Ethan Frome

Flyktingmottagande

• 
  Stockholm ska ha ett mänskligt och effektivt flyktingmottagande
  

Flyktingar är en resurs för Stockholm och ska välkomnas på ett värdigt och effektivt sätt. Flyktingmottagandet i stadsdelsnämnderna behöver ökade resurser istället för ökad centralisering. Även generella insatser mot diskriminering och främlingsfientlighet krävs för att flyktingarna ska få bästa möjliga start i Sverige.

Flyktingbarn får mycket sällan enskilda introduktionsplaner. Större ansträngningar måste göras för att barnen ska få en bra start i Sverige. Förvaltningarna ska få ökade resurser för att flyktingbarnens behov ska kunna tillgodoses. Det räcker inte att fråga vad de vuxna behöver – vi behöver börja tala även med barnen!
Flera av flyktingarna som kommer till Stockholm har sökt asyl för att de har förföljts på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Idag finns begränsad kompetens om dessa flyktingars speciella situation. De riskerar att bli behandlade ur ett heteronormativt synsätt, till exempel genom att par av samma kön inte blir behandlade som par. En kartläggning behövs av hur flyktingmottagandet hanterar frågan om sexuell läggning. Därefter ska en handlingsplan tas fram för ett hbt-vänligt flyktingmottagande. Att slippa mötas av fördomar är i grunden en del av den mänskliga rättigheten att kunna vara öppen med sin sexuella läggning.

Boende för nyanlända flyktingar

För att mottagandet av nyanlända flyktingar ska bli mer framgångsrikt krävs aktiva insatser mot diskriminering. Den etniska diskrimineringen på arbetsmarknaden, liksom inom många andra samhällssektorer, är en starkt bidragande orsak till svårigheten för invandrade personer att etablera sig i Sverige.
Syftet med introduktionsverksamheten är att personen ska kunna ta del av och bidra till det generella utbudet inom arbets- och samhällslivet. Stor omsorg ska ägnas åt att utforma individuella handlingsplaner och en meningsfull introduktion för personer som antingen tillfälligt eller mer permanent inte kan delta i en arbetsinriktad introduktion, av hälsomässiga eller andra skäl.

Förhindra strukturell diskriminering av nyanlända

De regler som Stockholms stad har för introduktionsprogram och introduktionsersättning för nyanlända innebär idag strukturell diskriminering av personer med utländsk bakgrund. Idag pressas nyanlända ut i arbetslivet när deras introduktionsperiod på 18 månader är över, oavsett till vilken nivå de har nått i sina studier. Det innebär ofta att de tvingas ta okvalificerade arbeten, eftersom ett kvalificerat arbete knappast går att få utan tillräckliga kunskaper i svenska. Genom att introduktionsprogrammet utformas så att alla som påbörjar sfi har rätt att med ersättning studera till och med nivån för nationella provet, under förutsättning att eleverna sköter sina studier i rimlig takt, minskar risken för strukturell diskriminering av nyanlända.
Reglerna för introduktionsprogrammet måste också förändras så att alla, både kvinnor och män, har rätt till föräldraledighet under introduktionsperioden och ändå garanteras att få studera till och med nivån för nationella provet. Stockholms stad ska ha som mål att alla som påbörjar introduktionsprogrammet ska klara nationella provet i svenska. Alla ska få adekvat information om sina rättigheter gällande t.ex. föräldraledighet när introduktionsperioden påbörjas.

Mål och indikatorer

• 
  Alla flyktingar ska mötas utifrån sina individuella behov
  
• 
  Alla flyktingbarn ska få enskilda introduktionsplaner
  
• 
  Reglerna för introduktionsprogrammet förändras för att förhindra strukturell diskriminering av nyanlända
  

Ekonomiskt bistånd

• 
  Aktivt stöd till dem som behöver det
  
• 
  Barnperspektiv ska styra i beslut om ekonomiskt bistånd
  

Vägledning och kompetensutveckling

Varje stadsdel ska ha En-dörr-in-verksamhet. Alla med försörjningsstöd som står utanför arbetsmarknaden, oavsett orsak, ska erbjudas deltagande. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärna verksamheten. Alla arbetssökande ska erbjudas individuellt stöd, vägledning, jobbcoachning, kompetensutveckling, utbildning och arbetsträning. De som av psykiska eller fysiska orsaker helt eller delvis inte förmår arbeta eller studera ska få rehabilitering.
Att tvingas ut i kommunala beredskapsarbeten efter fem dagars arbetslöshet är ett ovärdigt system där människor riskerar att hamna i ett läge utan rättssäkerhet. I de fall försörjningsstödtagare utför arbete i verksamhet som kommunen anordnar så ska lön för arbete utgå. Krav på motprestation ska inte vara huvudregel för att få försörjningsstöd.
Risken är stor att människor isoleras om de inte kan förflytta sig inom staden. Därför ska SL-kortet ingå i normen för ekonomiskt bistånd.

