Vad handlar romanen om? Romanens stoff Fabel, story eller huvudhandling

Bokpresentation > Språkcentret

Författare:

Titel:

Var och när publicerad:

Om i WWW, i vilken address, d.v.s. URL:


Vad handlar romanen om? Romanens stoff

1. Fabel, story eller huvudhandling

Försök att koncentrerat formulera skeendet i romanen i kronologisk följd utan att fixera det till särskilda personer och utan att förankra det i tid och rum.

2. Motiv

Frilägg romanens motiv, d v s dess konkreta typsituationer, fortfarande utan att dessa fixeras till personer, tid och rum.

3. Det abstrakta temat

Vad är det författaren egentligen menar?

4. Personerna

Gruppera romanens personer i huvudperson(er) och bipersoner. Vad får vi veta om dem (namn, utseende, ålder, etc.). Vilka relationer finns det mellan personerna?


Hur berättas romanen? Form och teknik

5. Vem berättar?

Ter sig författaren synlig och närvarande i verket? Vilka olika framställningsformer dominerar? Uppträder författaren allvetande, förlägger han synvinkeln i någon av romanpersonernas medvetande eller försöker han registrera objektivt som ett kameraöga?
Är synvinkeln fast eller skiftar författaren mellan olika?

Exempel på framställningsformer: reflexion, beskrivning, kommentar, dialog, analys, monolog, tankereferat, inre monolog...

6. Helhet och komposition (yttre och inre)

Iaktta den yttre uppbyggnaden i romanen, delar och kapitel. Hur fogas de olika avsnitten och kapitlen samman?

7. Tiden

När utspelas romanen. Hur lång är romantiden? Presenteras skeendet i kronologisk följd eller växlar författaren mellan olika tidsplan genom tillbakablickar eller framåtblickar och dylika?

8. Rum och miljö

Hur skildrar författaren natur och miljö? Har miljön någon inverkan på människan och vice versa? Finns det m a o något samspel mellan människa och miljö?

9. Språk och stil

Vad kan vi få ut av romanens ordförråd och ordval? Vad kan vi få ut av romanens ordförråd och ordval? Finns det några uppenbara stilsträvanden?

10. Symboler och symbolik

Finns det några symboler i romanen? Vad betyder de, och hur fungerar de? Är de konventionella eller individuella? Har de något samband med romanens tema och tendens?

Hur och varför har romanen kommit till?


11. Författarbibliografi och personlig bakgrund

Bibliografiska fakta angående författaren.

12. Romanens tillblivelse

Hur har romanen kommit till?

13. Stoffkällor

Var har författaren hämtat sitt stoff?

14. Litterära förebilder

Vilken litterär genre hör romanen till? Hurdana formförebilder har romanen?

15. Tendens

Kan man urskilja några bestämda idéer eller problem i romanen? Försöker författaren engagera läsaren i någon bestämd fråga? Har romanen någon tendens?

Exempel på romananalys med 15 punkter

Carl Jonas Love Almqvist: Det går an. Originalupplaga 1839



Vad handlar romanen om? Romanens stoff

1. Fabel, story eller huvudhandling

En ung man träffar på en resa en ung kvinna. De blir förälskade i varandra och beslutar leva samman för framtiden. Kvinnan vill dock att de ska leva i ett fritt äktenskap, där ingen formell vigsel skall kedja fast dem vid varandra för tid och evighet.

2. Motiv

Kärlek mellan en man och en kvinna. Mannen och kvinnan som lever samman utan vigsel. Yrkeskvinnan och samhället.

3. Det abstrakta temat

Äktenskapet. Kvinnans ställning i samhället.

4. Personerna

Glasmästardottern Sara Videbeck från Lidköping, 24 år gammal, vacker, smal och snarare litet långväxt, som har glada, vänliga ögon och vackra läppar.

