Östersunds kommun, KommunOffice
Yüklə 147,53 Kb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Beslutande
- Justering
- LEDAMÖTER Närvaro Vård- och omsorgsnämnden
- Miljö- och samhällsnämnden
- SKPF avd 30
- Vård- och omsorgsnämnden
- § 15 Östersunds kommuns parkeringspolicy
Kommunala pensionärsrådets protokoll 2017-10-05 Plats och tid Rådhuset, Domsalen kl. 13.00–16.00 Paragrafer §§ 15 – 26 Beslutande Enligt tjänstgöringslista Övriga deltagare Hanna Hirvelä nämndsekreterare Lars Liljedahl förvaltningschef, §§ 15-20 Jenny Jernström strateg fysisk planering, § 15 Anders Burman enhetschef, Måltidsservice, § 17 Magnus Zingmark FoU-ansvarig, § 19 Ulrika Paulsson handläggare, §§ 21-23 Justering 2017-10-24 Underskrifter Hanna Hirvelä Sekreterare Mona Modin Tjulin, Ordförande
Inger Könberg Justerande Justeringen av kommunala pensionärsrådets protokoll 2017-10-05 har tillkännagivits genom publicering på Internet.
Ärenden Sid § 15 Östersunds kommuns parkeringspolicy 9 § 16 Dialog om stadsbussarna 15 § 17 Öppnandet av restaurangerna på de särskilda boendena 16 Häradsgården och Ängegården 16 § 18 Enkät om hur Kommunala pensionärsrådet fungerar
§ 19 Arbetet med att skapa en hälsofrämjande kommun 20 § 20 Vård- och omsorgsförvaltningens sparförslag för 2018
En av rådets ledamöter har läst att Vård- och omsorgsnämnden ska spara pengar nästa år och undrar hur sparförslaget ser ut. 24 Lars Liljedahl, förvaltningschef vid Vård och omsorgsförvaltningen, berättar om några av de sparförslag som förvaltningen föreslår: 24 Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar med att utveckla boendestödet. Boendestödet är till för att personer ska kunna bli självständig och klara sig med mindre insatser från nämnden, eller utan några insatser alls. Då blir det färre personer som behöver en LSS-bostad, vilket är bra både för enskilda personer och för nämndens ekonomi. 24 § 21 Uppdatering av upphandlingsdokument för hemtjänst och 29 hemsjukvård 29 Den 26 oktober kommer Vård- och omsorgsnämnden att fatta beslut om ett nytt upphandlingsdokument för hemtjänst och hemsjukvård, enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Upphandlingsdokument som gäller nu måste uppdateras på grund av förändrad lagstiftning, lokala politiska beslut och nya strategier och riktlinjer. 29 Ulrika Paulsson, handläggare vid Vård- och omsorgsförvaltningen, beskriver för Kommunala pensionärsrådets vad som kommer att förändras. 29 En av frågorna som nämnden kommer att fatta beslut om i upphandlingsdokumentet är ”ickevalsalternativ”. Ickevalsalternativ är vad som händer när en person inte kan, eller vill, välja vilken leverantör den ska ha. Då blir den tilldelad en leverantör som utför hemtjänst, hemsjukvård och/eller servicetjänster. Det kan ske på flera olika sätt. 29 Vård- och omsorgsnämnden frågar vad pensionärsrådet tycker om de 3 olika förslagen kring ickevalsalternativ som visas här nedanför. Nämnden undrar vilket alternativ de ska välja och varför. 29 En person som inte väljer en leverantör kan tilldelas en leverantör på något av följande sätt: 30 1.De leverantörer som har minst 10 personer med hemtjänst, och är godkända inom det geografiska område där medborgaren bor, tilldelas personer i turordning i ett löpande system. Det gäller utförandet av samtliga tjänster. Så här fungerar det idag. 30 2.Den leverantör som har bäst resultat i total upplevd nöjdhet, har minst 20 personer med hemtjänst och är godkänd inom det geografiska område där medborgaren bor blir ickevalsalternativ. 30 3.Kommunens egen regi är alltid ickevalsalternativ. 30 En annan fråga är om ickevalsalternativet ska fungera likadant för personlig omvårdnad (hemtjänst) och servicetjänster (handling, tvätt, städ med mera). 