Ethan Frome

Lika rättigheter för alla

Alla människors lika värde och rättigheter är en av utgångspunkterna i miljöpartiets politik. Det är grunden för demokrati och mänskliga rättigheter. Lika rättigheter innebär att ingen ska behöva utsättas för diskriminering på grund av kön, funktionshinder, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning eller könsidentitet. Men lika rättigheter innebär också att främja normkritik och attitydpåverkan gentemot majoritetssamhället. Vår utgångspunkt är att diskriminering grundar sig i strukturella samhällsproblem som är liknande för alla diskrimineringsgrunder.
Miljöpartiets politik utgår ifrån ett könsmaktsperspektiv. Det faktum att kvinnor och män bemöts olika, har olika förutsättningar och olika förväntningar på sig själva beror på rådande könsroller som skapas av omgivning, strukturer och samhälle. Könsmaktsförståelsen är ett verktyg för att analysera den könsmaktsordning som upprätthåller ett förhållande som snedfördelar makt och inflytande i samhället på grund av kön.
För miljöpartiet är det uppenbart att ett aktivt arbete för lika rättigheter kräver politiska insatser. Normerna och priset för att bryta dem upprätthålls till stor del genom politiska beslut och kan också motverkas genom sådana. Miljöpartiet har visat att miljöfrågor måste integreras i en helhetssyn på alla samhällsområden. På samma sätt är det nödvändigt att jämställdhet och jämlikhet integreras i dessa områden.
Inom ramen för det rödgröna samarbetet inrättar vi en central funktion för lika rättigheter. Funktionen ska arbeta för främjande och uppföljning som rör arbetet för lika rättigheter och jämställdhet. Uppföljningsfunktionen ska vara inriktad på att stadens verktyg för lika rättigheter, till exempel likabehandlingsplaner och antidiskrimineringsklausulen, används på ett aktivt sätt. Främjandefunktionen ska utveckla nya strategier för stadens likarättsarbete, till exempel genom attitydförändrande utbildningar och kampanjer. Dessutom ska funktionen ansvara för att barnperspektivet genomsyrar stadens verksamheter.
I den rödgröna överenskommelsen avsätter vi extra resurser till de lägst betalda yrkena i staden. Det är framför allt kvinnodominerade yrken som personliga assistenter, kokerskor och vårdpersonal som gynnas av denna satsning.
Förskolan har en unik möjlighet att motverka befästandet av könsroller, heteronormativitet och rasism. Stockholms genuspedagoger i förskolorna är en stor tillgång för jämställdhetsarbetet i kommunen. Vi behöver börja tidigt med att bryta typiska könsrollsmönster – därför vill vi ha genuspedagoger på alla Stockholms förskolor.
Skolan ska vara en plats där alla har lika rättigheter. Det kan endast ske genom ett medvetet, aktivt arbete för jämställdhet och jämlikhet och mot diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. Skolorna ska ta hjälp av genuspedagoger i ökad utsträckning och aktivt välja läromedel som inte innehåller fördomsfulla skrivningar. Ekonomiskt utrymme måste ges skolor att prioritera arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Särskilt arbetet med att göra elever, föräldrar och pedagoger delaktiga i likabehandlingsplanen ska prioriteras. Miljöpartiet tillför resurser så att grundskolor kan arbeta med killgrupper och elevers ökade självkänsla. Vi gör också en särskild satsning på tillgänglighetsanpassning av skollokaler.
Den rödgröna överenskommelsen innebär en satsning på sfi (svenska för invandrare). Vi vill förbättra kvaliteten på sfi och anpassa den betydligt mer efter varje persons behov och förutsättningar. Grupperna ska bli mindre och undervisningen mer sammanhållen. Staden ska ha som mål att alla som lämnar sfi ska klara nationella provet i svenska. Utöver den rödgröna kvalitetssatsningen satsar Miljöpartiet på sfi-undervisning på modersmålet. Det ska alltså vara möjligt för de största språkgrupperna att få lärare som både behärskar svenska och det aktuella språket.

