Östersunds kommun, KommunOffice
§ 16 Dialog om stadsbussarna
Yüklə 147,53 Kb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- § 17 Öppnandet av restaurangerna på de särskilda boendena Häradsgården och Ängegården
- § 18 Enkät om hur Kommunala pensionärsrådet fungerar
- § 19 Arbetet med att skapa en hälsofrämjande kommun
- § 20 Vård- och omsorgsförvaltningens sparförslag för 2018
- § 21 Uppdatering av upphandlingsdokument för hemtjänst och hemsjukvård
- Pensionärsföreningarnas synpunkter
| § 16 Dialog om stadsbussarna
Kommunala pensionärsrådet hade bjudit in Linda Sahlén, som är affärschef på Nettbuss Stadsbussarna, för att ha en dialog kring pensionärers förutsättningar och möjligheter att åka buss. Linda fick tyvärr förhinder och kunde inte medverka. Hon har bjudits in till nästa möte som är den 30 november. § 17 Öppnandet av restaurangerna på de särskilda boendena Häradsgården och Ängegården Östersunds kommuns Måltidsservice håller på att förbereda öppnandet av restaurangerna på Häradsgården (i Lit) och Ängegården (i Brunflo) tillsammans med Vård- och omsorgsförvaltningen. Anders Burman, enhetschef för Måltidsservice, berättar vad som händer och hur tidplanen ser ut. Restaurangerna kommer att hålla öppet minst två timmar per dag till Vård- och omsorgsnämndens målgrupper och deras anhöriga. Nämndens målgrupper är personer över 65 och personer som har någon funktionsnedsättning. Köket på Häradsgården i Lit Östersunds kommuns Måltidsservice jobbar hårt för att köken ska kunna öppna fullt ut så snart som möjligt. Den 2 oktober upphörde alla mattransporter på veckorna från centralköket till Häradsgården. Då öppnades alltså köket. Nu lagar Måltidsservice frukost, lunch och middag 5 dagar i veckan på plats i Lit. Om en månad räknar man med att vara i full drift, det vill säga laga mat 7 dagar i veckan. Måltidsservice valde att öppna köket till viss del så tidigt som möjligt, istället för att vänta tills allt var helt klart. Två personer är rekryterade till köket på Häradsgården, och två anställda finns där sedan tidigare. Köket fungerar ganska bra när det gäller maskinerna som finns där (köksutrustningen). Det krävs inga större investeringar. Vård- och omsorgsnämnden rustar även upp matsalen på Häradsgården. Ängegården i Brunflo På Ängegården är köket mer eftersatt än köket på Häradsgården. Där saknas en del utrustning och Måltidsservice väntar bland annat på en ugn. Det dröjer cirka 2 veckor innan köket där är igång på samma sätt som i Lit. Men köket kommer att öppna till viss del så fort som möjligt. Sedan får Måltidsservice övergå till att laga mat där 7 dagar i veckan så snart det är möjligt. Matsalen ligger i direkt anslutning till köket på Ängegården. Där har man haft viss servering tidigare. Det är lite problem med en matta som ska läggas in där, men köket kommer ändå att öppna så fort som möjligt. Från köket på Ängegården kommer det sedan att leveraras mat till ett annat särskilt boende i Brunflo som heter Löjtnantsgården. Diskussion Lennart Ledin, L, frågar hur kostnaderna ser ut för att öppna köken. Mona Modin Tjulin, S, svarar att det blir 700 000 kronor dyrare, för båda köken sammantaget, att maten lagas på plats istället för att den levereras från centralköket. De pengarna har Vård- och omsorgsnämnden fått från Kommunfullmäktige. Efter diskussioner i fullmäktige kom man fram till att måltider och maten är så pass viktig för hälsan. Många slarvar med maten när de äter ensamma. 