågt hemvårdsstöd så tar man hand om sitt barn utan att belasta samhället. Vi har sagt att hemvårdsstöd alla gånger borde höjas åtminstone till den nivå så att det inte skulle ha sänkts under de år som det har funnits. Hemvårdsstödet skulle sedan också kunna höjas för att bli mera attraktivt. Jag har ytterligare ett argument som jag tror att tilltalar socialdemokraterna, det tilltalar åtminstone mig och mitt parti. I den här branschen jobbar det mycket kvinnor. Kvinnorna har en arbetsgivare, det kommunala. De har ingen annan arbetsgivare eftersom det finns väldigt få privata alternativ. Det här är ett sätt att gynna kvinnligt entreprenörskap och kvinnligt företagande som sedan kan få ringeffekt för kvinnor. Då får kvinnorna framförallt ett alternativ, att jobba åt ett privat företag. Vi vet alla att i sådana branscher gynnar det också löneutvecklingen när det finns alternativ och man kan löneförhandla genom att byta arbetsplats, vilket kvinnor ofta inte kan för det finns bara en arbetsgivare, offentlig sektor. Jag förstår mig inte på hur man kan vara emot en sådan här genialisk idé? Det skulle göra det bättre för föräldrarna, bättre för barnen, bättre för kvinnliga entreprenörer och bättre för samhällsekonomin. Jag ger mitt stöd till utskottets förslag. Nästa regering som tillkommer i höst efter valet ska komma med en sådan här framställning, tycker jag. Tack. Ltl Barbro Sundback, replik Herr talman! I allmänhet tycker jag att ltl Danne Sundman brukar vara ganska klartänkt. Men nu har det nog gått överstyr. Vi ska ge stöd till motionen, men den är ju förkastad i sin helhet. Man nämner inte någonstans att man stöder barnomsorgspengen. Tvärtom, man förbigår den med tystnad. Man säger att man vill främja privata alternativ, dvs privata föreningar eller bolag som är barnomsorgsproducenter. Vi har ett system för hur man kan betala ut ekonomiskt stöd med kommunala medel. Vad gäller valfriheten att vara hemma med sina barn där har vi hemvårdsstödet och vi har sagt att det är för lågt. Menar faktiskt ltl Sundman att Lemland skulle betala ut 1 300 euro eller lite under åt varje familj med barn under skolåldern som stannar hemma med sitt barn? Varifrån skulle de pengarna komma? Talmannen Tiden är ute! Ltl Danne Sundman, replik Tack, herr talman! Det är ltl Sundman som är klartänkt och Sundback som försöker blanda bort korten med en retorik som misstänkliggör den här motionen. Jag sade också nu, i likhet med andra talare här, att det viktiga är att man ger sitt stöd till betänkandet, att man utreder den här frågan vidare. I dess renaste form kallar man det här för en barnomsorgspeng som betalas direkt till föräldrarna. Sedan finns det många mellanformer. Det viktiga är att utvecklingen går vidare, att man tar steg på vägen. Kostnaden för Lemlands kommun är 1 300 euro. Innan Lemlands kommuns kostnader minskar för att göra det här kostnadsneutralt så kanske man inte kan ge ut hela den kostnaden eftersom barnomsorgen minskar i grupp av 7-8 barn. När 7 eller 8 barn har stannat hemma, då först blir det billigare för Lemlands kommun. I en mindre kommun är det ännu mer kärvt. Man måste fundera på vilken nivå man lägger sig. Men summan är i alla fall inte knappt 400 euro som hemvårdsstöd utgör. Summan är mycket högre än det. Hemvårdsstödet kunde fördubblas utan att man behövde fundera på det. Då skulle hemvårdsstödet kanske medföra att barnomsorgen skulle bli billigare. Vi har höjt hemvårdsstödet i Lemland på kommunens eget initiativ. Vi kanske borde ha höjt det mera, så skulle det blir kostnadsneutralt för kommunen.
