Östersunds kommun, KommunOffice

§ 22 Övertagandet av det särskilda boendet Skogsbruksvägen

133 från Vardaga

Vård- och omsorgsnämnden beslutade den 25 april 2017 att de särskilda boendena Skogsbruksvägen 131 och 133 ska slås samman för att bilda en enhet i kommunal regi.
Skogsbruksvägen 131 drivs redan i kommunal regi. Kommunen kommer att ta över driften av Skogsbruksvägen 133 från Vardaga den 1 november 2017.
Ulrika Paulsson, handläggare vid Vård- och omsorgsförvaltningen, berättar för pensionärsrådet om hur det går med övertagandet.
Planeringen och arbetet inför övergången är i full gång. En ny chef är tillsatt och rekrytering av övrig personal pågår. Personal som idag arbetar inom Vardaga har erbjudits att jobba kvar, men med kommunen som arbetsgivare. I princip alla undersköterskor har valt att jobba kvar på boendet. I övrigt har det rekryterats sjuksköteskor till båda husen så det finns inga tomma platser.
Ett informationsbrev kommer att skickas ut under oktober till de som bor på både Skogsbruksvägen 131 och 133, och deras närstående.
Mona Modin Tjulin, S, berättar att Vård- och omsorgsnämnden med förvaltning träffade personalen, de boende och deras anhöriga vid en träff under våren. Då fick de ställa alla frågor. Några var oroliga inför övergången, och andra var glada. Många i personalen var kritiska fram till dess att de fick föra vem som skulle bli chef för boendet.
Mona Modin Tjulin, S, berättar vidare att Vård- och omsorgsnämnden inte prioriterar att bygga ihop de båda husen på Skogsbruksvägen just nu. Nämnden har många byggprojekt på gång och det är bra om personalgrupperna hinner jobba ihop sig först. Det är först efter det som personalen vet vad som behövs. Det är inte meningen att det bara ska bli en lång korridor mellan husen.
En eller flera avdelningar för personer som är oroliga och utåtagerande

Det särskilda boendet på Skogsbruksvägen ska utveckla en avdelning, eller flera avdelningar, som är särskilt anpassade för medborgare som har en demenssjukdom och är mycket oroliga och utåtagerande. Inspirationen kommer från Midskogens vård- och omsorgsboende i Luleå, där några ledamöter i nämnden var på studiebesök i mars 2017.

Den fysiska miljön ska anpassas både inomhus och utomhus för att ge medborgare och medarbetare goda förutsättningar för den här typen av boende.
Diskussion
En av rådets ledamöter berättar att det stod i dagstidningen att det ska bli en demensavdelning på boendet. Ledamoten undrar om några personer kommer att få flytta dit från andra särskilda boenden.
Mona Modin Tjulin, S, berättar att Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag att ta reda på hur en sådan avdelning ska införas. Det kommer inte att ske nu på en gång och förvaltningen måste planera det för att det ska bli bra. Mona lovar att återkommer senare och då ska pensionärsrådet få vara med och påverka införandet.
Ulrika Paulsson förtydligar att avdelningen som ska införas är för personer som har väldigt speciella behov. Det är långt ifrån alla personer med demenssjukdom som ska flytta dit.
Dnr 1301-2017
§ 23 Upphandling av trygghetsskapande teknik till särskilda

boenden

Flera särskilda boenden har ett behov av att byta ut den trygghetsskapande tekniken inom en snar framtid. Tekniken vid många boenden är omodern och reservdelar finns i många fall inte längre tillgängliga från den 1 oktober 2017.
Vård- och omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att genomföra en ramavtalsupphandling för trygghetsskapande teknik till särskilda boenden.
Trygghetsskapande teknik är till exempel:

• 
  Teknik som ska göra det möjligt för den som bor på ett boende att kalla på hjälp av personal inne på boendet, och i vissa fall i dess närliggande utomhusmiljö.
  
• 
  Teknik som gör det möjligt att använda både aktiva och passiva larm. Med aktivt larm menas att den boende självständigt kan aktivera ett larm för att påkalla hjälp från personal. Med passivt larm menas att den boende inte gör en medveten aktivering av larmet, utan att larmet aktiveras genom till exempel en rörelse.
  