700 000 kronor kan vara en liten summa jämfört med vad kommunen sparar på att många får bättre hälsa. Mona Modin Tjulin, S, tycker att det är kul att kommunen nu satsar på Lit och Brunflo. Det finns redan matservering på några mötesplatser i staden. Nämnden har köpt nya möbler till matsalarna och det blir en trevlig atmosfär. Kommunala pensionärsrådet skulle kunna ha öppna beredningsmöten där nästa år. Lennart Ledin, L, undrar vad det är som gör att det blir dyrare att laga maten på plats. Mona Modin Tjulin, S, förklarar att det krävs mer personal. Men det har inte varit lätt att räkna på kostnaderna eftersom Måltidsservice har en verksamhet som förändras hela tiden. Lennart Ledin, L, frågar om kommunen har haft någon diskussion med Regionen om att samarbeta kring köken. Anders Burman svarar att de har haft diskussioner med Regionen eftersom man har ungefär samma kundgrupper. Men det blev inget av de diskussionerna. När det gäller kostnaderna för att öppna köken berättar Anders att kostnaderna för transporter minskar. Pengarna läggs istället på mer personal i köken i Lit och Brunflo. En av rådets ledamöter undrar hur många kockar det kommer att vara i Brunflo. Anders Burman svarar att det blir två heltidstjänster. Mona Modin Tjulin, S, frågar när matsalen på Löjtnantsgården öppnar. Anders Burman svarar att cheferna på Löjtnantsgården får bestämma när det ska ske och hur det ska gå till. Måltidsservice har en bra dialog med dem. Mona Modin Tjulin, S, berättar för Anders Burman att det finns många aktiva pensionärsföreningar i Lit. De bidrar gärna med information om hur behovet ser ut och vilka tider som restaurangen bör ha öppet. § 18 Enkät om hur Kommunala pensionärsrådet fungerar Kommunala pensionärsrådet får svara på en enkät om hur de tycker att rådet fungerar, och lämna förslag på vad som kan förbättras. Enkäten utgår från rådets reglemente där det står att rådet ska:
Genom enkäten vill Vård- och omsorgsnämnden ta reda på om dagens pensionärsråd uppfyller syftet som beskrivs i de två ovanstående punkterna. Kommunen vill även få synpunkter på hur samrådet med pensionärer skulle kunna förbättras. Pensionärsrådet kommer att få reda på resultatet av enkäten vid sitt nästa möte som är den 30 november. Dnr 1444-2017 § 19 Arbetet med att skapa en hälsofrämjande kommun Under 2017 har Vård- och omsorgsförvaltningen avsatt totalt 5 miljoner kronor för hälsofrämjande arbete, med fokus på både medarbetare och medborgare. Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram en handlingsplan för hur man kan stärka ett mer hälsofrämjande arbete. Handlingsplanen omfattar en rad aktiviteter under åren 2017-2019 där de övergripande målen är att:
Magnus Zingmark, forsknings- och utvecklingsansvarig vid Vård- och omsorgsförvaltningen, berätta för pensionärsrådet om vad förvaltningen arbetar med just nu. Bara under 2017 är det drygt 70 olika aktiviteter som ska genomföras. I handlingsplanen för en hälsofrämjande kommun, med medborgarens fokus, har aktiviteterna delats in under 7 olika målområden:
Under målområdet ”Ett tillgängligt samhälle” är en aktivitet att kommunen ska börja med boenderådgivning. Boendet är viktigt eftersom vi spenderar mycket tid i hemmet. Boendet kan skapa välmående, men också begränsningar och frustration. På äldre dagar är det vanligt att många funderar kring sin bostad, exempelvis om man ska bo kvar eller inte. Det är en svår och komplex fråga. Det handlar bland annat om ekonomi och känslor. Medborgardialog om bostäder För ungefär ett år sedan hade Vård- och omsorgsförvaltningen en uppskattad temavecka om bostäder. Nu planerar förvaltningen för en fortsättning på det i form av en dialog om de här frågorna. Planen är att anordna medborgardialoger på några an kommunens mötesplatser under våren 2018. Dialogerna kommer att handla om att bo bra på äldre dagar. Forskning och evidensbaserad praktik Vård- och omsorgsförvaltningen