Barnomsorgs- och utbildningsnämnden

Barn i behov av särskilt stöd

Förskolorna har till övervägande del bra beredskap för att ta emot barn i behov av särskilt stöd. Personalen är idag mer flexibel till olika lösningar för barnen. Men, små enheter kan ibland ha svårigheter med att ta emot barn i behov av särskilt stöd och många dagbarnvårdare anser att deras ensamarbete försvårar ett mottagande. Barn med stort omvårdnadsbehov är personalkrävande och mindre barngrupper är att föredra.

De flesta barn i behov av särskilt stöd är integrerade i förskolan enligt föräldrarnas önskemål. Några barn är placerade på en avdelning för fysiskt handikappade barn. Antalet barn i behov av särskilt stöd placerade i familjedaghem har minskat. En av kommunens två mindre avdelningar för barn i behov av särskilt stöd har lagts ner under året på grund av minskad efterfrågan.

Flera barn får diagnoser tidigt, t ex så har antalet barn med diagnos inom autismspektrat ökat. Enligt den senaste forskningen är inte barnen inom autismspektrat fler än tidigare utan kunskapen om autism har ökat. Barn med kroniska sjukdomar och med stora omvårdnadsbehov börjar idag i förskolan allt tidigare. Ansvaret för barnens träning har i större utsträckning överflyttats från landstingets barnhabilitering till kommunen. T ex så benämns idag sjukgymnastik av barnhabiliteringen som "vardagspedagogik" och ska ingå i barnens lek. Likaså har stödet av specialpedagogisk kompetens till förskolorna från landstinget minskat. Härigenom ställs högre krav på specialpedagogisk kompetens i den dagliga förskoleverksamheten. Det finns inte någon specialpedagog med handledande funktion inom barnomsorgen, däremot finns det två resurspedagoger att tillgå, efterfrågan på specialistkompetens är stor inom förskolan.
I kommunen finns psykologer som handleder förskolans personal för att öka personalens kompetens. Genom fortbildning och nätverksmöten sker en kontinuerlig kompetensutveckling.

 

För barn i behov av särskilt stöd upprättar enheten ett åtgärdsprogram tillsammans med föräldrarna. Åtgärdsprogrammet utgör underlag för resursansökan till förskolorna och familjedaghemmen för att få medel ur likvärdighetsgarantin. För förskolan finns inte något lagstadgat krav på att åtgärdsprogram ska upprättas för förskolebarn, men Nacka kommun har det som praxis. Förskolorna har blivit bättre på att upptäcka barnens behov av stöd för att kunna sätta in lämplig insats tidigare.

Andelen förskolebarn som beviljats resursmedel var 2,4 procent av de inskrivna barnen inom barnomsorgen. De flesta ansökningarna avser barn från fyra år och uppåt och pojkar är överrepresenterade i antalet ansökningar.

Modersmålsstöd

Antalet barn som fick modersmålsstöd i förskola och i förskoleklass var i genomsnitt 32 per termin. Speciellt viktigt är modersmålstödet för nyanlända flyktingbarn under invänjningstiden till förskolan. Det är viktigt med kontinuitet mellan barn och lärare, vilket är svårt att uppfylla då det finns problem med att rekrytera och behålla modersmålstränare.
Citat: "Personal med längst erfarenhet och utbildning tar hand om barn med särskilda behov." Kummelnäs förskola

Säkerhet i förskolor och familjedaghem

Ett av Kommunfullmäktiges inriktningsmål för barnomsorgen i Nacka är att förskolor och familjedaghem ska bedriva en god pedagogisk verksamhet i en trygg och säker miljö. "Nämndkontoret har fått i uppdrag att för förskolor och familjedaghem utfärda utmärkelsen "Nacka - ett som är säkert". Utmärkelsen ges till de förskolor och familjedaghem som arbetar strukturerat med att verksamheten och miljön ska upplevas som trygg och säker. De förskolor och familjedaghem som får utmärkelsen redovisas i barnomsorgskatalogen och på Nacka kommuns webbplats med stämpeln "Nacka – ett som är säkert". 42 förskolor och familjedaghem har hitintills fått utmärkelsen.
I en trygg och säker miljö:

• 
  är det skadeförebyggande arbetet en del i den dagliga verksamheten,
  
• 
  är rutiner utarbetade och förankrade så att risksituationer undanröjs,
  
• 
  är rutiner utarbetade och förankrade för om en olycka inträffar och om ett barn utsätts för våld,
  
• 
  rapporteras alla tillbud och skador,
  
• 
  görs barnskyddsronder minst en gång per termin,
  
• 
  finns en handlingsplan för säkerhetsarbetet som visar förskolans/­fa­mil­jedaghemmets egenkontroll, ansvar och befogenheter.
  

Konsekvenser av maxtaxans införande

Kommunfullmäktige beslutade att införa maxtaxa enligt en Nacka-modell. Modellen innebär en differentiering av såväl check som avgift beroende på barnens vistelsetid, vilken medför att föräldrarna även fortsättningsvis kan påverka sina avgifter, ett av Kommunfullmäktiges övergripande mål. Differentiering innebär tre avgifts- och checknivåer för barn i förskoleverksamhet och två nivåer för barn i skolbarnsomsorg. Det låginkomstskydd som fanns i tidigare checksystem är bibehållet och är mer långtgående än det lagstadgade. Kommunfullmäktige beslöt i samband med behandlingen av mål och budget 2002 att ge Barn­om­sorgs- och utbildningsnämnden i uppdrag att följa upp utvecklingen av personalförsör­j­ning, barngruppernas storlek och vistel­se­ti­der med anledning av införandet av maxtaxa.

Uppföljningen visade att antal barn per årsarbetare har ökat något jämfört med 2001 inom såväl kommunal som enskild pro­duk­tion. I genomsnitt för hela kommunen har omsorgstiden ökat med ca en timme i veckan, vilket stämmer med den prognos som gjordes vid införandet av maxtaxan. Generellt kan konstateras att de antaganden och beräkningar som gjordes gällande effekter av ett införande av maxtaxa stämmer beträffande kost­nader och omsorgstider med undantag för efterfrågan under sommaren. Efterfrågan på förskoleverksamhet under juli och augusti ökade med 3 procent jämfört med 2001 och för skolbarnsomsorg ökade efterfrågan med 4 procent. Kostnaden för efterfrågeökningen är 2,1 miljoner kronor.

Avgiftsfinansieringen för förskoleverksamheten var under året 12,5 procent jämfört med år 2001 då den var 23,5 procent. Avgiftsfinansieringen för skolbarnsomsorgen var under året 16 procent jämfört med år 2001 då den var 27 procent. Statsbidraget för maxtaxan täcker det intäktsbortfall som Nacka har haft. Samtidigt som maxtaxan infördes erhöll barn till föräldraledig förälder rätt till förskoleverksamhet med 15 timmar per vecka. Statsbidraget för denna reform har inte täckt kommunens kostnader, vilket motsvarar 3,3 miljoner kronor.