• 
  Teknik som gör det möjligt för den som kallar på hjälp att via talfunktion ha kontakt med personalen.
  
• 
  Teknik som kan bidra till fallförebyggande åtgärder, till exempel individanpassade rörelsesensorer och trygghetskameror.
  
• 
  Teknik som kan ge en mer aktiv tillvaro.
  
• 
  Teknik som omfattar ett säkert skalskydd av hus och integration med brandlarmet.
  

Ulrika Paulsson, handläggare vid Vård- och omsorgsförvaltningen, berättar att förvaltningen har genomfört en inventering av trygghetsskapande teknik inom särskilt boende. Då visade det sig att det finns ett behov av ett långsiktigt avtal som omfattar installation, service, underhåll och utveckling av ny teknik.

Trygghetslarmen på en del boenden är under all kritik. På boendet Brunkullan har det gjorts en direktupphandling för att få till en snabb lösning. Trygghetslarmen kommer att bytas ut där, vilket gör att förvaltningen får reservdelar till de andra husen där larmen är i dåligt skick. De kan användas innan nämnden har gjort en upphandling av ett ramavtal.
Ur ett omvårdnadsperspektiv finns det ett behov av att öka de boendes möjlighet till trygghet, aktivitet och integritet med stöd av ny teknik. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan ett omfattande och långsiktigt avtal ge bättre förutsättningar för att beräkna kostnader för, och investera i, ny trygghetsskapande teknik till särskilda boenden.

§ 24 Pensionärsföreningars tillgång till lokaler
Vid det öppna beredningsmötet lyftes frågan om lokaler som pensionärsföreningar kan använda. Många föreningar upplever att det är svårt att få tag på lokaler till aktiviteter som de anordnar, och många lokaler upplevs vara dyra.
Pensionärsrådet hann inte diskutera om det har blivit svårare att få tillgång till lokaler, och hur kommunen i så fall skulle kunna underlätta för föreningarna. Rådets ledamöter fick istället i uppdrag att lämna synpunkter senast den 25 oktober då pensionärsrådet har sitt nästa beredningsmöte. Synpunkterna skickas till Hanna Hirvelä, nämndsekreterare vid Vård- och omsorgsförvaltningen.
Frågan om lokaler som pensionärsföreningar kan nyttja kommer att behandlas på rådets nästa sammanträde, den 30 november 2017.
Dnr 1331-2017
§ 25 E-tjänst för att ansöka om föreningsbidrag
Under hösten kommer Vård- och omsorgsnämnden att fastställa nya riktlinjer för de föreningsbidrag som nämnden delar ut. Anledningen är att föreningarna från och med 2018 kommer att kunna ansöka om bidrag via en e-tjänst på kommunens hemsida.
Inför förändringen vill nämnden veta vad Kommunala pensionärsrådet och Tillgänglighetsrådet tycker i olika frågor som rör föreningsbidragen. Därför var det tänkt att pensionärsrådet skulle diskutera följande frågor under mötet:

• 
  När under året ska ansökan om föreningsbidrag skickas in, och ska det göras en eller två gånger per år?
  

• 
  Hur många personer ska en aktivitet samla för att föreningen ska kunna få bidrag för den?
  

• 
  Hur ska nämnden prioritera bland ansökningar om pengarna inte räcker till alla aktiviteter?
  

Pensionärsrådet hann inte diskutera ovanstående frågor under mötet. De kommer istället att diskuteras den 25 oktober klockan 9.00-10.00 på mötesplatsen Prästgatan 58. Det sker i samband med pensionärsrådets beredningsmöte som hålls på samma plats klockan 10.00-12.00.

Hanna Hirvelä, nämnsekreterare vid Vård- och omsorgsförvaltningen, kommer att visa ett utkast på e-tjänsten för föreningsbidragen den 25 oktober. Då får föreningarna lämna synpunkter på e-tjänsten och riktlinjerna för bidragen.