ska arbeta evidensbaserat. Det betyder att man ska arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap. Kunskapen ska hämtas från forskning, från den enskilde och från praktiken. Förvaltningen har ett bra samarbete med Lunds universitet som har en stark forskningsmiljö i Sverige. De har jobbat mycket med liknande frågor och där kan Östersunds kommun hämta mycket kunskap. Marianne Granbom är en av forskarna som jobbar där, och hon myntade begreppet boenderådgivning. Vård- och omsorgsförvaltningen är en del av ett forskningsprojekt som Marianne Granbom driver som heter ”Att leva senare delen av livet – på rätt plats”. Det projektet ska äga rum i Östersund och handlar om att utveckla en webbaserad boenderådgivning för äldre personer. Det är inte klart än exakt hur den här tjänsten ska användas – det får projektet utvisa. Marianne Granbom har gjort en litteraturgenomgång som visar vad vi vet idag. Sedan ska det genomföras intervjuer med en fokusgrupp i Östersund. Den gruppen kan bidra med tankar och idéer kring en webbaserad boenderådgivning. Deltagarna behöver ha en viss vana av teknik eftersom den kommer att bli webbaserad. Marianne Granbom kommer att intervjua exempelvis villaägare och bostadsföretag. Det kommer även att finns ett teknikråd som är experter på själva tekniken. Här nedanför visas en bild på hur det är tänkt att forskningsprojektet kring utvecklingen av en webbaserad boenderådgivning för äldre ska gå till: 
Diskussion En av rådets ledamöter berättar om en bekant som är gammal, bor högst upp i ett hyreshus och inte kan något om ny teknik. Ledamoten undrar hur kommunen ska kunna nå ut till sådana personer. Magnus Zingmark svarar att en webbaserad boenderådgivning ska kunna användas av personer som är teknikvana. Sedan vill Vård- och omsorgsförvaltningen ha synpunkter från fokusgruppen på vilket stöd kommunen behöver ge för att så många som möjligt ska kunna använda tjänsten. Teknikvanan har ökat de senaste åren men det är inte alla som kan använda en dator. Mona Modin Tjulin, S, säger att det alltid kommer att finns människor som inte använder internet. Hon poängterar att pensionärsföreningarna kommer att ha en viktig roll eftersom de kan visa människor hur det fungerar. Många gånger träffar föreningarna människor som inte själva söker upp kommunen. Lennart Ledin, L, undrar hur förvaltningen fick idén till forskningsprojektet kring webbaserad boenderådgivning. Han undrar om det är nödvändigt att forska på det här. Mona Modin Tjulin, S, svarar att det inte finns någon formaliserad boenderådgivning idag. Nämnden och förvaltningen vill veta att det man gör idag får effekt. Skattepengarna ska används på rätt sätt. Det kan hända att andra redan har testat idéer som kommunen har, och det är viktigt att lägga pengarna på rätt saker istället för att ”uppfinna hjulet två gånger”. Kommunen skulle kunna anställa en boenderådgivare redan idag, men man vill förs ta reda på vad den ska göra, och på vilket sätt, för att det ska få bäst effekt. Magnus Zingmark berättar vidare att projektet bygger vidare på vad man vet idag. Det är viktigt att få brukarmedverkan så att kommunen utvecklar lösningar som möter medborgarnas behov. Projektet kostar ingenting idag, utan Östersunds kommun tar del av kunskaperna som finns vid Lunds universitet. En av rådets ledamöter säger att det finns mycket bra att hämta ur forskning, framförallt ur det som andra redan vet. Ledamoten tycker att det är bra att Östersunds kommun får ta del av den kunskap som finns. Magnus Zingmark säger att forskningsprojektet är en del förvaltningens förebyggande arbete. Många äldre flyttar till en bostad som kanske inte är lika praktiskt