Ethan Frome

Kulturnämnden: kulturförvaltningen

• 
  En stark och dynamisk Kulturskola
  
• 
  Kultur ska nå barn och ungdomar i miljonprogrammets förorter
  
• 
  Fler nya kulturmötesplatser
  

Ett rikt kulturutbud höjer livskvaliteten och stimulerar till kunskap, respekt, dialog och engagemang. Fler barn och ungdomar ska ha tillfälle att uppleva och själva utöva kultur i olika former. Staden ska nära samarbeta med Stockholms fria kulturliv och Kulturskolan i dessa satsningar. Det offentliga rummet ska värnas som attraktivt och tillgängligt för alla. Konstverk och andra kulturyttringar ska vara självklara inslag. Hyrorna ska hållas låga. Design, konsthantverk, teatrar och biografer ska ha en naturlig plats i det offentliga rummet.

Satsa på barn- och ungdomskultur

Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet att ägna sig åt någon kulturell aktivitet på fritiden, oberoende av familjens ekonomi. Alla barn och ungdomar ska också ges möjlighet möta olika kulturyttringar. Barn- och ungdomskulturen ska därför prioriteras och subventioneras.
För att barn och ungdomar i miljonprogrammets förorter ska få utökad möjlighet att själva utöva kultur ger Miljöpartiet Kulturskolan i uppdrag att göra en extra satsning i dessa områden och tillför verksamheten 10 miljoner kronor.
Ungas tillgång till kultur har länge varit eftersatt, liksom deras möjligheter att producera kultur. Ungdomarna ska ha större möjligheter att påverka kulturutbudet i den egna stadsdelen genom t.ex. träffpunkter för musik, dans, film och tillfälliga kulturevenemang. Nya former av kultur som till exempel streetdans ska ges samma möjlighet som de mer traditionella musik- och konstformerna.

Fler kulturella mötesplatser i förorten

Den rödgröna överenskommelsen innebär att alla har rätt till en kreativ fritid som stärker självkänslan och delaktigheten i samhället och motverkar främlingsskap och ohälsa. Staden ska stärka arbetet med ungdomars eget skapande och medbestämmande i samverkan med ideella organisationer i stadsdelarna. Fritidsverksamheten ska vara lika attraktiv för flickor som för pojkar samt vara tillgänglig för funktionsnedsatta. Det ska finnas fler mötesplatser för ungdomar och fler kostnadsfria kultur- och fritidsaktiviteter.

Satsa på Kulturskolan

I den rödgröna överenskommelsen ska barn och unga ska ha möjlighet att vara både kulturskapare och uppleva professionell kultur oavsett familjens ekonomiska ställning. Kulturskolans uppsökande pröva-på-verksamhet ska återupptas och förstärkas för att nå nya grupper av barn och unga. Avgifterna ska i ett första steg sänkas till den nivå som rådde 2006.
I Kulturskolan har barn och ungdomar möjlighet att uttrycka sig konstnärligt och utvecklas socialt och personlighetsmässigt. Kulturskolan ska satsa på såväl bredd som topp. Ämnesutbudet ska utökas så att alla barn oavsett bakgrund känner sig berörda och vill ta del av aktiviteterna. Pedagogiken ska utvecklas med nya undervisningsformer och kurser i bl.a. film, video och datorbaserad konst, men också genom olika slags projekt. Kulturskolan ska både arbeta med traditionell fritidsverksamhet och vara integrerad i skolundervisningen. Mångfald ska vara Kulturskolans motto.
För att bland annat förbättra och underlätta kontakterna mellan skola och kulturliv inrättas nya tjänster som kultursamordnare i staden.