Vi har hemvårdsstöd och det är för lågt. Vi har försökt justera stödet. Vi har till och med fått ganska starkt beslut på att det borde justeras. Den här regeringen har inte hört det. Flera kommuner har prövat frågan och att de har inte höjt det. Det är nog att luras att säga;” ja, vi är beredda att öka stödet till 1 300 för föräldrar som stannar hemma med sina barn”. Man kan önska det men det är inte realistiskt, inte även om det kommer från hela den samlade oppositionen förutom socialdemokraterna. Jag tycker att man inte får föra fram sådana här tankar om det inte finns mera realism bakom det. Varifrån skulle vi ta pengarna? Var snäll och berätta det! Ltl Danne Sundman, replik Herr talman! Jag ska vara snäll och berätta, vi uppbär kommunalskatt. Ur kommunalskattekassan arrangerar vi barnomsorg i Mariehamn, i Lemland och i alla andra kommuner. Man är skyldiga enligt lag att göra det. Istället för att ge pengarna till kommunen själv så skulle man ge dem till föräldrarna som sedan ofta säkert skulle ge pengarna till kommunen. I de allra flesta fall skulle det inte bli någon transaktion utan man skulle avstå från pengarna och ta kommunal barnomsorg. Det här förstår ju ltl Sundback, hon är inte dum. Jag hävdar att ltl Sundback inte är dum, åtminstone inte så här dum. Då får man en större valfrihet för föräldrarna, man kan välja de här alternativen som jag räknade upp. Därmed inte sagt att man kan ge hela den här summan eftersom kommunens kostnader inte minskar i lika stor utsträckning. Motionärerna vill att det ska bli kostnadsneutralt för kommunen. Sedan när det gäller hemvårdsstödet så har det höjts i kommuner där obunden samling har ett avgörande inflytande. Det har vi aktivt drivit på. Politik är att vilja. Vi vill höja hemvårdsstödet, vilket har gjorts i flera kommuner bl.a. i Lemland, Saltvik och i Jomala. I Mariehamn har stödet dessutom förlängts till fyra år. Visst går det att förändra.
Replikskiftet är avslutat. Ltl Sirpa Eriksson, replik Tack, herr talman! Ltl Danne Sundman är för valfrihet. Det är ju bra. Barnomsorgspengen skulle alltså gå in i föräldrarnas ficka och de skulle få välja vilken barndagvård som helst, t.ex. en barndagvård som inte behöver vara stödd av samhället. Jag hoppas att ltl Danne Sundman tar konsekvenserna av vad han har sagt. Det betyder också att ni är positiva till språkdagis. Då är det föräldrarna själv som bestämmer och då är det inte samhället som stöder daghemmet. Ltl Danne Sundman, replik Herr talman! Om en förälder anlitar en annan förälder för att se efter ens barn då kan vi inte samhället reglera vilket språk det sker på. Kan man? Det kan man göra om kommunen är huvudman. Inte kan vi gå hem till folk och säga vilket språk de ska prata vid matbordet, vilket språk som är tillåtet och vilket språk som inte är tillåtet. Det trodde jag nog att ltl Sirpa Eriksson var medveten om. När det däremot handlar om kommunal arrangerad verksamhet kan vi ställa språkkrav och det gör man ju i barnomsorgslagen. Där är redan språkkraven bra utgående från självstyrelsen.
Jag tänker förstås inte bara på en dagmamma som tar emot ett barn. Jag tänker naturligtvis på dagisverksamhet på vilket språk som helst. Då skulle det löna sig. Ltl Danne Sundman, replik Herr talman! Bedriver man daghemsverksamhet antingen i privat eller i kommunal regi då man skyldig att uppfylla barnomsorgslagens kriterier för bl.a. språk, pedagogik, ytor, utrustning och säkerhet mm. Det är ju reglerat. Det ges finns vissa möjligheter i barnomsorgslagen att bedriva undervisning på andra språk. Men undantagen är ju begränsade med hänvisning till självstyrelselagens bestämmelser. Däremot om man privat, svart eller grått, betalar hemvårdsstödet till en granne, syskon, mormor och morfar eller farmor och farfar då kan man inte reglera det.
Replikskiftet är avslutat. Ltl Camilla Gunell, replik Herr talman! Jag undrar om inte ltl Sundman har missat en sak? Under tiden mellan den här motionen skrevs och till dags datum så har det de facto kommit en ny barnomsorgslag. Inte kan man ju bara ta pengar och låta föräldrarna köpa tjänster av någon mormor, farmor, granne eller någon annan människa. Det ska ju också finnas en pedagogisk verksamhet som ska vara godkänd. Barnens ska väl också lära sig någonting under åren man är inom barnomsorgen. Nu har jag inte barnomsorgslagen med mig. Jag tror att det är från tre års ålder som man ska följa en läroplan för den pedagogiska verksamheten. Man måste i politiken bedöma vad som är viktigt och mindre viktigt. För vår del är det oerhört viktigt att vi på Åland har en kommunal barnomsorg. En barnomsorg som en samlad, som har en pedagogisk verksamhet och som vi har råd att satsa på.