Sergeanten Albert, på permission från Stockholm. Han är en lång och vacker ung man i 25 års ålder, hygglig med mörka, upphöjda och nästan sköna mustascher och en viss manlighet i väsendet.

Kring dessa två grupperas passagerare och besättning på ångbåten. Vidare finns det personal på gästgivargårdarna samt ett antal Lidköpingsbor.

Hur berättas romanen? Form och teknik

5. Vem berättar?

En allvetande författare för ordet. Han visar ofta och ohämmat sin närvaro (exempel med källhänvisningar). Författarens relation, kommentarer och reflexioner är alltså framträdande. Lika vanlig är ändå en annan framställningsform, dialogen. Närmare hälften av romanen sidor består av direkt tal meddelat av romanpersonernas synvinklar. Dialogfrekvensen är hög inte bara jämfört med samtida romaner utan också i jämförelse med modern roman. Författaren följer ofta Alberts synvinkel (exempel med källhänvisningar).

6. Helhet och komposition (yttre och inre)

Yttre: Åtta kapitel som är fogade till varandra i kronologisk ordning. Kapitelrubrikerna har karaktär av motton. De är citat ur respektive kapiteltexter.

Inre: Helheten understryks av den ram som tid och rum bildar, en veckolång resa från Stockholm till Lidköping. Äktenskapsdebatten är en av trådarna i kompositionen. Den introduceras redan i början och den pågår till romanens slut.

Ledmotiviska funktioner har t ex ringen och mannens reflexioner krig glashjärta och diamant samt kvinnans upprepade lokalpatriotiska uttalanden om Lidköping (exempel med källhänvisningar).

7. Tiden

Romantiden är en vecka. Författaren redovisar tidens förlopp påfallande noggrant. Första dagen (ångbåtsresan) omfattar de fyra första kapitlen (55 sidor), närmare hälften av romanen. Tredje till och med sjätte dagen summeras på mindre än en sida. Den återstående tiden resonerar de ingående om sitt kommande liv tillsammans.

8. Rum och miljö

I fråga om Almqvist talar man om reportagerealism. Med alla konkreta detaljer (exempel med källhänvisningar) är boken en levande tidsmålning som nästan framstår som ett kulturhistoriskt dokument. Han använder samma stil som i sina egna resebrev. Ofta färgas naturbeskrivningen av Alberts synvinkel och därmed blir den romantiskt personifierad (Solnedgången över Kungsör). Vanligtvis är naturskirdringarna ändå sakliga och konkreta.

9. Språk och stil

Författarens ordförråd täcker både det lärda språket och fackspråket (kvinnans redogörelser för pappas glasmästaryrke), talspråk och svordomar. Almqvist gör själv också några nybildningar (exempel med källhänvisningar). Han använder bildspråket mycket sparsamt (exempel).

10. Symboler och symbolik

Det har påståtts att båtarna i romanen har en symbolisk betydelse. Ångfartygen drivs av en inre eld och symboliserar de människor som följer sin egen känsla och övertygelse. De gamla segelfartygen skulle svara mot de tunga samhällsinstitutionerna, som driver människan dit hon inte vill och förorsakar många olyckor.

Ringen som mannen ger till Sara och som hon kastar i sjön, visar sig helt enkelt vara en symbol för vigseltvånget.

En annan symbol är fågeln, som kan ses som symbol för frihet och glädje. Almqvist använder fåglar mycket ofta som symboler.

(Kom gärna med flera symboler med källhänvisningar)

Hur och varför har romanen kommit till?

11. Författarbibliografi och personlig bakgrund

Carl Jonas Love Almqvist levde åren 1793-1866 och var en av artonhundratalets mest betydande svenska författare. Han studerade i Uppsala och tog magisterexamen, arbetade därefter en tid som kanslist i Stockholm och drev sedan jordbruk och gifte sig med en bonddotter. Under många år var han rektor vid Nya elementarskolan i Stockholm och från 1839 publicist i Aftonbladet. Efter på orätta grunder ha anklagats för mordförsök på en procentare gick han i landsflykt. Amorina 1822, Drottningens juvelsmycke 1833, och Det går an 1839 - hans mest kända böcker - läses med förtjusning än i dag.