§ 26 Övriga frågor

Hjälpmedel i lägenheter på seniorboenden

PRO lämnar in en fråga som handlar om vem som ansvarar för säkerheten på seniorboenden. Bakgrunden till frågan är att Jämtland är det län i Sverige där det sker flest fallolyckor i hemmet. I flera lägenheter på Östersundshems seniorboenden saknas det hjälpmedel i form av exempelvis stödhandtag i badrummen. Frågan är vem som ansvarar för att sätt upp till exempel stödhandtag i duschar och vid badkar.

Mona Modin Tjulin, S, förklarar att det inte finns någon generell definition på vad ett som är ett seniorboende. Östersundshem har själva bestämt vad som är ett seniorboende hos dem. Kommunen har inget med det att göra. Kommunen ansvarar för att anpassa bostäder efter att personer har fått biståndsbeslut på det. Om en person har fått en lägenhet anpassad av kommunen och sedan flyttar ut, finns det ingen som ansvarar för att underhålla anpassningarna när en ny hyresgäst flyttar in.
En av rådets ledamöter säger att det är billigt för kommunen att sätta upp exempelvis stödhandtag för att minska fallolyckorna. Jämtland är sämst i Sverige när det gäller fallolyckor.
Mona Modin Tjulin, S, håller med om att kommunen kan bli bättre på att förhindra fallolyckor. Hon tar med sig frågan och ska diskutera den med förvaltningen. Nämnden och förvaltningen träffar Östersundshem regelbundet. Kommunen som helhet måste ta ett större ansvar för de här frågorna. Därför kommer Vård- och omsorgsnämnden att lyfta just bostadsfrågan till Kommunstyrelsen. Nämnden vill få till en dialog med Kommunstyrelsen och övriga nämnder i kommunen.
Mona Modin Tjulin, S, säger vidare att många som flyttar till ett seniorboende inte flyttar fler gånger efter det. Men det är inte Vård- och omsorgsnämndens ansvar att sätta upp exempelvis stödhandtag i seniorboenden. De som vill ha hjälp med att sätta upp sådana saker kan ta hjälp av kommunens fixartjänster (se mer info längre ner). Men däremot måste kommunen diskutera hur man ska bli en äldrevänlig stad.
Mona Modin Tjulin, S, berättar att antalet dödsfall på grund av fallolyckor (bland personer som är 65 år och äldre) minskade i Jämtland under 2016. År 2015 var det 38 personer som dog på grund av fallskador, och 2016 var det 14 personer, enligt statistik från Socialstyrelsen.

Information om fixartjänster

Personer som har fyllt 67 år och som bor i Östersunds kommun har rätt till fixartjänster. För fixartjänster krävs inget biståndsbeslut. I fixartjänsterna ingår sysslor som att sätta upp tavlor, byta gardiner, glödlampor och hämta in saker från källare och förråd.

Fixartjänsterna utförs av kommunen och kostar 80 kronor per påbörjad timme. Östersunds kommun betalar för ”fixaranders” resekostnader.
Tanken med att erbjuda fixartjänster utan biståndsprövning är att minska risken för fallskador bland äldre. Det handlar om att enkelt kunna få hjälp med sysslor som kräver att man exempelvis behöver gå upp på en stol eller stege – eller nedför en brant källartrapp.
Mer information om fixartjänster finns på kommunens hemsida:
ostersund.se/omsorg-och-hjalp/aldre-eller-i-behov-av-stod/fixartjanster
Internet på särskilda boenden

Lennart Ledin, L, undrar om det finns fibernät indraget till kommunens särskilda boenden.

Mona Modin Tjulin, S, svarar att det finns wifi (trådlöst nätverk) på alla boenden, men inte fiber. Det är en bra hastighet på de trådlösa nätverken.
Lars Liljedahl säger att Östersunds kommun ligger i framkant bland Sveriges kommuner när det gäller just wifi.
Konferens om vardagsrehabilitering i Östersund nästa år

Mona Modin Tjulin, S, berättar att Vård- och omsorgsnämnden anordnade en konferens om vardagsrehabilitering förra året. Den kommer att anordnas igen nästa år. Då är det personer som jobbar inom vård och omsorgs som bjuds, och man räknar med att det kommer att vara några hundra deltagare. Det kostar en slant att delta eftersom nämnden inte har råd att bjuda på konferensen.