Herr talman! Det håller jag med om. Jag uppskattar mycket den kommunala barnomsorgen som jag nyttjar själv i Lemland för mina barn. I alla kommuner på Åland är vi välsignade med en fin och högkvalitativ kommunal barnomsorg. Det utesluter ju inte andra alternativ. Om en förälder kan vara hemma med sitt barn och sköta om någon annans barn så tror jag nog att den pedagogiken fungerar. Jag tror att föräldrar är ganska duktiga och kompetenta på det här. Får de dessutom vara med farfar eller mormor så kan det vara riktigt bra att generationer umgås, att man understöder också det. Generationer umgås alltför lite i dagens samhälle. Det är en positiv effekt av det här. Det här handlar om enstaka barn som inte organiseras i stora grupper i barndagvård. Jag ser inte de här problemen. Det beror på hur man ser på individen och individens förmåga. Litar man på systemet framom individen då vill man att systemen ska ta hand om ens barn. Ltl Camilla Gunell, replik Min första prioritering, och det är också socialdemokraternas, är att se till att vi har en bra samlad kommunal barnomsorg. Om föräldrarna istället kvitterar ut pengar, som i annat fall skulle gå till denna gemensamma barnomsorg, då dränerar man ju barnomsorgen på resurser. Då blir barnomsorgen automatiskt svårare att upprätthålla, som jag ser det. Att det finns barnomsorg har ett mål; nämligen att så många människor som möjligt ska kunna vara på arbetsmarknaden. På Åland behöver vi dem alla. För mig är det mycket viktigt att kommunal barnomsorg är prioritet nummer ett. Jag tror fortfarande att det måste finnas ett system och en läroplan för barn i barnomsorgen. Inte kan riktigt vem som helst hantera barnen. Man måste i så fall ha ett system för detta och det finns inte idag.
Herr talman! Återigen, en förälder, en mormor, en morfar eller farfar är inte vem som helst. Det är oftast en som har haft egna barn och kan ge barnet en bra uppväxt. När det gäller ekonomin så står det så här i motionen; ”införandet av en barnomsorgspenning kommer sannolikt inte att minska kommunens ekonomiska åtaganden för barnomsorg, men däremot kommer troligen den faktiska mängden kommunal verksamhet att minska”. Det är detta som det handlar om. Inte vill någon dränera den kommunala barnomsorgen. Tvärtom, om man kan komma med ett alternativ som är kostnadseffektivt och som innebär inbesparingar då får vi resurser till all kommunal service som vi alla vill ha. Alla partier här vill ha tillräckligt med resurser för att kunna bedriva välfärdsproduktion ute i kommunerna. Det är genom sådana här initiativ som vi får kakan att räcka till när försörjningskvoten ökar de kommande 20 åren. Det är sådana här initiativ som vi måste ta på allvar, utreda och införa i lämplig form utan att det drabbar kommunerna, utan däremot gynnar kommunernas ekonomi.
Replikskiftena är avslutade. Ltl Olof Erland Herr talman! På sätt och vis kunde man säga att barnomsorgen i lagtinget alltid har varit ett sorgebarn. Man har stridit om lagstiftning och har haft ideologiska riktlinjer som har skurit sig ganska ordentligt. Det har pågått länge. För drygt ett år sedan var lagtinget ganska enigt, en ganska förkrossande majoritet var inne för att vi skulle utveckla den kommunala barnomsorgen. Det skulle göras enligt andra paragrafen i barnomsorgslagen ur barnets perspektiv med målsättningen att familjen också har möjlighet att välja arbetslinjen och samtidigt få en barnomsorg som gynnar samhällsutvecklingen. Däremot kan man fråga sig hur mycket det gynnar barnafödandet på sikt. När jag hör den här debatten om barnomsorgspeng så finns det lite av doktrinära inslag i den. Personligen vill jag se det ur ett pragmatiskt perspektiv, dvs barnomsorgspeng gynnar det privata men på bekostnad av det kommunala. Det kan ju vara en målsättning som är viktig. Man kunde gå ett steg längre tillbaka och utgå ifrån ltl Sundmans transfereringar som nog tog priset under min lagtingsnärvaro. Först betalar man till kommunen, sedan till familjen, sedan betalar familjen också för kommunal service. Den doktrinära utgångspunkten är att vi i allmänhet inte ska behöva betala skatt i vårt samhälle för den välfärd som vi vill producera gemensamt, annat än om det är nödvändigt för nattväktarstaten med polis och skydd osv. Vad är problemet med barnomsorgen, är det