några år senare när de kanske får svårare att röra sig. En tillgänglig bostad är en grund för en aktiv livsstil och en bra hälsa. Lars Liljedahl, förvaltningschef vid Vård- och omsorgsförvaltningen, tycker att det är bra att förvaltningen utforskar nya områden tillsammans med Lunds universitet. Förvaltningen har ett uppdrag från nämnden att vara det efterfrågade föredömet, och det här är ett sätt att nå dit. Däremot behöver man inte forska på alla områden. En av rådets ledamöter säger att många äldre använder datorer. Det är bra att kunna gå in på en webbaserad boenderådgivning och läsa om hur man ska tänka kring sitt boende. Det är svårt att få äldre att förstå hur de ska tänka kring bostaden. Lennart Ledin, L, säger att det finns ett antal åtgärder man kan göra för att kunna bo kvar hemma längre. Äldre skulle exempelvis kunna få trygghetslarm, även om de inte behöver något annat stöd. Sådan information bör ingå i boenderådgivningen. En av rådets ledamöter säger att de flesta bor hemma för länge, och när det sedan är dags att flytta blir de tvungna att flytta till ett särskilt boende. Men då har de inte hunnit bearbeta att de ska flytta och följden blir att de inte trivs. Magnus Zingmark säger att boenderådgivningen är en hälsofrämjande åtgärd som ska se till att fler håller sig friska längre. Den ska även göra att fler äldre reflekterar över sitt boende. Dnr 798-2017 § 20 Vård- och omsorgsförvaltningens sparförslag för 2018 En av rådets ledamöter har läst att Vård- och omsorgsnämnden ska spara pengar nästa år och undrar hur sparförslaget ser ut. Bakgrunden är att Östersunds kommun ska spara 104 miljoner kronor 2018. Vård- och omsorgsnämnden ska spara 38 av de miljoner. Det har Kommunfullmäktige bestämt. För att uppfylla Kommunfullmäktiges krav ska Vård- och omsorgsnämnden besluta om ett antal förslag på kostnadsminskningar. Det avgörande beslutet om budget 2018 fattar Kommunfullmäktige under hösten. Lars Liljedahl, förvaltningschef vid Vård och omsorgsförvaltningen, berättar om några av de sparförslag som förvaltningen föreslår:
Ekonomin ser besvärligt ut nästa år, men det är inte hopplöst. Inom Vård- och omsorgsförvaltningen är det sektorerna hemtjänst och särskilt boende som har det mest kämpig idag. De kommer troligtvis att få behålla sina resurser, de får alltså inte mindre pengar nästa år. Diskussion Mona Modin Tjulin, S, säger att Vård- och omsorgsnämnden arbetar på ett annat sätt än övriga nämnder i kommunen. Vård- och omsorgsnämndens arbete med besparingar tar nämligen längre tid. De andra nämnderna fattar beslut om besparingar i början på året. Men Vård- och omsorgsnämnden vill vänta en bit in på året för att få en bättre bild av hur ekonomin ser ut. Om man fattar beslut i början på året måste man utgå från förra årets siffror. Mona Modin Tjulin, S, berättar att Vård- och omsorgsnämnden hade ett överskott förra året och troligtvis kommer att ha det även i år. Prognosen för 2017 är att nämnden kommer att ha 11 miljoner kronor i överskott när året är slut. Förra året hade behovssidan (den verksamhet som bygger på medborgarnas behov oavsett vem som utför omvårdnaden) ett överskott. Nämndens egen verksamhet (exempelvis kommunens egen hemtjänst och egna särskilda boenden) hade ett underskott. I år ser det ut att bli tvärt om, vilket är glädjande. Det visar också att det är svårt att göra prognoser för hela året. Lennart Ledin, L, säger att det har kommit nya regler kring patienter som skrivs ut från sjukhuset. Det betyder att kommunen måste bli bättre på att snabbare ta emot utskrivningsklara patienter. Lennart undrar om Vård- och omsorgsförvaltningen tror att de ökade kraven på kommunen leder till