Matematikinternat 2-3/4 2001 summering av resultat

2001-04-04 /Björn Marklund

Matematikinternat 2-3/4 2001 - summering av resultat

Arbetssätt:

Drygt 30 personer från matematikinstitutionen, THS, Civilingenjörsprogram, Högskoleingenjörsprogram, IT-enheten och KTH LL deltog. Dessutom deltog Kjell-Owe Widman från SU och Lars Brandell från HSV, . Tyvärr var Carl-Henrik Fant från Chalmers tvungen att tacka nej i sista minuten varför inslaget om SEFI uteblev.
På måndagen presenterade de olika delprojekten det aktuella läget. Därefter arbetade de olika delprojekten gruppvis vidare med mål att ta fram genomförbara försök och pilotprojekt. Strax för middagspausen resonerade Lars Brandell kring gymnasieutveckling, förkunskap i matematik och behörighet / förmåga för studier i högre teknisk utbildning och efter middagen diskuterade Helge Strömdahl ett förslag till webbaserat utvecklingsprojekt.
Tisdagen inleddes med att delprojektet redovisade sina förslag till försök och pilotprojekt. Därefter diskuterades dessa förslag i tvärgrupper och diskussionerna redovisades kort inför hela gruppen.
Under internatet gavs ett stort utrymme för diskussioner.

Fortsättning

Utifrån det tidigare arbetet och resultatet från internatet skall varje delprojekt identifiera vad som skall genomföras. Projektansvarig Bo Wahlberg kallar delprojektledarna till en träff där det fortsatta arbetet vad avser ansvar, genomförande, tids och resursåtgång läggs fast. 8/6 hålls ett seminarium för KTHs lärare och teknologer där projektet redovisas.

Resultat av internatet – förslag till fortsättning

1: Omvärldsanalys

Jämförelse mellan civilingenjörsutbildningar (Chalmers, Eindhoven, MIT) vad avser:

• 
  Undervisningsformen
  
• 
  Stabilitet
  
• 
  Behov av datorstöd
  
• 
  Samhällets behov
  
  • 
    bl.a. ABB o Ericsson
    
• 
  Analys av CF-statistik
  

Reaktion från tvärgruppen och diskussion

• 
  Tveksamt om MIT är intressant, Finland, LiTH och LuTH borde vara med i en jämförelse.
  
• 
  Jämför aven stoffet; vad innehåller utbildningarna och hur mycket? SEFIs Core Curriculum tar upp betydligt mer än vad KTH ger.
  
• 
  Jämför även målformuleringar
  
• 
  Studentperspektiv på utbildningarna, tidsåtgång, arbetsbelastning.
  
• 
  Man bör kontinuerligt analysera processen, då kan problem upptäckas i tid
  
• 
  Enkäter bör genomföras på universitet, industri och andra grupperingar. Det är dock viktigt att veta hur man skall tolka enkätsvaren
  
• 
  ”Återväxten” av lärare är ett problem, viktigt att börja rekrytera aktivt.
  
• 
  Glöm inte Ingenjörshögskolan i omvärldsanalysen. Ola Svärd skall göra en undersökning var högskoleingenjörerna tar vägen och hur det går för dem på arbetsmarknaden.
  

2: KTHs mål

IS

• 
  Gör en analys av kursernas innehåll
  
• 
  Identifiera draghjälpen från tillämpade kurser, skapa en seriös koppling.
  
• 
  Alternativa examinationsformer som styr mot målen
  
• 
  Sprid matematiken över årskurserna
  
• 
  Datorbaserad examination
  

E

• 
  Ansvaret ligger i ”korset” Institution / programansvarig
  
• 
  Lärarrekrytering
  
  • 
    Idag: skapa lärarlag
    
  • 
    Långsiktigt – till institutionens utvecklingsplan
    
• 
  Nivågruppering / undervisning
  
  • 
    Bygg ny introduktionskurs på några program
    
  • 
    Skapa differentierad undervisning, olika vägar som alla ger en tillräcklig bas men några kan ge högre betyg / mer innehåll.
    
• 
  Se över periodsystemet – längre perioder
  
• 
  Skapa examinationsformer som aktiverar studenten
  
• 
  Sprid matematiken mer över utbildningstiden.
  