för lite valfrihet, är det för dålig kvalitet, är det för dålig kompetens, är det för dåliga utrymmen eller finns det för lite platser osv? Vi har nyligen haft en barnomsorgslag som ledde till en debatt om den så kallade nivågarantin. Det blev aldrig framtaget explicit, men vår nivå på Åland är betydligt högre än i Finland när det gäller barnomsorgen. Vi betalar 30 procent mera per capita för barnomsorgen. Vi har dessutom ett högre barnbidrag. Kvalitén på vår kommunala barnomsorg är hög, den utgångspunkten borde man ha. Vi betalar för barnomsorgen utan att någon särskilt har knotat. Vi har utvidgat barnomsorgen till olika grupper och med tanke på arbetslinjen har vi eftis och vi ha garantier för dem som har särskilda behov. När det gäller den nuvarande kvalitén så är den hög. Valfriheten kan inte betyda att man ska ha någon som privat äger den verksamhet som vi idag har i kommunerna. Det måste vara någonting som är bättre. Då finns det vissa saker som gör att det är värt att utreda på sikt hur man ska kunna ha alternativ. Det finns t.ex. barn med särskilda behov men också särskilda möjligheter som man vill främja t.ex. Steinerpedagogiken som man har idag. Den möjligheten finns. Det finns också möjlighet till familjedagvård. Ska man ha privat företagande så ska det vara lönsamt, det ska byggas på lag och det ska finnas en viss stabilitet. I praktiken är det därför väldigt få som finner en lönsamhet, finner de rätta utrymmena och finner den rätta kompetensen. Man säger att man inte ska få göra vinst på den privata verksamheten. I mina öron låter det lite konstigt. Att göra vinst i ett företag är väl nästan förutsättningen för att man ska ha ett privat företag. Vinsten ska gå till löner och ersättningar men också möjligen till nyinvesteringar. Det är riktigt att man inte ska göra oskäliga vinster, man ska inte spekulera, man ska inte ha dålig kvalitet och man ska inte exploatera den här verksamheten. Det är självklart. Därför måste man ha lagstiftning, tillsyn och kontroll. Det betyder att så länge vi har en väl fungerande barnomsorg och att man inte kan visa på ett stort behov av privat valfrihet så måste vi fundera på vilka problem som privata daghem ska lösa. Möjligen kan man säga differentieringen, att marknaden, familjerna, efterfrågar olika typer av dagis. Man vill underlätta rekryteringen som vi t.ex. har inom tandläkarvården. Vi har en offentlig och en privat sektor. En del vill vara privata och utveckla sina specialiteter och folk är villiga att betala för det. Att man sedan vill ha en offentligt finansierad allmän tandvård är en annan sak, men parallellerna finns. Är någon villig att betala för privat dagisverksamhet eller ska man bara säga att den privata dagisverksamheten sköts bättre än kommunala verksamheter? Jag ställer mig frågande till det sista. Idag har vi en sådan barnomsorg så att man måste visa att alternativen är bättre. I samband med barnomsorgslagen har man bett landskapsregeringen att se över de framtida alternativ som finns, dvs underlätta differentieringen, specialiseringen att underlätta rekryteringen som säkert kommer att bli ett problem i framtiden, men också gå vidare med kommunala samarbetsformer. Idag diskuterar vi flitigt den så kallade samhällsreformen där kommunerna ska kunna arbeta utan strikta gränser som man gör idag.
Tack, herr talman! Jag tycker att ltl Olof Erland är inne på samma linje som socialdemokraterna i stort sett och delar analysen att efterfrågan på annan barnomsorg, än den som produceras inom kommunen, egentligen är ganska begränsad. Det kan finnas ett visst intresse bland föräldrar och professionella som önskar utveckla någon särskild pedagogik eller rikta sig till en särskild grupp barn. Detta med vinstintresse, normalt framförs alltid argumentet att man ska ha en barnomsorg som är det bästa för barnen. Men i ett bolag som drivs i vinstsyfte är det primära största möjliga vinst. Då kommer automatiskt barnens bästa på andra plats. Om man ska ha privata bolag som driver barnomsorgsverksamhet, annan social verksamhet som är lagstadgad, hälso- och sjukvård eller skola så anser vi att de här bolagen inte ska kunna ta ut vinst. Vinsten måste sättas in i reserver och användas för förbättringar av lokaliteter och kvalitet. Det ska inte vara primärt för att tjäna pengar.
