Plenum den 23 maj 2011 kl. 13. 00

Remiss

9 Internetbokningssystem för fordonsbesiktning

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 21/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Fredrik Karlström

Tack, fru talman! Den här motionen är väldigt okomplicerad. Man förstår precis vad det betyder om man läser rubriken; Internetbokning system för fordonsbesiktningen.

Jag tycker att man borde ha genomfört det redan för länge sen. Om det inte är i röret så hoppas jag verkligen att trafikministern tar det här till sig. Vi har faktiskt 2011. Det är ganska enkelt att ordna ett sådant här system som skulle underlätta betydligt för personalen på motorfordonsbyrån. Framförallt skulle det underlätta de långa telefonköerna som uppstår när man ringer och bokar eller ändrar en besiktningstid eller på något sätt har kontakt med motorfordonsbyrån för att man ska besikta sin bil.

Därför vill jag att landskapsregeringen tittar på att bokningssystem införs som gör det möjligt att boka tid och betala för besiktning av fordon via internet. Idag kan man betala besiktningen på förhand och då får man automatiskt en tid som ett datasystem sätter. Det datumet kanske inte alltid passar och då måste man ringa och ändra den tiden. Många av oss har säkert suttit ganska många timmar i telefonkö till motorfordonsbyrån. Det här skulle vara ett sätt som underlättar för personalen och som skulle göra det mera kostnadseffektivt. Tack, fru talman.

Minister Veronica Thörnroos

Fru talman! Det är inte alltid som man får möjlighet att glädja oppositionen. Jag tror att ltl Fredrik kommer att bli glad idag.

Redan i fjol inleddes arbetet med att revidera systemet vid motorfordonsbyrån och därigenom möjliggöra bokning för personbilar, lastbilar och paketbilar i samband med kontrollen. Systemet är fortfarande under arbete. Det kommer att fungera med en kod som man har på besiktningsbeviset, som man har i bilen. Det är med den koden som man sedan kommer att logga in. Det betyder att man inte behöver ringa och begära och få några specialkoder, utan det kommer att finnas på registerbeviset. Det betyder också att det är bara den som har tillgång till registretbeviset som kan göra en bokning.

Under en övergångsperiod kommer man fortsättningsvis att använda sig av färdiga utskick tills man fått detta att landa riktigt snyggt.

Ett litet problem, vilket jag är öppen med, är att få bokningssystemet kompatibelt med nätbankerna, vilket inte har visat sig vara så lätt. Så som det ser ut i dagsläget så kommer införandet att bli en tvåstegsraket. För det första att man kommer åt att boka och sedan så snart det låter sig göras, senaste i början på nästa år, också koppla systemet till bankkoderna. Tack.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Det var verkligen glada nyheter. Det är kul att den nya trafikministern har tagit krafttag och fått till lite ändring och förnyelse. Det är absolut jättebra.

Sedan till detta med koder på registerutdraget. Det är kanske bra att det inte är bankkoderna. Det är alltid komplicerat med företag, som har olika sorters bankkoder, angående om en bil är registrerat på ett företag eller om den är registrerad på en privatperson. Men om man går på registerutdraget så tror jag att det är fullt tillräckligt. Jag är jätteglad, tack för det. Så här ska det gå till!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag har bara ett förtydligande. Kopplingen till nätbanken är när betalningen ska kunna ske, annars låter det sig inte göras. Jag känner att ltl Karlström och jag är helt överens. Det känns bra i denna kreativa timme, efter en lång dag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

10 Riskkapitaltillgången

Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 48/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Roger Jansson

Fru talman! Jag vill börja med att anföra en rättelse i motionen. Rodnaden stiger i mitt ansikte när jag konstaterar att vi har stöpt om Ålands Investerings Ab och att verksamheten har fallit i glömska därefter. Det ska naturligtvis vara Ålands Utvecklings Ab och förkortningen ska vara ÅUAB, i stället för ÅIAB. Sådant kan även hända den yngste.

För ungefär exakt tio år sedan stöpte vi om Ålands Utvecklings Ab till någonting som skulle vara progressivt för den åländska näringslivsutvecklingen. Vi hade länge noterat att, precis som idag, finns det gott om riskkapital på Åland. Det är ett riskkapital som är van med god avkastning. Därför att kraven på säkerhet är hög ifrån de stora riskkapital som finns i privata händer på Åland.

