Plenum den 23 maj 2011 kl. 13. 00

Nytt avgiftssystem för skärgårdstrafiken

Yüklə 373,1 Kb.

səhifə	8/8
tarix	23.01.2018
ölçüsü	373,1 Kb.
	#40134

1 2 3 4 5 6 7 8

Remiss

11 Nytt avgiftssystem för skärgårdstrafiken

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 26/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! När en samhällsservice är belagd med avgifter innebär det inte bara intäkter utan också möjlighet att i viss mån uppmuntra brukarna till ett visst beteende i deras nyttjande av servicen. Det möjliggör ökad nyttjandegrad av resurserna och därigenom ökad effektivitet. Ett exempel där man i större utsträckning kunde ha differentierade avgifter är kollektivtrafiken som helhet och speciellt inom skärgårdstrafiken. Avgifterna borde vara lägre på låglastturer över dygnet och under låg- och mellansäsong samt under de veckodagar lasten är låg. Vidare borde avgifterna uppmuntra användningen av miljövänliga fordon så att elbilar kunde ha rabatterade avgifter alternativt vara helt avgiftsfria. Samtidigt är det en utmaning att få ett enkelt och användarvänligt avgiftssystem som inte kräver alltför stor administration centralt och ombord på fartygen. För detta finns idag lösningar som används med framgång på andra ställen och som baserar sig på t.ex. mikrobetalning med mobiltelefon och/eller på förhand via internet. Denna kunskap finns hos åländska företag som är framgångsrika på världsmarknaden inom denna sektor.

Förslaget kan inledningsvis innebära kostnader i investeringar i nya system och utredningar av strukturen men på sikt leda till högre effektivitet med bibehållen eller ökad grad av avgiftsfinansiering och torde sålunda på sikt vara kostnadsneutralt eller innebära ökade intäkter för samhället.

Det är viktigt att fundera på de här frågorna i samband med kortruttsmeddelandet. Jag har inte nagelfarit kortruttsmeddelandet i detalj. Särskilt om man börjar fundera på stora satsningar som t.ex. en fast förbindelse så är avgiftsfinansieringen en viktig byggsten som intäkt, men också för att styra beteendet på ett visst sätt för att kunna flytta last från en tid till en annan. Det här borde man i större utsträckning fundera på.

Det är också väldigt viktigt att använda sig av ny teknik, automatavläsning som det finns flera exempel på idag i vår närhet, t.ex. bilskatten i Stockholm. Eller att man betalar per SMS så att man har betalat redan när man kommer ombord eller in i tunneln. Det här är tekniker som finns österut eller västerut. Det här systemet används på spårvagnen i Helsingfors. Vi är hopplöst efter i utvecklingen. Det kräver personella resurser som tär på andra viktiga funktioner ombord när det gäller lastningen osv i en stressad turlista.

Här borde man verkligen ta tag i teknikutvecklingen och ta del av möjligheterna som tekniken erbjuder tillsammans med ett genomtänkt avgiftssystem.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag noterar att ltl Danne Sundmans tankegångar i mångt och mycket överensstämmer med mina och landskapsregeringens. Vi är hopplöst efter vad gäller avgiftshanteringen inom skärgårdstrafiken och också delvis inom bussystemet. Vi borde se till att vi skapar ett system som är kompatibelt mellan färjor och övrig kollektivtrafik. Det är ett måste. Ny teknik, SMS-service, möjlighet att betala via automat i hamnar och på andra ställen är absolut den vägen som vi ska gå.

Vi har påbörjat det här arbetet på trafikavdelningen i samverkan med Ålandstrafiken. Vi kommer inte att hinna få det färdigt inom den här mandatperioden. Vi lägger grunden för det fortsatta arbetet.

Ltl Danne Sundman, replik

Jag har inte läst kortruttsmeddelandet i detalj. En sådan omdanande strategi där mycket ska ändras när det gäller strukturen på skärgårdstrafiken så då borde man också fundera på att ta med den här utvecklingen. Om man för flera miljoner euro får några minuter kortare färjpass så är det jätteviktigt att det verkligen blir kortare och inte sedan fördröjs av sådana administrativa åtgärder som att ta upp avgifter. Sådana här system snabbar på lastning och lossning och kanske under hög belastnings tid gör att en tightare turlista fungerar istället för att inte fungera för att man måste ta avgifter. En sådan detalj som att uppbära avgifter sätter käppar i hjulet för en smidig trafik. Det här borde man absolut ta med. Man borde på ett strategiskt plan välja inriktning på vilken teknik man ska gå in för så att man inte gör fel satsning. Det kan vara svårt att sia i vilken teknik man ska välja. Det finns framgångsrika företag på Åland som har gjort det här åt kunder runt om i världen .