Herr talman! Detta med största möjliga vinst är ett teoretiskt antagande, att kapitalismen bygger på att maximera vinsten. I själva verket arbetar många företag väldigt långsiktigt. På Åland finns det flera exempel på företag som under nedgången har sett till att de ska behålla personalen, personalen ska få vidareutbildning och man satsar på personalutveckling. Det är socialt företagande och man har ett moraliskt ansvar. Det finns en omfattande debatt. Men problemet är kanske att lagstiftningen, tillsynen och kontrollen måste garantera att man inte missbrukar det. I Sverige har vi sett exempel på missbruk av många slag. Det förekommer också dolda missbruk som inte kommer fram. Talmannen Tiden är ute! Ltl Barbro Sundback, replik Hela den här diskussionen är väldigt teoretisk. Jag tror egentligen inte att det finns en marknad för privata företag som önskar driva barnomsorgsverksamhet på Åland. Det är mycket mera realistiskt att bilda en förening eller en stiftelse, åtminstone så länge som inte den verksamheten och de tjänsterna är skattebelagda. Sedan förstår nog jag också att de som driver privata bolag har ett samhällsansvar. Det har säkert också de som startar bolag inom barnomsorgen. Mitt primära påstående är att ett privat aktiebolag har till uppgift att försöka generera vinst. Det är nödvändigtvis inte samma sak som att den verksamhet som drivs är den bästa för barnen.
Herr talman! Det spelar inte så stor roll om det är ett privat aktiebolag, en stiftelse eller en förening, det beror på vilken målsättning man har. Ett aktiebolag kan ha som mål att plöja ned vinsten i välgörande ändamål och att inte ta ut vinsten. Det finns alla konstruktioner. Idag är det uppenbart att det inte är många som finner det lönsamt att starta privat daghemsverksamhet. Det finns exempel. Det beror på att kommunerna sköter det ganska bra. För framtiden ska man väl ändå vara öppen för att det kan finnas alternativ. Till den delen tycker jag att man kan se vad man löser för problem; rekrytering och specialisering osv. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Johan Ehn, replik Herr talman! Vi är helt överens ltl Olof Erland och jag att vi har en väldigt god barnomsorg på Åland i dagsläget. Däremot finns det två orsaker, utöver dem som redan har nämnts i vår motion, för varför man ska gå in för en barnomsorgspeng eller något system som ger bättre förutsättningar för privata alternativ. Det första som jag ser är att det är svårt att säga vad som kommer först, om det är utbud eller efterfrågan när det gäller att välja den här typen av tjänster. Utgår man ifrån att det måste finnas ett utbud för att också efterfrågan ska komma så då kanske man måste titta på förutsättningarna. Det är just det som lagtinget enhälligt här tidigare sade. Man skulle försöka titta på varför det bara är kommuner som ordnar barnomsorg. Kan det finnas andra sätt? Det tror jag i sig är positivt för det skapar möjlighet att välja. Det andra som jag tror mycket på är att man skapar en konkurrenssituation. En konkurrenssituation är bra både utgående ifrån att utveckla kvaliteten men också om vi ser på hur vi samhällsekonomiskt ska klara alla ekonomiska utmaningar framöver. Det behöver hela tiden finnas konkurrens mellan olika verksamheter inom det privata och det offentliga. Det som vi kom överens om, och som nu också finns i betänkandet från dels barnomsorgslagen men också i betänkandet om den här motionen, det är en väg som går i rätt riktning. Man ska skapa någonting för framtiden. Det är precis just det som vi har varit ute efter.