V

• 
  Betala i HÅP istället för i HÅS
  
• 
  Anställ fler matematiklärare på inst.nivå
  
• 
  Gästföreläs på varandras kurser (ma – te kurser)
  
• 
  Utveckla gemensamma hemuppgifter
  
• 
  Specificera den räknefärdighet och teori som programmet (V) kräver. Ange förkunskapskrav på kurserna.
  
• 
  Gör diagnostiskt test vid kursstart, jämför med slutresultat; har målen uppnåtts?
  
• 
  Specificera kraven för de olika betygsstegen
  
• 
  Utveckla mätbara mål för programmen och KTH, glöm inte individen (teknologen)
  
• 
  Propagera för direktintag ”många mognar sent”
  
• 
  Se över betalningssystemet, det måste vara ekonomiskt lönsamt att producera goda resultat. (se pkt 1)
  

Reaktion från tvärgruppen och diskussion

• 
  Det är viktigt att definiera målen för matematikundervisningen men man måste vara medveten om att detta är ett stort arbete som kräver resurser.
  
• 
  Utvecklingsarbete kräver stabilitet i kontakterna mellan institutionerna
  
• 
  Det finns inte lika många mål som program. Däremot ger skillnaden mellan teknologerna i samma program behov av differentierat arbetssätt.
  
• 
  Allokera resurser till den första terminen
  
• 
  Att sprida ut matematiken kräver en noggrann analys
  

3: Utveckling av undervisningen

• 
  Gör ett försök med att göra en matematikkurs webbbaserad.
  
• 
  Utveckla undervisning i seminarieform
  
• 
  Prova kursupplägg med kontinuerlig examination och studentaktiva föreläsningar (modell vektoranalys , Jan Scheffel)
  
• 
  Alternativ examination: Utveckla en hemtentamen som löper under hela kursen.
  
• 
  Differentiera undervisningen utifrån diagnostiskt prov
  

Reaktion från tvärgruppen och diskussion

• 
  Viktigt att analysera de praktiska problemen kring en hemtentamen
  
  • 
    Hur vet man att den enskilde studenten arbetar?
    
  • 
    Hur undviker man att hemtentan inte blir ”för tunn”?
    
• 
  Det viktiga är att studenten arbetar kontinuerligt och greppar helheten, kontrollskrivningar och inlämningsuppgifter kan skapa detta.
  
• 
  Exemplet vektoranalys kommer från en kurs med få studenter, svårt att ser hur det skulle fungera på en större kurs
  
• 
  Muntliga tentor för högre betyg?
  
• 
  Fokusera på lärandet, låt någon annan examinera
  
• 
  Det är ”macho” att låtsas att man bara läser inför tentan.
  
• 
  Hur får man studenten att använda litteraturen?
  
• 
  Web-kurs värt ett försök, byt dock inspelade föreläsningar mot t.ex. animationer.
  

4: Mötet med gymnasieskolan

• 
  Gymnasie 2000 kräver till sitt innehåll inga åtgärder
  
• 
  Vad sker under det första året, hur kan man förbättra för att undvika onödiga avhopp och misslyckanden? Följ upp studenterna under första året. Allokera resurser efter behov.
  
• 
  Basår för NV-elever
  
• 
  Samverka med Stockholms läns gymnasieskolor för att överbrygga kulturskillnader och stötta gymnasielärarna.
  
• 
  Skapa antagningsregler och former som betonar behovet av matematik
  
• 
  Bygg en ny inledande kurs
  
• 
  Ge matematiken mer tid under första året
  
• 
  Fler lärare i matematik
  

Reaktion från tvärgruppen och diskussion

• 
  Glöm inte att det inte kommer att vara självklart att NV-elever och T-elever får full behörighet
  
• 
  T-programmet ”stjäl” dessutom elever från NV-programmet, minskat rekryteringsunderlag
  
• 
  FYE: Differentiera i början
  
• 
  Se till att inledande kurser ger poäng
  
• 
  Glöm inte de som klarar sig bra, de får inte ”förlora” på införandet av poängsatta repetitionskurser.
  
• 
  Utnyttja läsåret bättre
  

Slutord Johanna Kirudd THS – glöm inte Genusperspektivet

Vid pennan / Björn Marklund