12. Romanens tillblivelse

Romanen skrevs sannolikt på sommaren 1838. Den trycktes på hösten samma år. Författaren makulerade ändå denna upplaga. Detta hände därför att han sökte vid denna tid professur i Uppsala, och vänner som fick se korrekturet besvor honom att inte utge boken. Nästa år hade han förkastat professorsplanerna och gått över till Aftonbladet. I december 1839 utkom Det går an, försett med ett berömt företal. När boken tillkom, var Almqvist på höjden av sitt författarskap, men samtidens reaktion blev mycket hård och häftig. Romanens sociala tendens ansågs nedbrytande och upplösande, och hans motståndare började agera flitigt.Detta slags litteratur blev ett begrepp och Almqvist blev kallad Det-går-an-pråsten, något som fick svåra följder för hans verksamhet som präst och skolman.

13. Stoffkällor och litterära förebilder

Almqvist har främst hämtat sitt stoff ur egna upplevelser och iakttagelser. Han har använt sina reseminnen, som delvis finns bevarade i hans utförliga resebrev och reseanteckningar. Hans iakttagelser om kvinnans ställning i samhället rör ett aktuellt socialt problemkomplex, som han kritiskt granskade i sin allt mer engagerade kvinnosaksjounalistik. Han hade själv upplevt äktenskapsfrågan och vigseltvånget som mycket beklämmande. Detta bevittnas av många brev och tidigare skrifter.

14. Litterära förebilder

I Almqvists romankonst kan vi se spår av den tyska romantikens estetik och romanpraxis. Under 1820-talet tillkom mönster och incitament från Walter Scott. Under 1830-talet växte också en realistisk romanlitteratur fram med Almqvist själv och gruppen av kvinnliga författare, av vilka den mest betydande var Fredrika Bremer.

15. Tendens

Almqist hade börjat skriva om förändringen i familjelivet och samhället redan tidigare i den samhällskritiska avhandlingen Europeiska missnöjets grunder, som trycktes så sent som år 1850. Det går an hade redan förberett allmänheten.Boken handlade främst om kvinnans rätt att arbeta.

Sara och Albert är mycket lyckliga i en fri förbindelse. De är mycket lyckligare och bättre människor än om de av äktenskap och gemensam bostad skulle tvingas att ständigt nötas mot varandra. Almqvist konstaterar själv att Det går an inte är någon tendensroman. Han värjer sig mot den samtida, okonstnärliga tendenslitteraturen med dess löst påhängda idéer. Både samtiden och eftervärlden har dock uppfattat begreppet tendens annorlunda och ser boken som en utomordentlig tendensskrift.

Litteratur om litteratur (facklitteratur)

Hedlund, Tom, Att förstå lyrik (1989)

Lindström, Göran, Att läsa dramatik (1978)
Lagerroth, Erland, Romanen i din hand (1976)
Romberg, Bertil, Att läsa epik (1977)
Alving, Hjalmar & Hasselberg, Gudmar, Svensk litteraturhistoria (1959)
Gustafson, Alrik, Den svenska litteraturens historia (1963)
Brandell, Gunnar, Svensk litteratur 1870 - 1970 (1975)
Linder Erik Hj., Ny illustrerad svensk litteraturhistoria (MCMLXV)

Finlandsvensk litteratur

Marianne Alopaeus: Mörkrets kärna eller Drabbad av Sverige

Claes Andersson: En mänska börjar likna sin själ
Sigrid Backman: Familjen Brinks öden
Anna Bondestam: Klyftan eller Vägen till staden
Bo Carpelan: Novembercredo, Urwind eller Axel
Jörn Donner: En kärleks historia eller Far och son
Olof Granholm: Hästhandlarens son
Jarl Hemmer: En man och hans samvete
Yvonne Hoffman: När man vänder på stenar eller Hastighetsmätaren
Tove Jansson: Dockskåpet eller Anteckningar från en ö
Christer Kihlman: Den blå modern

Tova Korsström: Tidsresor eller Kan kvinnor tänka?