Tiden är ute! Ltl Olof Erland, replik Herr talman! Man har anledning att diskutera framtiden och hur man kan utveckla det hela. Det finns många exempel där man har hittat nischer och där man kan få folk att betala. Inte för att göra några jämförelser i övrigt men det finns ju spa för husdjur där man får pälsvård, nagelklippning och förvaring under dagen. Jag erkänner att exemplet är långsökt. För 10-15 sedan skulle det ha varit otänkbart. Vem skulle betala för sådant? Samhället förändras och vi måste följa med. Ltl Johan Ehn, replik Herr talman! Diskussionen kring vad som kommer först, utbudet eller efterfrågan, kan variera från tid till annan, precis som ltl Olof Erland visade med ett exempel som kanske nog är lite långt borta från det här. Som en kommentar till varför man ska gå vidare att diskutera barnomsorgspeng är att jag ser utmaningar med att titta på hur vi i framtiden ska få en så effektiv ekonomi som möjligt, och inte bara att se till att skapa största möjliga valfrihet och att se till att vi skapar ett företagande inom den här sektorn. Det är en sektor som har framförallt kvinnligt företagande och det skulle vara bra att den ökade. Genom att föra det här vidare i kommande landskapsregeringar så ska man följa de beslut som lagtinget har tagit i de frågorna. Som svar på frågan varför, som jag upplever att ltl Erland frågade, så har jag ytterligare lagt till några delar. Talmannen Tiden är ute! Ltl Olof Erland, replik Herr talman! Jag tror att det är ytterligare en sak som ltl Ehn nämnde, att i allmänhet gynna företagande. De som vill vara företagare letar upp sådant som efterfrågas eller skapar efterfrågan. Då kan man näringspolitiskt tänka sig att man informerar mera om företagskonstruktionen, finansiering och modeller osv. Ska man ha öppet bolag, aktiebolag, stiftelse eller ska man ha en förening? Då ökar man medvetandet om att det finns alternativ till att vara anställd. Privata alternativ kommer säkert att öka i hälso- och sjukvårdssektorn och omsorgssektorn. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Camilla Gunell, replik Jag vill tacka för ett balanserat anförande. Det enda jag reagerade lite emot var jämförelsen mellan bristen på efterfrågan av privata daghemsalternativ och tandvården. Jag tycker att det inte riktigt går att jämföra eftersom vi inte har en offentlig allmän tandvård som omfattar alla. Då finns det ju per automatik ett behov att gå till någon för att få den servicen utförd. Det finns då en marknad för privata tandläkare. Jag tycker inte det är ett resonemang som håller. I så fall måste ju samhället sluta med en massa saker. Då skulle det plötsligt uppstå ett privat behov av allt möjligt; skärgårdstrafik, barnomsorg och skolor. Ltl Olof Erland, replik Ja, det tål att tänkas på. Vi har ju skärgårdstrafik som är privat. Vi har undervisning och kurser som är privata. Vi har mycket hälso- och sjukvård som är privat och specialiserad. Man är villig att betala för att komma förbi köerna. Tandvården är intressant därför att man kan överväga och säga att vi ska allmän kommunal tandvård för Åland och se vad det kostar. Med barnomsorgen är det tvärtom, nu har vi byggt upp en apparat som vi finansierar. Det gör de inte i riket, de har inte råd med samma kvalitet, 30 procent lägre kostnader slås ut över kvaliteten. I riket blir man tvungen att diskutera de privata alternativen på ett annat sätt. Ltl Camilla Gunell, replik Jag tycker att resonemangen inte håller om man jämför med en verksamhet som ålänningarna inte har rätt till. Ålänningarna har rätt till barnomsorg, men de har inte rätt till allmän tandvård. Därför finns det helt olika marknader för de privata att verka inom tandvården. Majoriteten av ålänningarna är hänvisade till privata alternativ. Det är konstigt med hela resonemanget att man nu ska skapa en privat efterfrågan med egentligen offentliga resurser. Man ska ta offentliga resurser och ge dem till personer som sedan ska gå köpa sin vara från en privat leverantör. Jag står gärna upp för den privata marknaden. Men den borde existera på sina egna marknadsmässiga grunder utan att vi måste skapa den med offentliga resurser och genom att ta resurser från den offentligt finansierade barnomsorgen.
Herr talman! Jag tror inte att jag har pratat för att man skulle ta resurser från kommunerna till familjerna och sedan tillbaka igen och sedan ytterligare en gång. Jag har inte pratat om det. Jag har konstaterat att den kommunala barnomsorgen fungerar, den har hög kvalitet och den är skattefinansierad. Nu har vi på vårt bord en hälso- och sjukvårdslag som möjliggör en utveckling av tandvården. Där har vi anledning att diskutera hur man ska finansiera en tryggad grundtandvård för hela befolkningen. Där finns de privata och de offentliga alternativen med. Man har också infört begreppet att man ska ha offentlig tandvård och inte allmän tandvård, dvs att man enbart ska ha offentlig tandvård och ta bort den privata tandvården. Tar man bort de privata som finns så är det en enorm kapitalförstöring.