30 § 22 Övertagandet av det särskilda boendet Skogsbruksvägen 33 133 från Vardaga 33 § 23 Upphandling av trygghetsskapande teknik till särskilda 35 boenden 35 § 24 Pensionärsföreningars tillgång till lokaler 37 § 25 E-tjänst för att ansöka om föreningsbidrag 38 § 26 Övriga frågor 39 Hjälpmedel i lägenheter på seniorboenden 39 PRO lämnar in en fråga som handlar om vem som ansvarar för säkerheten på seniorboenden. Bakgrunden till frågan är att Jämtland är det län i Sverige där det sker flest fallolyckor i hemmet. I flera lägenheter på Östersundshems seniorboenden saknas det hjälpmedel i form av exempelvis stödhandtag i badrummen. Frågan är vem som ansvarar för att sätt upp till exempel stödhandtag i duschar och vid badkar. 39 Mona Modin Tjulin, S, förklarar att det inte finns någon generell definition på vad ett som är ett seniorboende. Östersundshem har själva bestämt vad som är ett seniorboende hos dem. Kommunen har inget med det att göra. Kommunen ansvarar för att anpassa bostäder efter att personer har fått biståndsbeslut på det. Om en person har fått en lägenhet anpassad av kommunen och sedan flyttar ut, finns det ingen som ansvarar för att underhålla anpassningarna när en ny hyresgäst flyttar in. 39 En av rådets ledamöter säger att det är billigt för kommunen att sätta upp exempelvis stödhandtag för att minska fallolyckorna. Jämtland är sämst i Sverige när det gäller fallolyckor. 39 Mona Modin Tjulin, S, håller med om att kommunen kan bli bättre på att förhindra fallolyckor. Hon tar med sig frågan och ska diskutera den med förvaltningen. Nämnden och förvaltningen träffar Östersundshem regelbundet. Kommunen som helhet måste ta ett större ansvar för de här frågorna. Därför kommer Vård- och omsorgsnämnden att lyfta just bostadsfrågan till Kommunstyrelsen. Nämnden vill få till en dialog med Kommunstyrelsen och övriga nämnder i kommunen. 39 Mona Modin Tjulin, S, säger vidare att många som flyttar till ett seniorboende inte flyttar fler gånger efter det. Men det är inte Vård- och omsorgsnämndens ansvar att sätta upp exempelvis stödhandtag i seniorboenden. De som vill ha hjälp med att sätta upp sådana saker kan ta hjälp av kommunens fixartjänster (se mer info längre ner). Men däremot måste kommunen diskutera hur man ska bli en äldrevänlig stad. 39 Mona Modin Tjulin, S, berättar att antalet dödsfall på grund av fallolyckor (bland personer som är 65 år och äldre) minskade i Jämtland under 2016. År 2015 var det 38 personer som dog på grund av fallskador, och 2016 var det 14 personer, enligt statistik från Socialstyrelsen. 39 Internet på särskilda boenden 40 Lennart Ledin, L, undrar om det finns fibernät indraget till kommunens särskilda boenden. 40 Mona Modin Tjulin, S, svarar att det finns wifi (trådlöst nätverk) på alla boenden, men inte fiber. Det är en bra hastighet på de trådlösa nätverken. 40 Lars Liljedahl säger att Östersunds kommun ligger i framkant bland Sveriges kommuner när det gäller just wifi. 40 Konferens om vardagsrehabilitering i Östersund nästa år 40 Mona Modin Tjulin, S, berättar att Vård- och omsorgsnämnden anordnade en konferens om vardagsrehabilitering förra året. Den kommer att anordnas igen nästa år. Då är det personer som jobbar inom vård och omsorgs som bjuds, och man räknar med att det kommer att vara några hundra deltagare. Det kostar en slant att delta eftersom nämnden inte har råd att bjuda på konferensen. 40