Bankerna är numera inte några riskkapitalister. Våra försäkringsbolag är det i viss mån men de har i princip ett årligt avkastningskrav på mellan 5-10 procent. Det är sällan som nya investeringar ger det. Försäkringsbolagen har av tradition, särskilt Ålands Ömsesidiga, deltagit i riskkapitaltillförseln i det åländska näringslivet.

Det kapital som finns, och som är beredd att ta vissa risker, är inte särskilt riskbenäget på Åland. Det gör att nya investeringar hos små entreprenörer och små produktutvecklare har väldigt svårt att få kapital och de har också svårt att få säkerhet, men det är en annan fråga.

Kapitalet är viktigt. Därför gjorde vi om Ålands Utvecklings Ab till ett progressivt riskkapitalföretag som finns både östan- och västanhavs.

Kapital som infördes inledningsvis 2001 var 1,5 miljoner euro. År 2005 tillförde dåvarande landskapsregering ytterligare 1,6 miljoner euro. Idag finns ett investerat kapital från Ålands Utvecklings Ab på 3 miljoner euro i 18 investeringar för tillfället. Det förvaltade kapitalet är 3,5 miljoner så det finns en liten reserv.

Bland de 13 portföljföretagen som man har idag kan nämnas Leakomatic, Nordic Mold Tools, Carus och PBS. De är alla kända och relativt framgångsrika och till och med mycket framgångsrika när det gäller något av de företagen. Därutöver har man ett mera passivt innehav i fem företag varav Plasto, Stallhagen och Air Åland är kända för oss alla.

Under de här tio åren har man gjort fem stycken exit, avyttrade innehav. Det är en förhållandevis liten omsättning med andra ord. Det beror på att vanliga riskkapitalföretag har i allmänhet en exit efter ungefär fem år i medeltal, medan högriskkapitalföretag som det här har en längre exitperiod. Inom Ålands Utvecklings Ab räknar man med ett medeltal på åtta år före man kan göra avyttringar.

Förutom att det vore dags igen att tillföra lite mera riskkapital i Ålands enda högriskkapitalföretag så skriver vi också i motionen att man skulle behöva ett betydligt mera samarbete med riskkapitalfonder särskilt i Finland. Vi har till exempel Sittra som idag i allmänhet säger att vi p.g.a. självstyrelselagens utformning och finansministeriets inställning i de här frågorna så ges inte i åländska företag i allmänhet möjlighet att använda sig av deras utvecklingskapital. Det minskar ytterligare utbudet av högriskkapital för åländska företag, både för sådana företag som finns och vill växa och för sådana som är helt nya. I Finland finns flera kapitalfonder än Sittras och de har vi egentligen inte tillgång till. Vi föreslår i motion att det skulle vara ett betydligt bättre samarbete med dem.

Det har sagts att staterna i Norden idag minskar sitt deltagande på det här sättet i företagsutvecklingen. Det är en sanning som inte håller riktigt sträck. Jag har framför mig här en utredning om den svenska utvecklingen där man idag från statens sida har satsat 20 miljarder i den här typen av högriskkapitaltillskotts företag. Det är ungefär 30-40 olika fonder som man har för ändamålet. De mest kända är Almi företagspartner med 5,4 miljarder kronor, Industrifonden med 3 miljarder kronor, Fouriertransform med 3 miljarder, Inlandsinnovation med 2 miljarder och Norrlandsfonden med 1 miljard svenska kronor. Det här är ingenting som är på väg ut, tvärtom, det utvecklas successivt.

Det skulle därför finnas skäl för landskapsregeringen att igen komma med ett förslag till lagtinget om ytterligare kapitaltillskott så att innovationer kunde utvecklas i landskapet. Tack.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det kom inte så många motioner från den moderata gruppen den här gången, men de som kom var däremot väldigt angelägna. Det här är kanske den mest angelägna motionen.

Att se över alla blommor i den buketten av stödåtgärder av den här typen som vi faktiskt har är en utmaning för kommande landskapsregering. Inte bara Utvecklings Ab, det finns också Växthuset och samarbete med aktörer utanför Åland, som motionären nämnde.