Replikskiftena är avslutade. Vtm Gun-Mari Lindholm Talman! Jag skrev under den här hemställningsmotionen i mars 2008. Det är mer än tre år sedan. Då fanns det en önskan, från dem som skrev under den här motionen, att det skulle behandlas och ligga som grund för det fortsatta arbete vad beträffar barnomsorgslagen som vi väntade på att skulle komma till lagtinget. Vi vet att barnomsorgslagen har kommit, den har varit upp till debatt och vi har också godkänt den. I den lagen fanns det inte något sagt om barnomsorgspeng och det ingick inte heller någon förhöjning av hemvårdsstöd, som också är en följd av den här diskussionen och debatten. Man kan väl säga att loppet är kört för den här frågan under den här mandatperioden. Jag hoppas att det ska komma nya krafter och kanske med hjälp av de krafter som redan har initierat den här frågan så skulle man kunna lyfta frågan ånyo. Jag skrev på den här motionen för att jag tycker att det är viktigt att det finns en valfrihet inom barnomsorgen. Mottot är att låta alla blommor blomma. Varför ska det bara vara den kommunala blomman som ska blomma och vara den finaste av dem alla? Det här är inte något sätt att försämra eller säga att det inte är bra som det är idag. Det är att komplettera det som finns och att öka valfriheten. Valfrihet för mig, och för oss inom obunden samling, gäller inte enbart inom den kommunala barnomsorgen, dvs inte bara valfrihet att kunna föra sitt barn till barnomsorgen medan man själv är hemma med ett litet barn. Det är inte valfrihet i stor bemärkelse. Valfrihet är faktiskt att man kan välja vilken barnomsorgsform som man vill ha. Vilka är fördelarna med det här? Jag en ganska lång erfarenhet, åtminstone i jämförelse med er andra här i salen. Jag har drivit ett sådant här företag och varit ansvarig för dess verksamhet i nästan åtta år så jag har en viss erfarenhet. Jag vet vilka svårigheterna är, men jag vet också vilka fördelarna är. Jag vill framförallt lyfta fördelarna. Det är, för det första, ett kvinnligt företag. Vi försöker ofta lyfta frågan att kvinnor ska våga starta företag. Vi har haft ett projekt inom landskapet som i dagarna har resulterat i en bok som är väldigt rolig att läsa. Många entusiastiska kvinnor delar med sig av sin erfarenhet. Det finns en stor flexibilitet att både driva ett sådant här företaget men också för de barn och föräldrar som är med i den här verksamheten. Både vad beträffar gruppernas storlek, ålder i dagiset och också flexibilitet vad gäller arbetstider för de kvinnor som arbetar där. Man kan anpassa arbetstiderna på ett annat sätt efter de förhållanden som man just då är i livet. Man kan ha en speciell pedagogik. Många idag tycker att det är väsentligt att man har möjlighet att utöva en speciell pedagogik. Framförallt finns en stor möjlighet till föräldraengagemang. Den erfarenheten har jag från det lilla dagiset som jag drev. Vi hade en form av ett kooperativ men man var inte delägare i det. Man var väldigt delaktig både i inriktningen, pedagogiken, matlagningen, städningen och i tillgången till material. Framförallt deltog man i själva arbetet runt dagiset med entusiasm, glädje och intresse. Det blev verkligen vårt dagis. Det finns enormt många fördelar. Det har en stor betydelse för att kommunerna verkligen engagerar sig i den här frågan när man gör det möjligt för företag att blomma och existera. Man måste visa ett intresse från kommunens sida. De exempel som har nämnts här i debatten tidigare, bl a av ltl Barbro Sundback, så kan man bara säga att initialt var det gräsligt dåligt för att inte säga obefintligt intresse från både Sund och Hammarland. Man var inte intresserad av att den här verksamheten skulle starta. Vi hade samma sak i Lemland. Den situationen ändrade vi och de styrande i kommunen på. Jag var inte själv med i kommunalpolitiken på den tiden. Men vi fick ändring på det. Det krävs ett otroligt engagemang för att man ska lyckas, men det ska inte behövas. Det ska vara lätt och smidigt att starta ett daghem. Barnets hemkommun betalar 90 procent och 10 procent är tänkt att man ska få in från olika avgifter för att få det här och snurra. Vi vet också att möjligheten till att få olika stödformer från landskapets sida är obefintlig för ett sådant här företag. Jag har alltid sagt att det är mycket lättare att starta en verksamhet när det gäller skruvar och muttrar än ett företag som har med service att göra och särskilt ett företag som är omsorgs- och vårdinriktat. Det har vi också exempel på i Mariehamn med det lilla omsorgshemmet Gustava. Vill man att sådana här företag faktiskt ska ha en möjlighet