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Som jag sade i den tidigare repliken så är det här arbetet redan påbörjat. Arbetet går framåt sakta men säkert. Det kommer att ta ett tag innan det är färdigt.

Beträffande avgiftshanteringen så finns det nämnt i kortruttsmeddelandet. Det är en så pass övergripande sak som väl ska diskuteras här i lagtinget. Det investeringar som vi gör i kortrutt ska ju stå sig politiskt över flera mandatperioder. Jag välkomnar också den delen i diskussionen när vi tar upp kortruttsmeddelandet.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är bra att man har den inställningen från landskapsregeringens sida. När man pratar tunnelprojekt och ser på de projekt som har förverkligats runt om i Norden, i Norge, Island och på Färöarna så är just avgifterna en viktig del av finansieringen. Där finns det en acceptans för att betala lite för den kraftigt förbättrade trafik som man får när man har en fast förbindelse som är igång dygnet runt. Man ska inte vara blyg för att åtminstone diskutera det. Det har varit väldigt eldfängt detta med avgifter. Jag tror att med dagens ekonomiska situation, och möjligheten som avgifterna ger, så kan det vara en skillnad att få ihop kalkylen mellan att kunna bygga en tunnel och inte kunna bygga en tunnel. Jag tror nog att brukarna har beredskap att betala en avgift för att t.ex. åka i tunneln.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

Remiss

12 Förkortad Föglöförbindelse

Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 49/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Den 14 mars 2011 är den här motionen undertecknad. Då hade vi ingen förhoppning om att vi skulle få ett kortruttsmeddelande. Vi hade till lagtinget fått så många löften under så lång tid om ett kortruttsmeddelande så att vi hade givit upp hoppet.

Vårt resonemang från moderaternas sida i skärgårdstrafiken går ut på att vi först måste börja med Föglötrafiken. Föglö kan sedan vara ett centrum för hela den övriga skärgårdstrafiken. Där skiljer vi oss lite från andra, men vi tror att vi med tiden kommer att nå enighet även i den frågan.

Landskapsregeringen vill i sitt kortruttsmeddelande bibehålla det gamla H:et, som sedan blev ett N när Kumlinge fick sin egen trafik till i Lumparland. Det var inte så som det var meningen, det var meningen att det skulle vara ett H från början. Vi tror inte längre på H:et. Vi tror faktiskt mera på att södra linjen binds ihop med norra linjen och fastlandet binds ihop med norra linjen och mindre på södra linjen i framtiden. Det här är naturligtvis diskussioner som är 20-30 år fram i tiden. Nästa regering kommer att få ta ställning till frågar på basen av kortruttsmeddelandet som den här landskapsregeringen nu tacknämligt men väldigt sent har levererat.

Den här motionen gäller grundförutsättningen för att skärgårdstrafiken i framtiden ska kunna göras kostnadseffektiv och anpassas till utvecklingen av priserna på fossila bränslen som redan har exploderat och som rimligen fortsättningsvis kommer att öka i hyfsad snabb takt. Detta, tillsammans med de dyraste sjöavtal som existerar på planeten Tellus och som borde vara en stor turistattraktion egentligen, gör att skärgårdstrafiken successivt måste minimeras. Om man inte gör någonting åt systemet måste man ha så lite trafik som möjligt eftersom varje nautisk mil man kör person är erbarmligt dyr.

Det är viktigt att man kommer snabbt framåt med utvecklingen av kortruttstrafiken som sedan kommer att basera sig på andra typer av sjöavtal. Då måste man börja med att effektivera trafiken till Föglö.

Jag som hör till dem som har varit med lite längre, som någon till här i salen har varit, vet att det här är ingen ny sak. Redan i slutet på 80-talet och i början av 90-talet var det högaktuellt att korta, dvs halvera, passet Degerby-Svinö och att börja utbyggnaden från Föglöhållet. Färdiga ritningar fanns inte, men färdiga skissritningar fanns. Sedan har några innovatörer kommit på att det här inte var någon bra idé utan att det skulle vara bättre med en tunnel. Efter många års hopande och roende så kan man säga att de flesta har insett nu att tunnel är en orealistisk lösning, åtminstone i den form som den var skissad tidigare, med de säkerhetskrav som finns idag på tunnellösningen. Kostnaden blir alldeles orimlig för den lilla obetydliga trafik som det här är frågan om. Även sommartid är trafiken relativt obetydlig när man jämför med andra ställen där man har dyra trafiklösningar.

Jag har idag kunnat ta del av landskapsregeringens kortruttsmeddelande just när det gäller den här delen. På ett förnämligt sätt har man valt att dra vägen från Degerbylandet ut till Furuholm, Långholms förlängning västerut, och på västra sidan från Svinö till Mattholm. I mina skisser i den här motionen hade jag tänkt mig ett något kortare färjpass, från Stora Tistronholmen till antingen Furuholm eller ännu kortare till Jödö, väster om Skråvsö.