ökade kostnader för att ta emot patienter har som skrivits ut. Lars Liljedahl svarar att han tycker att lagändringarna är bra. Men det är ett gemensamt ansvar mellan kommunen och regionen. Målet är att patienter ska kunna komma hem på en gång, samtidigt som de inte ska behöva skrivas in på sjukhuset igen. Hela kedjan måste fungera och kommunen pratar med regionen om det här. En av rådet ledamöter säger att det finns ett mobilt närvårdsteam på regionen, och undrar om kommunen jobbar tillsammans med dem. Lars Liljedahl svarar att man jobbar tillsammans. Regionen har alltid läkaransvaret och deras team åker till personer som har ett stort vårdbehov. Mona Modin Tjulin, S, säger att samarbetet med regionen alltid kan bli bättre. Båda parter måste prata gott om varandra, fokusera på lösningar och ha medborgaren i fokus. När man hittar exempel på att samarbetet inte har fungerat måste det lyftas fram för att det ska kunna bil bättre. Redan nu ser kommunen att det mobila teamet gör skillnad. Så kallade ”svängdörrspatienter” (som ofta åker in till sjukhuset) har minskat. Idag är det 10 procent av patienterna står för 90 procent av vårdtiden, och det är bra om man kan ändra det. Mona Modin Tjulin, S, berättar om en händelse i en annan kommun som visar att samarbetet med regionen inte fungerade. En hälsocentral gav en patient stödstrumpor och sa till kommunen att patienten behövde hjälp med att ta på dem. Kommunen svarade att de inte kunde hjälpa till med det eftersom det var hälsocentralen som hade skrivit ut stödstrumporna. Det visar att det inte är lätt att få alla medarbetare i så stora organisationer att förstå hur man ska arbeta. Vård- och omsorgsnämnden har omkring 2 000 medarbetare och det är en utmaning att informera alla. Lars Liljedahl säger att samarbetet med regionen är långt ifrån perfekt. Men en av regeringens samordnare, som åker runt i hela Sverige, har sagt att Jämtland har ett samtalsklimat som han inte har sett någon annanstans. Det finns dock mycket kvar att göra. Vård- och omsorgsförvaltningen har gjort en stor processkartläggning med regionen för att se var det finns brister i samarbetet. Utifrån vad som framkom i kartläggningen jobbar både kommunen och regionen på att bli bättre. En av rådets ledamöter frågar om kommunen nu har högre krav för människor som ska få stöd. Lars Liljedahl försäkrar att det inte är någon skillnad från tidigare. Skillnaden är att personer som bor i LSS-bostad och behöver delegerad hemsjukvård kommer att få betala för det. Det blir bättre eftersom det bara är personer som behöver stöd som kommer att ha det. Andra kommer att kunna göra mer själva och då kan de bli mer självständiga. Vård- och omsorgsnämnden strävar efter att fler individer ska klara sig själva. Mona Modin Tjulin, S, berättar att bostadstillägget kommer att höjas. I och med det kan nämnden höja hyrorna upp till 5 600 kronor på exempelvis särskilda boenden. Kommunen ska inte subventionera mer än vad som är nödvändigt om staten går in med pengar. Men innan bostadstillägget kan höjas ska budgetförslaget antas av Riksdagen. Först därefter kan arbetet påbörjas. En av rådets ledamöter frågar om personer som inte har bostadstillägg kommer att få en höljd hyra, från 5 000 till 5 600 kronor. Det är en rejäl höjning. Mona Modin Tjulin, S, svarar att det kommer att bli så. Kommunen kan inte subventionera mer om staten går in med pengar. Men det är inte alla lägenheter som är så dyra. Alla har möjlighet att få bostadstillägg om de behöver det för att klara ekonomin. En av rådets ledamöter säger att en höjd hyra på särskilda boenden kan betyda att det är betydligt billigare för många att bo kvar hemma. Det är en