att etablera sig så måste man också komma till mötes. Man kan inte säga att det bara är bra. Man måste också konkret göra någonting åt det. Jag hoppas att jag någon gång i framtiden ska få uppleva att det blir verklighet att man har en valfrihet inom barnomsorgen och att det finns en möjlighet till olika små dagis som har uppstått för att det finns dels ett behov men också en vilja att ha olika inriktningar inom barnomsorgen. Jag hoppas också att det ska bli ett högre hemvårdsstöd i våra åländska kommuner. Inte bara utgående från den egna kommunens ekonomiska möjlighet att öka på hemvårdsstödet, utan att det faktiskt är lagbundet så att varje förälder har den här möjligheten. Vill man vara hemma och inte anlita någon form av barnomsorg ska man ändå ha någon form av ekonomisk kompensation för det. Tack. Ltl Åke Mattsson, replik Tack, herr talman! Jag kan intyga att under de här tre åren som den här motionen har legat i utskottet så har ltl Roger Jansson bevakat och lyft den med jämna mellanrum. Han har velat ta itu med motionen. Jag tycker det är bra att också vtm Gun-Mari Lindholm har den här linjen att man i ett enigt lagting kan omfatta att det är den här tanken vi ska ha. Att man kanske släpper på detta med barnomsorgspeng och tar det här steget framåt och försöker vara konstruktiv på det sättet, vilket ltl Roger Jansson också gjorde efter diskussioner och förslaget som kom fram att vi skulle vara eniga i det här. Vi tog den här vägen. Det var också föredömligt att man lyfte fram att det ofta är kvinnor som driver de här företagen. Man får en möjlighet att få vara en kvinnlig ledare. Man kanske inte är ute efter pengarna. Det kan också vara så att man inte är tillfreds med den verksamhet som bedrivs i kommunerna. Man har intentioner, man vill saker och ting som man känner att man inte får utrymme för. Det här kan vara en möjlighet att utveckla daghemmet vidare.
Talman! Även om det här är en replik till ltl Åke Mattsson så får jag tacka ltl Roger Jansson för hans engagemang i utskottet och att han har försökt lyfta den här frågan. Det finns också en skrivning från lagtinget när det gäller barnomsorgslagen, som vi just har debatterat. Man säger att man ska titta på de privata dagvårdsplatsernas konkurrensmöjligheter och man ska också titta på barnomsorgspengen. Det finns en grund för ett fortsatt arbete. Vi har inte kommit till mål med den här frågan under den här mandatperioden, men skam den som ger sig. Jag tänker inte ge upp i de här frågorna. Jag hoppas att frågorna ska mottas lite bättre varje gång så kommer vi snart i mål med dem. Ltl Åke Mattsson, replik Tack, herr talman! Vi kom inte heller i mål i social- och miljöutskottet med den här frågan. Vi processade frågan om privata daghem ganska mycket. Vi såg på alternativ. Det är inte tillfredsställande att det varierar ganska mycket mellan olika summor beroende på vilken kommun man kommer. Å andra sidan slår det också fel om man sätter en fast avgift. En kommun som har en välorganiserad och strukturerad barnomsorg med låga omkostnader ska behöva betala mycket högre till dem som väljer privat än den egna kostnaden. Hur man än vände sig så blev det lite problem. Vi tyckte att det här är någonting som landskapsregeringen behöver få tid och sätta sig in i och processa ordentligt. Det ska inte göras i ett utskott. Därför lämnade vi bollen vidare. Det är också viktigt att man fick motionen processad och hanterad. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Sirpa Eriksson, replik Tack, herr talman! Jag tänkte upplysningsvis säga att när vi behandlade barnomsorgslagen i utskottet så kunde vi inte behandla det förhöjda hemvårdsstödet för det ingick inte i den framställningen. Det är en annan lag. Vi hoppas på att det kommer en ny lag om höjning av hemvårdsstöd som det har diskuterats tidigare. Vtm Gun-Mari Lindholm, replik Talman! Det fanns ett initiativ från den samlade oppositionen om höjning av hemvårdsstödet. Det valde majoriteten, liberaler och center, att rösta emot. Därför blev det ingen ändring i den lagmotionen. Hade man velat göra någonting åt det så hade man haft den möjligheten. Det öppnade vi upp för. Jag har också noterat med glädje att många kommuner de facto ändå har höjt hemvårdsstödet. Jag tror att i de flesta fall är det obunden samling som har lyft den här frågan. Man har också kommit i mål i många kommuner, bl.a. i min egen hemkommun där hemvårdsstödet är 500 euro i månaden.
Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussion är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat. Yüklə 373,1 Kb. Dostları ilə paylaş:
|