Ulla-Lena Lundberg: Kungens Anna
Merete Mazzarella: Tanten och krokodilen eller Att spela sitt liv
Arvid Mörne: Ett liv
Oscar Parland: Den förtrollade vägen
Tom Paxal: Rödbergen
Runar Schildt: En sparv i tranedansen eller Hemkomsten
Solveig von Schoultz: Somliga mornar
Lars Sund: Vinterhamn
Edith Södergran: Dikter
Henrik Tikkanen: Brändövägen 8, Henriksgatan, Georgsgatan eller Mariegatan 26 Kronohagen
Märta Tikkanen: Män kan inte våldtas eller Århundradets kärlekssaga
Kjäll Westö: Cirkeln och korset eller Drakarna över Helsingfors
Barbara Winckelman: Kejsarstaden
Gösta Ågren: Jär
Lisää…


Andtbacka, Ralf

Backlén, Marianne

Backman, Sigrid

Bargum, Johan

Björklund, Kristina

Blomqvist, Anni

Bruun, Staffan

Boucht, Christer

Byggmästar, Eva-Stina

Colliander, Tito

Enckell, Olof

Fagerholm, Monika

Granholm, Olof

Gleisner, Marita

Hedman, Kaj

Hellberg, Helle

Huldén, Lars

Huldén, Mats

Högnäs-Sahlgren, Brita

Jansson, Henrik

Lindberg, Pirkko

Lindfors, Bodil

Lundberg, Ulla-Lena

Lybeck, Mikael

Lång, Fredrik

Martens, Paul von

Mickwitz, Gerda von

Numers, Lorenz von

Nyman, Valdemar

Nynäs, Carina

Parland, Henry

Parland, Oscar

Peltomaa, Marianne

Ruin, Hans

Rundt, Dennis

Sahlström, Anna-Lisa

Salminen, Sally

Sandelin, Peter

Sandman-Lilius, Irmelin

Schildt, Göran

Sjögren, Vivi-Ann

Stenius, Yrsa

Stürmer, Wava

Wahlström, Erik

Willebrand-Hollmerus, Margit von

Winckelmann, Barbara

Wolff-Brandt, Carina

Wik, Inga-Britt

Zilliacus, Jutta

Ågren, Eri

k

Århundradets mest betydelsefulla svenska böcker
1. Vilhelm Moberg, utvandrar-sviten