Kulturinstitutioner i hela staden

I den rödgröna överenskommelsen ska staden stärka sin kulturpolitik där den är som svagast och det är framförallt i våra förorter. Idag finns de flesta kulturinstitutioner i innerstaden vilket kraftigt begränsar människors möjlighet till kulturupplevelser. En satsning med en scen på Järvafältet är en symbol för att alla delar av staden ska vara lika bra att bo och växa i.
Den nya scenen ska förse området Tensta/Rinkeby/Järva med dans, musik, fria teatergrupper, föredrag, debatter och andra evenemang. Miljöpartiet vill också att Högdalentopparna, den före detta soptippen där ett skate- och friluftscentrum planeras, ska bli ett område för olika slags kulturaktiviteter.

Rusta det offentliga rummet och utveckla kvarterskulturen

Det offentliga rummet är till för alla. Möjligheter till kulturupplevelser måste finnas i alla stadsdelar. Kvarterskultur ska utvecklas, inte avvecklas som nu. Stadens parker och platser bör rustas upp och förses med konst. "Enprocentsregeln" ska säkras, dvs. att 1 % av byggkostnaderna ska användas till konstnärlig utsmyckning, när kommunen bygger nytt eller renoverar.
”Gatan” och kvarteret är viktiga mötesplatser för kultur, såväl i förorten som i innerstaden. Vi vill underlätta för gatukulturen. Det ska gå enklare och snabbare för artister att få tillstånd. Speciella stråk på gator och torg ska avdelas där de kan uppträda utan att störa framkomligheten.
Ytterstaden, särskilt de invandrartäta stadsdelarna från miljonprogrammets tid, saknar idag naturliga mötesplatser. Här behövs både fler kaféer och fler icke-kommersiella mötesplatser. Stöd ska ges till lokala scener, kulturevenemang och festivaler.
Gallerier, småbutiker, lokaler för hantverk, ateljéer, teatrar, biografer och samlingslokaler ska värnas mot den ökade kommersialiseringen. Hyrorna för dessa verksamheter ska hållas nere eller kompenseras genom ökade bidrag. Vi satsar på upprustning de kommunala samlingslokalerna, medborgarhusen och hemgårdarna.

Rusta upp kommunala samlingslokaler, medborgarhus och hemgårdar

Många av de kommunala samlingslokaler som finns i förorten är idag slitna och har så dålig teknisk utrustning att de inte kan fungera som föreläsningslokaler eller för publika sammankomster. Tillgängligheten för rörelsehindrade och synskadade har stora brister. Därför måste lokalerna rustas upp. Annars berövas invånarna de offentliga möteslokaler de så väl behöver. Bristen på möteslokaler är stor. På sikt ska därför alla stadsdelar garanteras en mötesplats för lokal kulturverksamhet.

Gör nya Slussenområdet till ett kulturcentrum

Slussenområdet ska utvecklas till ett kulturcentrum där Stadsmuseet, Södra teatern och Debaser blir naturliga delar. De många små gallerierna, konsthantverks- och designbutikerna i näraliggande kvarteren ska värnas. Stadsmuseet ska förses med en nyinrättad utställningslokal, där byggprojekt ska presenteras och stadsbyggnads- och stadsplaneringsprojekt diskuteras. På så sätt ska stockholmarna stimuleras att bli delaktiga i debatten om det offentliga rummet och om stadens framtid.

Stöd till det fria kulturlivet

Det fria kulturlivet är nödvändigt för att Stockholm ska vara en vital kulturstad. Ett fritt kulturliv främjar den kulturella mångfalden. Att skapa förutsättningar för ett starkt kulturliv vid sidan av institutionerna är ytterst en fråga om yttrandefrihet och demokrati. Det är därför viktigt att stadens ger kulturstöd till fria kulturorganisationer. Alla organisationer ska ha lika möjlighet att ta del av systemet.
Konsthantverkare och formgivare har idag svårt att klara den kostnadsnivå som livet i en storstad innebär. Båda grupper betyder mycket för Stockholms framtid och för bilden av Stockholm som en kreativ stad. Därför ska även de omfattas av kulturstödet.
Vi vill inrätta en ny scen i Tenta/Rinkeby/Järva-området, där bland annat fria musik-, dans- och teater­grupper utan egen scen ska kunna spela.