Barn

Den rödgröna överenskommelsen innebär att vi vill använda motsvarande hälften av majoritetens skattesänkning under mandatperioden, en halv miljard kronor, till att investera i skolan och i stockholmarnas livslånga lärande.
Inom ramen för de rödgröna partiernas utbildningssatsning ska resurser avsättas för att stärka skolans kunskapsarbete. För de rödgröna partierna är prioriterade satsningar språkutveckling, modersmålsundervisning, undervisning i kärnämnena på modersmål samt matematik och tidig kunskapsuppföljning. Vi avsätter också resurser till elevhälsa och demokratiarbete i skolan.
En attraktiv kommunal skola är inte hotad av nya fristående skolor. Miljöpartiet tror att en mångfald av huvudmän inom utbildningsverksamheten stärker och utvecklar skolan och eleverna. Det viktigaste är att verksamheten är av god kvalitet för brukaren, inte så mycket vem som driver verksamheten.
Miljöpartiet vill att skolan ska kännas meningsfull för eleverna. Metoder för elev- och föräldrainflytande behöver utvecklas och särskilt inkludera elevernas egna organisationer och representanter. Miljöpartiet satsar på särskilda stimulansbidrag som ges till skolor som vill satsa på demokratiskt utvecklingsarbete. Vi inrättar också en elevombudsman som ska fånga upp och säkerställa elevers perspektiv gentemot skolledning och Utbildningsnämnd och vara en garant för rättigheter som finns i lagar och förordningar. Vi avsätter också resurser för miljöarbete i skolan. Förutom den ordentliga satsningen på modersmålsundervisning vill vi att skolorna ska erbjuda fler språk som är vanliga i Sverige, till exempel arabiska.
I den rödgröna överenskommelsen sätter vi barnen främst genom att satsa på kvalitén i förskolan. Målet är att år 2010 ska grupperna i förskolan ha max 14 barn (ålder 1-3) respektive 18 barn (ålder 4-5). Barngrupperna ska minska med i genomsnitt ett barn per grupp under nästa mandatperiod. För att mäta kvalitén i förskolan ska vi också arbeta fram mål och indikatorer för antal barn per vuxen. Miljöpartiets ambition är barngrupper med max 12 barn i ålder 1-3, och max 14 barn i åldern 4-5. Förskolorna ska ha tillgång till pedagogiska gröna gårdar, gärna där förskolans alla barn och all personal får plats samtidigt.
Miljöpartiet återinför den avgiftsfria månaden i barnomsorgen. För låginkomsttagare kan en avgiftsfri sommarmånad vara avgörande för att familjen har möjlighet att göra något extra tillsammans under semestern.
Barnens fria tid är lika viktig som skoldagen. Idag är barngrupperna alldeles för stora – det kan gå 70 barn på tre vuxna – vilket är förödande för arbetsron och möjligheten för personalen att se varje barn. Miljöpartiet föreslår ökat anslag som innebär en ordentlig kvalitetshöjning i skolbarnomsorgen.
Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet att ägna sig åt någon kulturell aktivitet på fritiden, oberoende av familjens ekonomi. Alla barn och ungdomar ska också ges möjlighet att ta del av olika kulturyttringar. Barn- och ungdomskulturen ska därför prioriteras och subventioneras. För att barn och ungdomar i miljonprogrammets förorter ska få utökad möjlighet att själva utöva kultur ger Miljöpartiet Kulturskolan i uppdrag att göra en extra satsning i dessa områden.
Det ska finnas barnvänliga stadsmiljöer i hela staden. När nya bostadsområden planeras ska hänsyn tas till barns och ungdomars behov av lämplig mark för lek och idrott. Det är av stor betydelse att det finns goda förutsättningar för friluftsliv och ytor för spontanidrott, motion och lek. Barnfamiljer och ungdomar ska kunna röra sig tryggt till fots eller på cykel.
Arbetet med att hjälpa och stödja de mest utsatta barnen måste få ökade resurser. Därför ska det uppsökande arbetet bland barn och unga och insatserna för att hjälpa barn som har föräldrar med problem öka.

Skattesatsen

För år 2010 föreslås att en kommunal inkomstskatt utdebiteras med kronor 18:08 per skattekrona, samma utdebitering som år 2006. För år 2010 föreslås en oförändrad utdebitering av begravningsavgiften med 7 öre per skattekrona.