2. Harry Martinson, Aniara

3. Frans G Bengtsson, Röde Orm

4. Astrid Lindgren, Pippi Långstrump

5. Per Anders Fogelström, stad-sviten

6. Selma Lagerlöf, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige

7. Selma Lagerlöf, Kejsaren av Portugallien

8. Hjalmar Söderberg, Den allvarsamma leken

9. Selma Lagerlöf, Jerusalem

10. Eyvind Johnson, Hans nådes tid

11. Vilhelm Moberg, Din stund på jorden

12. Göran Tunström, Juloratoriet

13. Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta

14. Eyvind Johnson, Strändernas svall

15. Harry Martinson, Nässlorna blomma

16. Hjalmar Söderberg, Doktor Glas

17. Anders Jacobsson, Sören Olsson, Berts dagbok

18. Harry Martinson, Vägen till Klockrike

19. Astrid Lindgren, Emil i Lönneberga

20. Vilhelm Moberg, Rid i Natt

21. Kerstin Ekman, Händelser vid vatten

22. Moa Martinson, Mor gifter sig

23. Birger Sjöberg, Kvartetten som sprängdes

24. Birgitta Onsell, Efter tusen år av tystnad

25. Vibeke Olsson, Molnfri bombnatt

26. Axel Munthe, Boken om San Michele

27. Marianne Fredriksson, Den som vandrar om natten

28. Pär Lagerkvist, Dvärgen

29. Anna-Maria Roos, Sörgården

30. Ulf Lundell, Jack

31. Bo Giertz, Stengrunden

32. Sara Lidman, Jernbane-eposet

33. Jan Fridegård, Lars Hård

34. Pär Lagerkvist, Barabbas

35. Selma Lagerlöf, Löwensköldska ringen

36. Stig Claesson, Vem älskar Yngve Frej?

37. Astrid Lindgren, Samuel August i Svedstorp och Hanna i Hult

38. Jerzy Einhorn, Utvald att leva

39. Gunnar Ekelöf, Samlade dikter

40. Lars Ahlin, Natt i marknadstältet

41. Pär Lagerkvist, Gäst hos verkligheten

42. Lars Ahlin, Din livsfrukt

43. Kerstin Ekman, Hunden

44. Eyvind Johnson, Krilontrilogin

45. Karin Boye, Kallocain

46. Sven Delblanc, Samuels bok

47. Marianne Fredriksson, Simon och ekarna

48. Jan Fridegård, Trägudars land

49. Sven Edvin Salje, Lovängsserien

50. Eyvind Johnson, Romanen om Olof

51. Sara Lidman, Lifsens rot

52. Astrid Lindgren, Mio min Mio

53. Nils Ferlin, Får jag lämna några blommor

54. Torgny Lindgren, Hummelhonung

55. Kerstin Ekman, Rövarna i Skuleskogen

56. Henning Mankell, Comédia infantil

57. Vilhelm Moberg, Soldat med brutet gevär

58. Majgull Axelsson, Aprilhäxan

59. Sten Selander, Det levande landskapet i Sverige

60. Carina Burman, Den tionde Sånggudinnan

61. Stig Dagerman, Tysk höst

62. Sven Delblanc, Livets ax

63. Rolf Edberg, Spillran av ett moln

64. Ivar Lo-Johansson, Bara en mor

65. Marianne Fredriksson, Enligt Maria Magdalena

66. Ivar Lo-Johansson, Pubertet

67. Jan Guillou, Ondskan

68. Hjalmar Gullberg, Dikter

69. Selma Lagerlöf, Herr Arnes penningar

70. Sara Lidman, Hjortronlandet

71. Elin Wägner, Väckarklocka

72. Astrid Lindgren, Ronja Rövardotter

73. Torgny Lindgren, Ormens väg på hälleberget

74. Ivar Lo-Johansson, Godnatt jord

75. Marianne Fredriksson, Paradisets barn

76. Ulf Lundell, Saknaden

77. Birgitta Trotzig, Dykungens dotter

78. Fritiof Nilsson Piraten, Bokhandlaren som slutade bada

79. Agneta Pleijel, Vindspejare

80. Evert Taube, Ultra Marin

81. Herbert Tingsten, Mitt liv

82. Tomas Tranströmer, Dikter

83. Vilhelm Moberg, Raskens

84. Jonas Waern, Katanga

85. August Strindberg, Ett drömspel

86. Astrid Lindgren, Barnen i Bullerbyn

87. Dan Andersson, Svarta ballader

88. P O Enquist, Musikanternas uttåg

89. Maja Ekelöf, Rapport från en skurhink

90. Peter Englund, Brev från nollpunkten

91. Maria Gripe, Agnes Cecilia - en sällsam historia

92. Willy Kyrklund, Solange

93. Peter Nilson, Rymdväktaren

94. Gunnar Arnborg, Mulens marker

95. Gustaf Hellström, Snörmakare Lekholm får en idé

96. Tove Jansson, Det osynliga barnet

97. Eino Hanski, De långa åren

98. Moa Martinson, Kvinnor och äppelträd

99. Fritiof Nilsson Piraten, Bock i örtagård

100. Verner von Heidenstam, Nya dikter