Värna om de oetablerade grupperna

Utan resurser för marknadsföring och med den politik för lokalkostnader som förs idag är det svårt att synas. Nya oetablerade grupper, bland annat de som bildas av ungdomar, har därför ofta svårt överleva och att nå ut till en publik. Historien har emellertid visat att små oetablerade grupper kan bli morgondagens stjärnor. Därför vill vi värna de oetablerade gruppernas möjlighet att skapa egna plattformar.
Att ensidigt belöna ekonomisk framgång och publiktillströmning som det nuvarande bonussystemet gör försvårar tillvaron för oetablerade, nyskapande grupper och för unika kulturyttringar. Särskilt invandrarföreningarna ska både kunna värna om sina egna unika kulturarv och uppmuntras att ta del av det svenska samhällets kultur. Kulturer har alltid förändrats genom influenser utifrån. Det gäller också för så kallade svenska kulturyttringar.

En snabb slant även för vuxna

”En snabb slant” är en mycket lyckad stödform som skapat möjligheter för ungdomar att genomföra kulturevenemang. Motsvarande bidrag bör utvecklas för oetablerade vuxna kulturutövare. Ansökningsförfarandet ska förenklas.

Mer mångkultur

Stadens kulturliv skall präglas av en mångfald av kulturella uttryck och genrer. Mångkulturen ska vara ett naturligt inslag. Det behövs nya grepp för att locka en ny publik. Repertoarerna på stadens livescener och biografer ska spegla den mångfald som finns i samhället. Kulturnämnden ska rekrytera personal och fördela resurser mer jämlikt sätt. Kvinnliga upphovsmän, kulturutövare med utomeuropeisk bakgrund, unga, funktionshindrade och nationella minoriteter är underrepresenterade i det offentligt stödda kulturlivet.

Satsa på film

Miljöpartiet har varit drivande bakom ett nytt produktions- och resurscentrum för att bland annat skapa förutsättningar för långfilmsproduktion. Stockholms stad ska vara en aktiv och drivande del av Filmpool Stockholm-Mälardalen.
De biografer som inte tillhör de stora biografkedjorna måste värnas, så att mångfalden kan stärkas.

Festivalerna är viktiga för Stockholm

Stockholms kulturfestival och Ung-08 är viktiga delar av stadens kulturliv och aktiviteterna bör spridas till förorterna. Festivalerna attraherar en stor andel av stockholmarna och lockar turister. Dessa festivaler ska fortsätta och utvecklas vidare i ökad samverkan med stadens fria kulturliv. Stockholms jazzfestival spelar en stor roll för att stimulera intresset för denna musikgenre. För att få bättre förutsättningar att planera sin verksamhet bör stödet jazzfestivalen vara tvåårigt.

Biblioteken

Tanken bakom folkbiblioteken är djupt demokratisk. Dessa icke-kommersiella, offentliga miljöer ger alla individer möjlighet att lära, vidareutbilda sig och uppleva utifrån sina egna förutsättningar. De lokala biblioteken är dessutom värdefulla knutpunkter i stadsdelarnas kulturliv. Genom biblioteken stimuleras människors kreativitet och personliga utveckling.
Barn- och ungdomsavdelningarna är speciellt viktiga. Stadsdelsbiblioteken ska samarbeta med skolorna och skolbiblioteken för att främja elevernas språkutveckling. Skolbiblioteken ska ges resurser för inköp av nyskriven utomeuropeisk barnlitteratur så att barn med annat modersmål än svenska kan utveckla sin litterära skattkammare.

Kulturhuset

Kulturhuset ska bevara och stärka sin rika och varierade verksamhet, som idag når en stor del av stockholmarna. Kulturhusets nuvarande barnverksamhet är utmärkt, liksom satsningarna på åldersgruppen 9-13 år. Större ansträngningar bör emellertid göras för att nå gruppen tonåringar.
Kulturhuset har stora ambitioner att bidra till en hållbar utveckling och bör därför satsa ännu mer resurser på att förstärka sin ekologiska profil.