risk, eftersom det ger människor en anledning att inte flytta till ett särskilt boende. Mona Modin Tjulin, S, svarar att det är därför som kommunen subventionerar hyror med cirka 12 miljoner kronor per år. Vård- och omsorgsnämnden ska spara 38,5 miljoner kronor nästa år. Men nämnden har ändå valt att hålla sig till nivån på bostadsbidraget. Mona tycker att kommuner borde få mer bidrag för att bygga nya boenden. En av rådets ledamöter undrar om nämnden kommer att spara på personalen nästa år. Mona Modin Tjulin, S, säger att Vård- och omsorgsnämnden har cirka 2 000 medarbetare. Det är dit som de mesta av pengarna går, cirka 80 procent av de totala kostnaderna. Det går att spara på andra saker, men i slutändan går det inte att spara så mycket på något annat. Men besparingarna handlar om att förvaltningen måste jobba smartare, och inte ”springa fortare”. Sjukskrivningarna måste minska, vilket sparar pengar. När personalen är på plats kan man även jobba mer främjande och förebyggande. Mona Modin Tjulin, S, berättar att det har kommit en ny sorts GPS-klocka. De ser ut som ett vanligt armbandsur men de har en inbyggs GPS. De göra att personalen inte behöver följa med personer ut på exempelvis promenader, eftersom de kan gå ut själva när de har en klocka. Personalen kan då se var personerna befinner sig utan att behöva följa med. Då blir personalkostnaden mindre samtidigt som det ger individer en större frihet. Mona Modin Tjulin, S, säger att hon inte kan svara mer exakt på vilka områden som nämnden kommer att skära ner på. Hon kan återkomma med mer exakta sparförslag i slutet på året när arbetet är klart. Lars Liljedahl säger att hans ambition är att hemtjänsten och särskilda boenden inte ska få mindre pengar nästa år. Förvaltningen har inte lämnat några förslag om att personalen ska ”springa fortare”. Istället försöker man hitta andra vägar, vilket är ganska ovanligt. Dnr 796-2017 § 21 Uppdatering av upphandlingsdokument för hemtjänst och hemsjukvård Den 26 oktober kommer Vård- och omsorgsnämnden att fatta beslut om ett nytt upphandlingsdokument för hemtjänst och hemsjukvård, enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Upphandlingsdokument som gäller nu måste uppdateras på grund av förändrad lagstiftning, lokala politiska beslut och nya strategier och riktlinjer. Ulrika Paulsson, handläggare vid Vård- och omsorgsförvaltningen, beskriver för Kommunala pensionärsrådets vad som kommer att förändras. De viktigaste förändringarna är:
Geografiskt område för valfrihetssystemet Ulrika Paulsson visar en karta med det område där valfrihetssystemet för hemtjänst och hemsjukvård är tillåtet. Området sträcker sig från Brittsbo, längs med E14 ner till Ope gård, och sedan längs med Storsjön tillbaka upp till Brittsbo. Frösön ingår också i området. Valfrihetssystemet för servicetjänster är tillåtet i hela kommunen. Servicetjänster är till exempel hjälp med städning, tvätt och handling. Ickevalsalternativ En av frågorna som nämnden kommer att fatta beslut om i upphandlingsdokumentet är ”ickevalsalternativ”. Ickevalsalternativ är vad som händer när en person inte kan, eller vill, välja vilken leverantör den ska ha. Då blir den tilldelad en leverantör som utför hemtjänst, hemsjukvård och/eller servicetjänster. Det kan ske på flera olika sätt. Vård- och omsorgsnämnden frågar vad pensionärsrådet tycker om de 3 olika förslagen kring ickevalsalternativ som visas här nedanför. Nämnden undrar vilket alternativ de ska välja och varför. En person som inte väljer en leverantör kan tilldelas en leverantör på något av följande sätt:
En annan fråga är om ickevalsalternativet ska fungera likadant för personlig omvårdnad (hemtjänst) och servicetjänster (handling, tvätt, städ med mera). Pensionärsföreningarnas synpunkter Samtliga föreningar i rådet meddelar att de hade velat få frågorna tidigare. Det har varit ont om tid att samla in synpunkter och många har inte hunnit ha något styrelsemöte eller medlemsmöte där man kunnat diskutera frågorna. SKPF har hunnit samla in några synpunkter. De tycker att kommunen alltid är ytterst ansvarig för hemtjänsten och förordar därför alternativ nummer 3. Alltså att de få som inte kan eller vill välja får kommunen som utförare. PRO hade velat få mer information om hur det fungerar idag, exempelvis hur många det är som inte väljer en utförare. De kan inte säga vilket alternativ de tycker är bäst. SPF tycker att det fungerar bra med alternativ 1 idag tycker inte att det är nödvändigt att ändra på det. Alternativ 1 är bra för små företag som då kan få hjälpa fler medborgare. Men det kan vara värt att fundera på hur nöjdheten skulle kunna mätas om kommunen valde alternativ nummer 2. Vision har diskuterat frågan på ett styrelsemöte och kommit fram till att de förespråkar alternativ nummer 3. Diskussion Mona Modin Tjulin, S, förklarar att om nämnden väljer ickevalsalternativ nummer 2 måste man hitta en metod för att mäta nöjdheten bland medborgarna. Det räcker inte med att använda Socialstyrelsens brukarundersökning som görs en gång per år. Det är för sällan. Mätningen måste i så fall ske flera gånger per år. Ulrika Paulsson bekräftar att Konkurrensverket menar att det inte är konkurrens om man bara mäter en gång per år. Mona Modin Tjulin, S, berättar att ickevalsalternativet har diskuterats i Vård- och omsorgsnämnden under den här mandatperioden. Det har framkommit att många medborgare ringer till kommunen och vill prata om hemtjänsten, trots att de har valt ett annat företag som utför hemtjänsten. Mona Modin Tjulin, S, säger att det finns fördelar och nackdelar med alla tre förslagen. Därför är det intressant att höra vad pensionärsrådet tycker. Men man ska vara medveten om att det bara är cirka 10 procent av alla som får hemtjänst och hemsjukvård som inte gör ett aktivt val av utförare. En av rådets ledamöter berättar att det inte finns några företag att välja mellan i Lit, där är det bara kommunen som är utförare. Mona Modin Tjulin, S, förtydligar att man alltid kan välja utförare av serviceinsatser i hela kommunen. Sedan kan man alltid byta utförare när man vill, men det är få som byter utförare av omvårdnad. Det är fler som byter utförare av servicetjänster. Mona Modin Tjulin, S, förklarar att företag inom servicetjänster kan erbjuda olika typer av tjänster som medborgare får betala för själva. Det kan vara tjänster som kommunen inte erbjuder, exempelvis snöskottning. Sådana insatser kan man tyvärr inte få genom ett biståndsbeslut från kommunen. Mona Modin Tjulin, S, säger att Vård- och omsorgsnämnden kommer att fatta beslut om det nya upphandlingsdokumentet och ickeval den 26 oktober. Nämnden är överens om att medborgarna ska få en bra vård och omsorgs oavsett vem som utför tjänsterna. De kommer även att se över kvalitetskraven för hemtjänst och hemsjukvård framöver. Mona Modin Tjulin, S, förklarar att det kostar pengar för kommunen att ha ett valfrihetssystem. Det skulle vara billigare om kommunen utförde allt själv, eller om allt lades ut på externa företag. En av rådets ledamöter undrar hur medborgare får kunskap om de olika företag som finns att välja på. Mona Modin Tjulin, S, svarar att det finns information både på kommunens hemsida och på papper. Men mycket information sprids från mun till mun, exempelvis genom att medborgare pratar med grannar och bekanta. Yüklə 147,53 Kb. Dostları ilə paylaş:
|