När det gäller aktörerna i Finland så exkluderas de ofta Åland av behörighetsskäl. Det kanske skulle vara viktigt att se hur de jobbar och inte bara ta del av deras kapital. Det är kanske är så att man inte tar del av kapitalet utan man tar del av metoder och deras kontaktnät. Vi har bl.a. erfarit i finansutskottet att de här i instanserna har en väldigt proaktiv roll, de ringer aktivt upp företag och presenterar sina tankar kring företaget. Man säger vad man tycker att företag ska göra och presenterar vilka stödmöjligheter som finns. Då nappar förstås företagen för att de får hjälp utifrån. Det sysslar vi inte riktigt med här på Åland. Här sitter man och tittar på telefonen och när den ringer så tar man upp den och är tillmötesgående. Det är kanske mera metoder, sätt att jobba och kontaktnät som är viktiga där, framförallt när det gäller exportföretagens möjligheter där de har systematiserat kontaktnät runt om i världen, som åländska företag inte får ta del av. Det är en stor brist, vilket vi också har erfarit i finansutskottet.

När det gäller de lokala åtgärderna så tycker jag, i likhet med motionären, att man igen borde titta på Utvecklings Ab är och deras strategier. Man ska titta på hur länge man ska vara i de här bolagen, vilken exitstrategi man ska ha, hur mycket kapitalet som ska flyta runt och i vilken fas det ska ligga? Ska det vara närmare sådd finansiering än avkastande kapital? Frekvensbredden i riskkapital är ganska bred när det är okej att stiga av och låta någon annan ta över. Men det beror på vilken roll man tar sig i ett riskkapitalbolag. Det är precis som motionen i motiveringen säger, det är en fas som lite saknas här på Åland. Det finns gott om kapital att någorlunda säkra investeringar. Det är alltid mer eller mindre risktagningar i en investering. Det får inte vara så att det finns faser där man inte kan hoppa på utvecklingen och där det inte finns kapitalister att tillgå för satsningar.

En annan sak som vi också har erfarit i finansutskottet är att man kanske borde samarbeta närmare med bankerna som idag inte har en riskkapitalistroll men däremot har en väldigt viktig roll när det gäller rådgivning till företag och hur de ska sköta sin finansiering. Särskilt hos små- och medelstora företag har banken ganska stor roll. Det är viktigt att samhället och banken pratar samma språk och hjälper till på samma sätt. Banken ser kanske brister som samhället kan väga upp och vice versa. De åländska bankerna känner ju det åländska näringslivet väldigt bra. Bankerna har mycket kunskap som man kan ge i utbyte.

Hela den här buketten av stödåtgärder, riskkapital, Växthuset och samarbete med finländska fonder bör nästa landskapsregering titta på som en viktig del av näringspolitiken. Det är nu 146 dagar kvar till valet, sedan börjar en ny regering ta form. Den här blombuketten bör uppdateras. Det är ganska länge sedan. Det var faktiskt tio år sedan det gjordes någon större förändring. Sedan har det rullat på.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag är också medveten om att hela den buketten behöver ses över. I anledning bl.a. av cleantech diskussionerna som har varit och det seminarium som hölls här för en tid sedan så valde jag att koncentrera mig på riskkapitalbiten, för det framfördes på det här seminariet igen att det var ett problem. Faktum är att den här typen av företag behöver ha en kritisk massa för att kunna fungera väl. Nu har man knappt att man klarar en anställd, men för övrigt har man inte möjlighet att ha några andra kostnader t.ex. att utreda företag, att vara progressiv och framåt och lyfta telefonen och föreslå saker och ting till entreprenörer. Man är låst i sin lilla ram. Därför borde man nu snabbt öka kapitaltillgången för det här företaget så att de kan bli lite större och köpa in tjänster också.

Ltl Danne Sundman, replik

Det är säkert en korrekt iakttagelse och rätt uppfattning. Att det är viktigt att man ger en av blommorna, Ålands Utvecklings Ab, de rätta förutsättningarna och har rätt strategi i den viktiga byggstenen. Vilken roll man nu förser Utvecklings Ab med när det gäller proaktiv näringspolitik, den uppsökande verksamheten, har jag inte någon klar uppfattning om. Det är klart att den som eventuellt ska satsa kapital i ett bolag är med från början. Man ska ha en central roll när man går in i processen och inte bara få något serverat. Man måste få vara med från början. Det är säkert en klok idé.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.