Fri entré, fler utställningar, nya uppdrag

Staden ska erbjuda medborgarna fri entré och kvällsöppet fler kvällar än idag på Stockholms stadsmuseum, Medeltidsmuseet, Kulturhuset och Liljevalchs. Stockholms stadsmuseum och Medeltidsmuseet ska ges möjlighet att utveckla sin utställningsverksamhet.
Ett forsknings- och bokprojekt om ”Stockholms stadion och Stockholmsidrotten under hundra år” genomförs inom ramen för Kommittén för Stockholmsforskning inför 100-årsjubileet av de Olympiska spelen 1912.
Stockholms stadsmuseum ska också stärka sin position som "urbant centrum", genom att bevara, levandegöra och förmedla stadens kulturhistoriska värden till både stockholmare och besökare i Stockholm. De publika seminarierna och debatterna ska bli fler, liksom föreläsningarna. En del av de utställningar som genomförs ska kunna visas såväl i själva museet som i offentliga lokaler i ytterstaden.
Stadsmuseets kulturmiljöavdelning utgör stadens kompetens i arkeologiska och bygghistoriska frågor. Genom att tidigt kopplas in som remissinstans i bygglovs- och detaljplaneärenden kan museet bli en ännu mer aktiv och delaktig resurs i det pågående bostadsbyggandet och stadsomvandlingen.
Stadsmuseet har även kompetens att inventera interiörer och inventarier i de byggnader i Stockholm som har skyddsvärde. Museet bör ges ett sådant nytt uppdrag. I byggnader som Huvudbiblioteket och Stadshuset utgör inredning och möbler en viktig del av helhetsupplevelsen. Byggnadernas kulturella värde hänger intimt samman med denna helhet. Därför måste de ursprungliga interiörerna och möblerna vårdas och bevaras så att också framtida generationer kan få uppleva dem.
Stockholms Medeltidsmuseum är unikt i Norden och måste värnas. Vi vill tillföra Medeltidsmuseet mer resurser för att stärka dess utställningsverksamhet.

Mål och indikatorer

• 
  Alla barn från miljonprogrammens förorter och barn i familjer som lever med knappa ekonomiska resurser ska ha möjlighet att delta i Kulturskolans aktiviteter
  
• 
  Kulturskolans verksamhet, pedagogik och utbud ska utökas. Samarbetet med skolan ska stärkas
  
• 
  Nya kulturcentrum vid Tensta/Rinkeby/Järva och Högdalentopparna ska etableras
  
• 
  Det nya Slussenområdet ska utvecklas till ett kulturcentrum
  
• 
  Utställningsverksamheten vid Stockholms stadsmuseum och Stockholms Medeltidsmuseum ska utökas
  
• 
  Kulturmiljöavdelningen på Stockholms stadsmuseum ska i högre grad bidra med sin kompetens för att göra stockholmarna delaktiga i stadsplaneringen och stadsutvecklingen
  
• 
  Stadsmuseet ska inventera byggnader med stora skyddsvärden för att uppmärksamma och säkerställa interiörernas kulturella värde
  
• 
  Kommittén för Stockholmsforskning ska medverka till 100-årsjubileet av OS 1912 med ett forsknings- och bokprojekt
  
• 
  De lokala, kommunala samlingslokalerna ska rustas.
  
• 
  Kulturstödet stärks och breddas
  
• 
  Nya tjänster som kultursamordnare ska inrättas
  
• 
  Sökande från underrepresenterade grupper ska prioriteras vid all rekrytering till tjänster inom kulturområdet
  
• 
  Stockholms stad ska aktivt delta i Filmpool Stockholm-Mälardalen
  
• 
  Alla offentliga kulturlokaler med serveringar ska erbjuda ekologisk, kravmärkt och rättvisemärkt mat och dryck