§ 15 Östersunds kommuns parkeringspolicy I april 2016 antog Östersunds kommun en ny parkeringspolicy. Jenny Jernström, som arbetar med strategisk fysisk planering vid Samhällsbyggnad, berättar vad den nya policyn innehåller. I parkeringspolicyn står det vad Östersunds kommun vill med parkeringar i kommunen, främst i staden. Policyn innehåller även så kallade parkeringstal, som beskriver hur många parkeringsplatser som måste byggas vid exploatering. Kommunen har haft parkeringstal sedan 1950-talet och det måste man ha enligt plan- och bygglagen. Enligt plan- och bygglagen ska parkeringsplatser ordnas med hänsyn till stad- och landskapsbild samt natur- och kulturvärden. Det är kommunen som avgör hur mycket parkering som behövs och var den ska finnas. Plan och bygglagen säger att det ska finnas friyta vid fritidshem, förskolor, skolor och liknande verksamhet. Friytan ska finnas på tomten eller i närheten av den. Friytan ska vara tillräckligt stor för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckligt med utrymme för att ordna både friyta och parkering ska friyta prioriteras. Vad vill Östersunds kommun uppnå med parkeringspolicyn? Östersunds kommun vill att det ska bli fler invånare i kommunen eftersom det skapar tillväxt. Bilen tar mycket plats, vilket inte går ihop med att kommunen vill förtäta staden. En bil står parkerad 95 procent av tiden och platsen som bilen upptar kan användas till något bättre. I parkeringspolicyn prioriteras de som bor i staden och besökande. Arbetsplatsparkering prioriteras inte lika högt. Sådana parkeringar kanske måste flyttas ut, eller så måste fler resa på andra sätt. 75 procent av dem som arbetar i staden har mindre än 5 kilometer till sin arbetsplats. Det finns många som skulle kunna resa på andra sätt än med bil. De som har en parkeringsplats vid sin arbetsplats åker i större utsträckning bil till jobbet än de som inte har det. I Umeå har man byggt ett parkeringshus dit man har flyttat arbetsplatsparkeringar – det är ett exempel på hur man kan göra. Samhället förändras. Megatrenderna klimat, urbanisering, globalisering och digitalisering påverkar alla. Samhällsplaneringen måste följa dessa trender och medverka till en hållbar utveckling. Parkeringsfrågorna är en del av samhällsplaneringen. Bilen har prioriterats i planeringen i omkring 50 år och det är en utmaning att förändra den normen. Kommunens tidigare parkeringspolicys har haft fokus på parkering, men den nya har fokus på mobilitet. Anledningen är megatrenderna och kommunens framtida utmaningar. Östersunds kommun måste bli bättre på att nå ut med information till bilister. Bilister måste få information om var finns det lediga parkeringsplatser. Mindre söktrafik ger bättre luft och mindre buller. Det är ännu inte bestämt hur man ska informera bilister om detta. Flexibla parkeringstal Många kommuner ser nu över sina parkeringar. Många arbetar med flexibla parkeringstal och det gör även Östersund. Det innebär att fastighetsägare och byggherrar kan minska sina kostnader för att bygga bilparkering genom att satsa på hållbara transportlösningar. Fastighetsägare som vill prova flexibel parkering behöver inte bygga lika många parkeringsplatser, vilket blir billigare för dem. Dessutom är det bra för miljön och uppmuntrar till beteendeförändring. Kommunen vill alltså öppna upp för olika kreativa lösningar för att minska bilbehovet. Fastighetsägare/byggherrar kan exempelvis ha något, eller flera, av följande saker:
Östersundshem var först ut med att testa flexibla parkeringar. De har haft en elbilsflotta för hyresgästerna för att minska behovet av parkeringar för hyresgäster. Parkeringstal för Östersunds kommun Östersunds kommun har sänkt kravet på bilparkeringar, men höjt det för cykelparkeringar. En målsättning är att få grönare innergårdar i staden. Kommunen har även infört parkeringstal för student- och vårdboenden. Det finns ett maxantal för hur många parkeringsplatser flerbostadshus och handel får ha. Man får alltså inte bygga mer parkering än vad kommunen bedömer är nödvändigt. Inventering av innergårdar i staden Östersunds kommun har inventerat hur innergårdarna i staden såg ut 2015. Inventeringen visade att kvaliteten kan höjas på en tredjedel av innergårdarna. 