Det här är teknikaliteter som man får titta på. Huvudsaken är att vi är överens om principen att vi borde för en lägre årskostnad få en betydligt bättre trafik på Föglö, så att resten av skärgården successivt kan anslutas till Föglö, med början på Kökar och Sottunga. Då förbättrar vi också deras trafik särskilt vad gäller turtätheten. Att turtätheten är någorlunda frekvent är det viktigaste för skärgårdsföretagen och för dem som bor i skärgården. Turtätheten hotas idag av den enorma kostnadskostym som vi har i skärgårdstrafiken.

Storfärjornas tid är uppenbarligen förbi och flakfärjornas tid är framför oss. Precis som landskapsregeringen själv konstaterar så är det frågan om 20-30 års utveckling före det här kan förverkligas. Vi borde snabbt vara överens här i lagtinget om att vi måste börja med Föglö. Min uppfattning är samma som de flestas uppfattning var i början på 90-talet, att man börjar från Föglö och bygger västerut. Sedan får man se vad det blir för lösning. Det kan nämligen också bli en tunnellösning i det här passet så att man från Stora Tistronholmen till Långholm drar en tunnel som bara är hälften av den längd som var planerad över till Bråttö. Det är framtida frågor som man kan ta när det behövs och kalkylera på förhand.

Jag hoppas, herr talman, att den här motionen kan ligga och vila i finansutskottet. Jag kräver ingen behandling av motionen eftersom vi från moderaternas sida inte heller vill ha någon utskottsbehandling på landskapsregeringens kortruttsmeddelande. Vi har debatt här och sedan är det nästa regeringsprogram som måste innehålla riktlinjerna för den kommande perioden. Det är nästa landskapsregering som får ta de konkreta förverkligandefrågorna till nästa lagting. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Mycket av det som framkommer i de tankegångar som ltl Roger Jansson har redogjort för är i linje med det som landskapsregeringen presenterar i sitt kortruttsmeddelande. Jag delar helt ltl Roger Janssons uppfattning om att vi ska ha en bred och livlig diskussion här i lagtinget. För det här är oerhört viktigt. Jag känner också att vi har en samsyn. Vi står nu vid ett vägskäl. Om vi inte satsar på ett utvecklat kortruttsystem i skärgården och om vi inte är beredda att tillsammans arbeta fram det så då tror jag nog att skärgården inte har en framtid längre. Jag ser fram emot en livlig diskussion.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Jag är för min del glad att det här förslaget faktiskt kommer från en centerminister. Det har funnits en konservatism när det gäller skärgårdstrafiken i centerpartiet genom åren. Det har varit svårt att få genomslag för den här typen av nytänkande. Jag är för det första väldigt tacksam för det.

För det andra när jag ser på det sjökort som jag ritade på när jag skrev den här motionen och jämför med grundkartan som landskapsregeringen har levererat till oss så är det väldigt lika. Det bör ge goda förutsättningar att vi nästan i total enighet kan komma vidare i den här frågan och att vi börjar med Föglötrafiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag vill också från obunden samlings sida säga att vi har en långt samgående syn på situationen i skärgårdstrafiken och de eventuella utbyggnader som bör ske. Vi tror också att Föglö är en väldigt viktig start. Speciellt när det gäller att förverkliga Föglösidan, Furuholm till Degerby, tror jag att vi i princip skulle vara klara att ta ett spadtag i morgon om det skulle krävas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

Remiss

13 E-recept

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 19/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Det här är också en väldigt konkret motion. Det skulle underlätta och förbättra mycket på Åland om motionen skulle genomföras. Jag har förstått att man eventuellt har tittat på detta lite från ÅHS.

Jag skulle verkligen vilja att landskapsregeringen skulle ta beslut som gör det möjligt att hämta ut receptbelagda mediciner med ett E-recept, så att man inte först ska behöva gå till en läkare som skriver ut medicin. Som vi alla vet har läkare väldigt dålig handstil så att man har svårt att läsa vad det står, vilket skulle undvikas om man gick in för E-recept. Det finns många fördelar med E-recept. Det är enklare om man vill förnya ett recept, då finns receptet i en databas på apoteket och läkaren kan gå in i sin egen dator och förnya receptet. Recepten sparas automatiskt elektroniskt, vilket också är bra om man skulle tappa bort det. Missbruk skulle minskas, att man ger receptet vidare till någon annan. Förfalskningar skulle också upphöra genom ett system med E-recept.

Sverige är världsledande när det gäller det här. Det finns mycket att lära sig från Sverige och titta på hur de har gjort för att underlätta för människor som behöver ha recept att inte behöva ha det fysiskt med sig i en handskriven papperslapp från en läkare. Receptet skulle kunna finnas i det apotek där man vill hämta ut medicinen.