Barnperspektivet ska vara vägledande

Arbetet enligt barnkonventionens ska stärkas i staden. Barnperspektivet ska vara tydligt i stadens riktlinjer och innan beslut fattas ska konsekvenser för varje barn alltid övervägas och dokumenteras. Ett barnperspektiv innebär att det inte ska vara möjligt att vräka barnfamiljer.
Barns behov ska särskilt beaktas när vuxna söker ekonomiskt bistånd. Socialtjänstlagens krav på individuella bedömningar före avslag ska gälla. Familjer ska inte behöva riskera en hel månads försörjning bara för att man har varit sjuk någon dag och inte hunnit meddela detta i tid. Småbarnsföräldrar med försörjningsstöd ska ha möjlighet att vara hemma för vård av sjukt barn samt vid inskolning på dagis och skola.
I den rödgröna överenskommelsen prioriterar vi förebyggande och tidiga insatser som minskar barnfattigdomen och ökar barns fysiska och psykiska hälsa. Alla nämnder och styrelser har ett ansvar inom sina områden. Generella insatser ska utökas, till exempel SL-kort till alla gymnasieungdomar, fler mötesplatser för ungdomar, fler kostnadsfria kultur- och fritidsaktiviteter.

Arbetsmarknadsåtgärder

• 
  Satsning för att skapa fler jobb
  
• 
  En-dörr-in-verksamhet i alla stadsdelar
  
• 
  Ingen ska diskrimineras
  

Fler jobb åt unga

Arbetsmarknaden för unga har försämrats dramatiskt det senaste året. Unga människor står för en stor och positiv kraft i vårt samhälle; de är kreativa och ser nya lösningar. Att gjuta hopp och framtidstro i dagens unga generation är en framtidsinvestering.
Miljöpartiet vill att staden ska genomföra en kraftfull satsning som skapar fler jobb åt unga. Satsningen ska innehålla en bredd av arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis praktikplatser, kommunala lönebidrag till företagande och sociala kooperativ för unga utan fullgjord skolgång samt en satsning på företagande i socialt utsatta områden. Samtidigt ska antalet sommarjobb för ungdomar öka, båda inom stadens verksamheter och i privata företag. Satsningen ska samordnas av en sommarjobblots.
I den rödgröna överenskommelsen tillförs 10 mnkr för att staden ska kunna ta ett större ansvar, arbeta aktivt med att hitta arbete åt, och i vissa fall visstidsanställa, långtidsarbetslösa ungdomar som är bosatta i Stockholms stad.

En-dörr-in-verksamhet i alla stadsdelar

Varje stadsdelsnämnd ska utveckla En-dörr-in-verksamhet. Alla med försörjningsstöd som står utanför arbetsmarknaden, oavsett orsak, ska erbjudas deltagande. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärna verksamheten. Alla arbetssökande ska erbjudas individuellt stöd, vägledning, jobbcoachning, kompetensutveckling, utbildning och arbetsträning. De som av psykiska eller fysiska orsaker helt eller delvis inte förmår arbeta eller studera ska få rehabilitering. I dessa verksamheter ska även aktörer såsom arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan finnas med. Sociala företag och kooperativ kan här spela en viktig roll.

Extra satsning på långtidsarbetslösa

Långvarig arbetslöshet kan vara svår att ta sig ur på egen hand. Miljöpartiet vill satsa extra på det här området. Fler arbetstillfällen ska skapas genom satsning på miljö- och energiteknik. Det behövs individuella insatser där sociala kooperativ kan vara en del av lösningen. Staden ska ersätta verksamheter i frivilligsfären med hälften av lönekostnaden när de anställer en långtidsarbetslös person vars arbetsgivaravgift betalas av staten.

Lika rätt på arbetsmarknaden

Ingen ska diskrimineras på arbetsmarknaden, vilket i praktiken kan kräva positiv särbehandling med hänsyn till exempelvis etnicitet. Människor med utländsk bakgrund, särskilt kvinnor, löper dessutom extra risk att diskrimineras på arbetsmarknaden. Bland personer med någon form av funktionsnedsättning är sysselsättningsfrekvensen avsevärt lägre än i övriga befolkningen. Företagare eller blivande företagare med utländsk bakgrund blir ofta diskriminerade på lånemarknaden.
Miljöpartiet vill erbjuda möjligheten att läsa sfi på arbetstid genom att arbetsgivaren kompenseras för det bortfall av arbetskraft som blir. Staden ska anställa fler personer med funktionshinder på alla nivåer och bli bättre på att samarbeta med ALMI/IFS för att underlätta för låntagare vars affärsidé har svårt att få gehör på den ordinarie bankmarknaden. Staden ska bidra med ekonomiska medel till IFS som ska öronmärkas för ökat företagande i socialt utsatta områden.

Mål och indikatorer

• 
  Alla ungdomar mellan 16 och 19 år ska erbjudas sommarjobb
  
• 
  Alla anställda i staden med otillräckliga svenskkunskaper ska erbjudas möjlighet att läsa sfi på arbetstid
  
• 
  Alla stadsdelar ska ha En-dörr-in-verksamhet
  

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

4. Miljöpartiets förslag till budget 2010 för stadsdelsnämnderna godkänns