12 procent av innegårdarna hade en hög nivå och de andra hade en acceptabel nivå. Parkeringstal utifrån zonindelning Kommunen är indelad i zoner. I zon 1 (centrum) bedöms man ha minst behov av parkering. I zon 4 (på landsbygden) har man högst behov av parkering. Om en fastighetsägare vill göra en förändring tittar kommunen på dessa zoner. På så vis vet kommunen hur mycket parkering det behövs. Dessa zoner har inget med avgifter för parkeringar att göra. Diskussion Lennart Ledin, L, säger att det inte är enkelt att ändra på människors beteende. Miljö- och samhällsnämnden besökte Remonthagen förra veckan. Där finns det inte så många parkeringar, vilket har resulterat i att bilar parkerar efter gatan istället för att nyttja bilpoolen och cykeln. Mona Modin Tjulin, S, håller med om att det tar tid att ändra människors beteende. Beteende ändras inte bara för att man flyttar in i en lägenhet. En av rådets ledamöter säger att det finns många frågetecken kring bilpooler på grund av okunskap. Det behöver spridas mer information om hur de fungerar. Lennart Ledin, L, säger att man inte struntar i bilen bara för att man flyttar in i en lägenhet. Man vill kunna ta sig ut på längre utflykter på helger. Mona Modin Tjulin, S, säger att det finns bilpooler får sådana tillfällen. Vi är bilberoende och vi behöver många alternativa lösningar för att kunna hitta andra alternativ än bilen. Jenny Jernström säger att människor inte får ett ändrat beteende över en natt. Men kommunen ska påskynda förändringen och påverka sina invånare. Det är delvis en generationsfråga – unga är inte lika bilberoende som äldre. Det är inte längre lika hög status att äga en bil som drivs av fossilbränsle. Lennart Ledin, L, säger att människor vill ha bilar, men vi övergår till mer miljövänliga bilar. Bilen kommer nog inte att försvinna. Mona Modin Tjulin, S, berättar att företaget Sweco har gjort en undersökning åt kommunen. Den visar att det kommer att bli mycket trafik mellan staden, Frösön och ”Annersia” när alla nya stadsdelar har byggts upp. Länstidningen skrev nyligen om den här utredningen. En av rådets ledamöter säger att de som bor på Strandgatan har svårt att komma ut med bilen på grund av att det är mycket trafik där. Ledamoten undrar om enkelriktningen kommer att försvinna. Jenny Jernström svarar att kommunen inte har kommit så långt i planeringen än. Sweco har tittat på effekter på trafiksystemet om det byggs nya stadsdelar. Nu vet kommunen var de kritiska trafikpunkterna är. Utredningen lyfte fram vad kommunen måste jobba vidare med. En av rådets ledamöter säger att det är många som cyklar redan idag. Om ännu fler ska cykla blir det svårframkomligt. Mona Modin Tjulin, S, säger att det måste vara lättast att gå, cykla och åka buss. Kommunen måste tänka så för att få människor att förändra sitt beteende. När det byggs gångtunnlar och gångbroar väljer många att gå vid sidan av för att det känns otryggt att gå där. Bilen får däremot köra plant fastän det är enklare för bilar att åka både utför och uppför. Det är något som kommunen får fundera på. Det handlar om att få fler att transportera sig på andra sätt än med bil. Om fler ska jobba i staden och ta bilen måste parkeringsfrågan lösas. Jenny Jernström förtydligar att parkeringspolicyns fokus är att lösa parkering för besökare och de som bor i staden. Inte arbetsplatsparkeringar. Mona Modin Tjulin, S, berättar att Vård- och omsorgsnämnden diskuterar parkeringar i anslutning till särskilda boenden. Det behövs några parkeringsplatser för besökare. Det behövs även parkering för personalen eftersom det inte alltid fungerar med kollektivtrafiken. Men nämnden vill inte ha fler parkeringsplatser än nödvändigt. Det är en svår balansgång. Lennart Ledin, L, påpekar att vi har vinter en stor del av året och att det då är svårt att cykla. Mona