Jag ser egentligen bara fördelar att införa E-recept. Det borde också ha gjorts för länge sedan. I det här hänseendet är Åland akterseglat. Vi borde E-recept på den här ön. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I slutet av 90-talet förekom det mycket ingående diskussioner om att den svenska apoteksrörelsen till delar skulle kunna etablera sig på Åland för att härifrån kunnat driva leveranser av E-recept. Då var jag som lantråd med och förde diskussioner med riksmyndigheterna om hur vi skulle komma vidare med den här frågan. Det var segt som att vandra i sirap. Efter ungefär ett och ett halvt års ansträngningar så kunde vi konstatera att projektet måste förefalla. Orsaken är problematisk ur den här motionens synvinkel också. Vi var föregångare i Europa i våra tankar på hur den här näringsgrenen kunde utvecklas. Apoteksmonopolet skulle minskas något. Det föll på att det här är rikslagstiftning. Det är regeringen och riksdagen i Helsingfors som måste övertalas till detta.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Om det är på det viset så borde landskapsregeringen påpeka det igen. Det finns inte någon anledning att vi på Åland eller i Finland ska vara så akterseglade som vi är när det gäller det här. Det finns bara fördelar med att införa E-recept. Förutom alla fördelar som jag nämnde så kan man från myndigheternas sida även hålla betydligt starkare kontroll över hur t.ex. beroendeframkallande mediciner skrivs ut när det gäller elektroniska recept jämfört med handskrivna receptlappar från någon läkare.

Jag har lite svårt att se varför vi på egen hand kan göra någonting åt detta på Åland. Man borde kunna hitta ett eget elektroniskt system mellan ÅHS och de apotek som finns på Åland. Det måste finnas möjligheter till det om man önskar det ifrån åländsk sida. Jag kan inte se att det skulle vara omöjligt.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är nu tyvärr så att läkarnas receptutskrivningsrättigheter och styrningen av apoteksverksamheten är rikslagstiftning. Det är inte åländsk lagstiftning. Det går inte att komma förbi det. Alternativet är att vi väntar på att ramlagen ska träda ikraft så att vi själva kan lagstifta om det här någon gång när vi vill, antagligen 2040.

Det är precis som ltl Karlström pekade på här, att landskapsregeringen måste ta nya initiativ. Kanske vi till och med borde överväga att lagtingets skulle ta ett initiativ, men kanske frågan är för specifik för det. Min rekommendation är precis densamma som Karlströms; landskapsregeringen måste igen ta tag i den här frågan och förhandla med riksmyndigheterna. Det kan hända att man har tänkt om på dessa lite över tio år som har gått.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Jag ska inte argumentera om det här är möjligt eller inte. Jag tror nog att ltl Roger Jansson är mera insatt i de här frågorna än vad undertecknad är, det ska jag ärligt säga. Men jag tycker samtidigt att man ska kunna hitta ett åländskt system i det här. Jag vet att det finns läkare som ringer in recept till apotek, det är möjligt. Varför skulle man inte kunna göra elektroniska recept?

Vi behöver inte argumentera och debattera om det här. Vi är överens om att landskapsregeringen kunde ta ett initiativ för att få det här till stånd. För det finns bara fördelar med E-recept, det finns inga nackdelar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Kollegan Roger Jansson nämnde redan de juridiska förväxlingarna.

Utöver det kan jag erinra ltl Karlström om att på den finska sidan har revisorerna i olika sammanhang påpekat de enorma utvecklingskostnaderna som har funnits runt tanken med E-recept. Frågan är hur vi från åländsk sida skulle tackla det och varför vi skulle gå i bräschen? I och med att vi har en tendens att importera den här typen av lösningar österifrån så kanske det är bäst att avvakta tills det finns teknik som går att köpa till rimliga pengar. Idag tyder allt på att kostnaderna skulle bli ganska stora för ÅHS.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det finns ingen anledning att gå vidare och djupare in i den här debatten.

Som jag också nämnde i mitt anförande så är det svenska systemet världsledande, 90 procent av recepten är E-recept i Sverige. Pappersrecepten försvinner mer och mer. Det finns ingen anledning att uppfinna hjulet igen. Man kan titta på vad svenskarna har gjort och kopiera det.

Nu när jag står här och funderar samtidigt som jag pratar så kanske det här är en fråga som man kunde lyfta i nordiska sammanhang. Man skulle kunna ha ett nordiskt datasystem för E-recept där man oavsett om man är finne, svensk eller norrman skulle kunna hämta ut sina receptbelagda recept i alla de olika ländernas apotek. Det är någonting som jag ska fundera vidare på med ltl Raija-Liisa Eklöw efter plenum.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.