Läsanvisningar sammanfattning Förutsättningar 7

Budget 2012 SDN

SDN Angered

Innehållsförteckning

Läsanvisningar 3

Sammanfattning 5

Förutsättningar 7

Mål och utvecklingsfrågor 16

Effektiv resursanvändning 40

Läsanvisningar

Styrdokument

Budgeten är skriven för att vara ett verksamt styrinstrument för stadsdelsnämnden och ledningsorganisationen. Dokumentet beskriver på förvaltningsnivå hur organisationen avser att hantera kommunfullmäktiges och stadsdelsnämndens mål och inriktningar för att uppnå måluppfyllelse.

Beslutsgång

Kommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument och syftar till att styra utvecklingen av staden. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling och personalens möjligheter till delaktighet och engagemang ska tillgodoses. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna.

De inriktningar och prioriterade mål som beskrivs ska av nämnder och bolag konkretiseras och omsättas i praktik. Alla nämnder och bolag ansvarar för de 23 prioriterade målen samt övriga uppdrag och viljeinriktningar, vilket innebär att enskild nämnd ska värdera sin roll i arbetet med att uppnå budgetens intentioner. Utifrån kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit beslut om ett mål- och inriktningsdokument för budget år 2012. I detta värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar utifrån den egna verksamhetens unika nuläge. I och med det säkerställs att de mest relevanta målen och inriktningarna konkretiseras, förtydligas och preciseras. Dokumentet som anger vad som ska utföras har utgjort styrning av förvaltningens framtagande av förslag till budget för år 2012, vilket i övrigt baseras på kommunfullmäktiges budgetbeslut.

Förvaltningens förslag till Plan för hållbar utveckling, Budget 2012, svarar på hur de av kommunfullmäktige och stadsdelsnämnden uttryckta målen och uppdragen ska verkställas för att ökad måluppfyllelse ska uppnås. För att säkerställa hög måluppfyllelse är det väsentligt att en bred och djup förståelse, för vad inriktningarna och målen betyder, finns inom organisationen.

Det bör noteras att kommunfullmäktiges budget endast lyfter fram de uppdrag som är särskilt prioriterade. Övriga uppdrag ska utföras som tidigare och enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar är överordnade mål, riktlinjer, planer, program och policys som ska ses som stödjande dokument.

På motsvarande sätt som i kommunfullmäktiges budget, lyfter förvaltningens förslag till budget fram de för stadsdelsnämndens verksamhet mest relevanta målen och inriktningarna. Dessa konkretiseras och anpassas till den egna stadsdelens situation. Strategiska vägval för att nå ökad måluppfyllelse anges liksom vilka indikatorer på måluppfyllelse som ska följas upp under året och vid verksamhetsårets slut. Övriga mål, uppdrag och viljeinriktningar i såväl kommunfullmäktiges budget som stadsdelsnämndens mål- och inriktningsdokument som är relevanta för verksamheten utförs och följs upp även om de inte preciseras i detta dokument.

Efter det att stadsdelsnämnden tagit beslut om budget tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner i syfte att säkerställa verkställandet av de kommunalpolitiska intentionerna. Här beskrivs, på en ytterligare ökad konkretiseringsnivå, de aktiviteter som ska genomföras för att måluppfyllelse ska uppnås. Planerna har fokus på förbättringsområden som ska stimulera till kvalitetsutveckling och främjar att medarbetarna blir delaktiga i arbetsplatsernas planeringsarbete och uppföljning av uppdrag.

Sammanfattning

De vi är till för

Angeredsborna ska ges goda förutsättningar att utvecklas, må bra och känna delaktighet i samhällsutvecklingen. Ett aktivt och samordnat folkhälsoarbete utgör en viktig grund för att påverka dessa förutsättningar.

Angered är en stadsdel med en ung befolkning. Barns och ungas hälsa, uppväxtvillkor och möjlighet att påverka sin livssituation är centrala faktorer för att skapa ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Angered.

Barn, unga och dess familjer ska utifrån behov erbjudas tidiga insatser som syftar till att bryta en ogynnsam utveckling. Familjecentralerna har en viktig roll i detta.

Förskolan lägger grunden för ett lärande liv. Full behovstäckning, en god vuxentäthet och hög pedagogisk kvalitet är centralt i arbetet.

Grundskolan ska erbjuda pedagogiska metoder och insatser för att möta mångfalden hos våra elever. För att stärka detta arbete ska en modellskola utvecklas med särskilt fokus på språkutveckling och språket som medel att nå målen. Barnen som växer upp i Angered ska kunna välja och påverka sin framtid och en bra skoltid med godkända betyg är viktiga påverkansfaktorer.

Skolbarnomsorg och fritidshem ska med hög kvalitet vara en del av lärandeprocessen.

Fritidsverksamheten ska attrahera invånarna genom bl.a. ett stort inflytande på verksamhetens innehåll och etablerandet av mötesplatser är en viktig ingrediens i arbetet.

Verksamhetens processer

Vision Angered anger mål, både kvantitativa som kvalitativa för Angereds totala utveckling de närmaste 10-15 åren. Målen innefattar en utveckling av bostäder, företag, infrastruktur, boendemiljö med mera.

Inom Utvecklingsbolaget i Nordost, UNO – en gemensam satsning av Göteborgs Stad och EU:s strukturfonder – planeras stöd till befintligt näringsliv samt vid nyetablering av nya företag. Marknadsföringsinsatser utgör en viktig del liksom satsning på kulturella och kreativa näringar.

Medarbetarna

Stadsdelen ska vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara och utvecklar alla medarbetares kompetenser och strategisk kompetensförsörjning är ett viktigt område under 2012.

Cheferna ska vara kommunikativa och ha ett utvecklat, nära och tydligt ledarskap. En central faktor är en bra och säker arbetsmiljö, där ohälsa förebyggs och där jämställdhets- och mångfaldsarbete utgör en integrerad del på alla arbetsplatser.

Ekonomi

Angereds kommunbidrag ökar med 43 400 tkr för befolkningsramen och 350 tkr för resursnämndsuppgifterna jämfört med 2011.

Ramjusteringar på 99 000 tkr behöver göras på grund av kostnadsförändringar orsakade av framförallt index, befolkningsförändringar och olika satsningar. Efter att justeringar gjorts för 2011 års budget för bland annat lägre försörjningstödsbudget och minskad budgetreserv återstår drygt 16 000 tkr att finansiera vilket har fördelats mellan de olika sektorerna.