Modin Tjulin, S, håller med om att man måste vara försiktig. Mona vintercyklade själv för första gången förra året och kände sig lite osäker när det var halt. Men det är en vanesak och det gäller att ha bra dubbdäck. En av rådets ledamöter är förvånad över att rådet är så tyst i den här frågan, eftersom det är många som sitter i bilen och svär i trafiken varje dag. Mona Modin Tjulin, S, säger att invånarantalet i Östersund ökar kraftigt. Men antalet bilar ökar kraftigare än befolkningen. Det är fler som har två bilar idag. En orsak är att vi har lika många stadsbussar idag som för 20 år sedan, trots att staden har vuxit. Bussarna har dessutom fått längre turer, vilket gör att de inte går lika ofta. Det ser likadant ut i många städer i Sverige. En av rådets ledamöter säger att cyklister cyklar fortare idag, och det sker många olyckor i innerstaden. Farmförallt från Stortorget ner till järnvägsstationen. Ofta är det cyklister som kör in i bilar. Bilarna kör långsamt, men inte cyklisterna. Mona Modin Tjulin, S, säger att bilister måste köra i krypfart inne i staden, det vill säga inte mer än 30 kilometer i timmen. Vid 50 kilometer i timmen är det många som dör om de blir påkörda, men vid 30 får de flesta lindriga skador. Det kan vara så att det behövs speglar vid korsningen mellan torget och järnvägsstationen. En av rådets ledamöter säger att cyklister lär sig att de kan köra rakt ut vid cykelöverfarter, och sedan gör de likadant även på andra ställen. Mona Modin Tjulin, S, säger att det är ett samspel i trafiken. Alla har skyldigheter, ingen har rättigheter. I 50 år har vi byggt ett samhälle på att vi ska köra bil, men nu måste vi tänka om. En av rådets ledamöter undrar hur handeln inne i staden påverkas av bristen på parkeringsplatser. Många kan inte parkera var som helst eftersom de inte orkar bära sina kassar så långt. Därför åker många till Lillänge istället. Det är även svårt att ta sig till Badhusparken om man har svårt att gå långt. Mona Modin Tjulin, S, säger att Prästgatan är en gågata, vilket är viktigt för handeln där. Det går att parkera i parkeringshuset, på Storgatan eller ovanför Åhléns. Det går inte skapa så många fler parkeringsplatser i centrum. Mona säger att det bästa sättet att lösa parkeringsfrågan vid badhusparken är att höja priset på parkeringen som redan finns där. Idag är det många som jobbar i staden som parkerar där eftersom det är så billigt. Mona Modin Tjulin, S, berättar att kommunen har sökt pengar till ett projekt som kallas ”Nära och kära bussar”. Det handlar om så kallade slingbussar. Det är mindre bussar som kan köra centralt och vara anropsstyrda. De kan vara mer flexibel, vilket kan göra att behovet av färdtjänst minskar. Det kan vara ett komplement till de vanliga bussarna. Det kanske även är möjligt att ha självkörande bussar. Teknikutvecklingen går fort framåt. En av rådets ledamöter undrar om kommunen har funderat över att införa parkeringsskivor. Mona Modin Tjulin, S, svarar att kommunen har diskuterat den frågan många gånger. Men det enda sättet att sköta parkeringsskivor är att ge böter till de som missköter sig. Människor gillar inte att få böter och det blir inte positivt. Dessutom är det lätt att gå ut och snurra på skivan om man vill parkera längre än vad som är tillåtet. En av rådets ledamöter berättar att man i andra kommuner måste flytta bilen efter 2 timmar. Man får inte står kvar och snurra på skivan. En annan av rådets ledamöter tror att det är ett svepskäl från kommunens sida att parkeringsskivan skulle skapa en negativ stämning. Det fungerar bra i många städer. Mona Modin Tjulin, S, berättar att många andra kommuner tar mer betalt för parkering än vad Östersunds kommun gör. Här är det fortfarande gratis att parkera på söndagar.
Yüklə 147,53 Kb. Dostları ilə paylaş:
|