Plenum den 28 april 2017 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är intressant att höra att det finns olika åsikter om kortrutten, även inom regeringspartierna. Konstigt vore det annars, om det i ett så här stort projekt inte skulle finnas olika åsikter, både inom regeringspartierna men också inom oppositionen.

Jag tänkte tala om konkurrenskraftspaketet och att vi har kopierat det på Åland. Jag har precis samma tankar som ltl Sara Kemetter om det här. Var det verkligen förnuftigt att sänka semesterersättningarna för de offentligt anställda med 30 procent, där 70-80 procent är kvinnor? Är det verkligen den vägen vi borde gå när vi pratar om att vi ska ha jämställda löner? Sedan gör vi precis tvärtemot! Är det rätt - med tanke på möjligheten att rekrytera kompetent arbetskraft - speciellt inom sjukvården, att sänka lönerna och förlänga arbetstiden? Jag har tänkt precis samma sak. Jag tror faktiskt att det var ett felaktigt beslut.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Där skulle jag vilja dementera. Jag anser inte att det är ett felaktigt beslut av den orsaken. Om du på samma arbetsplats har en vaktmästare som har ett visst avtal och en sjuksköterska som har ett annat avtal, ska den ena råka ut för Sipiläs beslut medan den andra ska sitta kvar med sin gamla lön? Då får du ännu mer ojämnställda löner inom samma organisation.

I och med att det här var ett beslut som gör det rättvist för alla så stöder socialdemokraterna det. Men vi poängterar att om den här regeringen skulle ha hittat på detta själv, så då skulle vi nog ha haft andra diskussioner. Men i och med att man är bunden till de beslut som tas i riket så behöver man också ta ett helhetsansvar på Åland.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller inte riktigt med om att vi är bundna till det här, för vi har egen avtalsrätt på Åland.

Vi vet att det är en tävling att få mer spetskompetens till Åland, inom alla yrken. Var det verkligen då rätt att gå in för att minska ersättningen vilket gör att det blir ännu svårare. Det blir kanske en arbetskraftsflykt från Åland, till exempelvis Norge, som har mycket högre löner. Tyvärr borde den här frågan diskuteras mycket mer. Man borde inte bara kopiera den finska och säga att ”oj vad skönt, nu sparade vi miljoner!” Det drabbar jättemånga människor där ute och det kan också i förlängningen drabba samhället.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Precis som ltl Runar Karlsson säger så har vi egna avtalsmöjligheter på Åland vilket har gjort att de åländska arbetarna och tjänsteinnehavarna har mycket bättre förmåner än man har i riket. Ser man t.ex. på lärarlönerna så är det ganska stora skillnader mellan en klasslärarlön i riket och en här på Åland. Vi har också ett extra storstadstillägg på våra löner, vilket också gör att vi har större inkomster. Att hota och skrämma upp, att det blir en stor flykt av kunskap, det tror jag inte på.

När det gäller spetskompetens så avtalar man om dessa löner nuförtiden. Vill man ha någon riktigt bra så får man väl göra ett särskilt avtal för den personen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det var intressant att ledamoten Kemetter tog upp konkurrens- och sysselsättningsavtalet. Till saken hör, som minister Perämaa redan har påpekat, att det faktiskt är landskapsregeringen som har tagit det här avtalet. Det är ju sin sak att man vill ha lika här. Men det som jag tyckte var intressant är att det i hela landet bara finns två utlåtanden som var positiva - av alla hundratals som kom in till regeringen Sipilä - när det gäller konkurrens- och sysselsättningsavtalet. Det ena var landskapsregeringens som har skrivits under av den regering som ledamoten nu stöder, före beslutet togs. Jag tycker inte att man ska lägga ansvaret på andra utan man ska nog ta sitt eget ansvar.

Fru talman! Det viktiga är att det här är gjort och det stärker konkurrenskraften. Men vi har en annan situation här på Åland. Skulle ledamot Kemetter kunna tänka sig att stöda ett allmänt avdrag för att förbättra konsumtionskraften i det åländska samhället i samband med budgeten i höst?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det är ett intressant resonemang, men jag tycker att det tyvärr är taget lite ur luften. Vi har ju hela SOTE-reformen som vi ännu inte vet var den landar och där diskuteras det allt från avdrag till allt möjligt. Att säga att vi nu ska gå in för ett allmänt avdrag, med den kunskap vi ändå alla har som sitter i den här salen, vore ansvarslöst. Jag anser i första hand att vi måste reda ut hur SOTE-reformen kommer att påverka oss ålänningar och i slutändan garantera att vi ålänningar inte drabbas av den.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller SOTE-reformen är vi helt överens om att vi måste se till att den neutraliseras i förhållande till självstyrelsesystemet. Det utgår jag ifrån att landskapsregeringen lägger all kraft på.

Men om vi utgår från den ekonomiska situation, som vi har nu, och effekterna av konkurrens- och sysselsättningsavtalet, så var det de facto så, att konsumtionskraften blev svagare i det åländska samhället. Den ena av nycklarna till att vi lyckats hålla Ålands ekonomi så bra är för att vi hållit hjulen rullande. Nu drog vi undan litet i samband med det här. Det finns de facto både en orsak och ett utrymme här som vi kan utnyttja. Det bör vi allvarligt överväga inför hösten och det kommande budgetarbetet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Vi måste faktiskt se Åland som en helhet med de inkomster och utgifter som invånarna har samt försöka gynna näringslivet. Det som är positivt är att vi kan se i de bokslut som har varit att det nu går bättre för vårt näringsliv. Om det går bra för näringslivet så kommer det att gå bra för Åland i allmänhet. Jag anser nog inte att det offentliga ensam ska vara det som håller samhället rullande, utan näringslivet har det största ansvaret. Går det bra för näringslivet ser vi dividender och eventuellt höjda löner inom den sektorn, så det jämnar ut sig förhoppningsvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag skulle vilja resonera kring kortrutten och hur ni har resonerat inom den socialdemokratiska gruppen.

I landskapsregeringens förslag föreslår man att man ska börja med västra Föglö trots att man de facto vet, från den tid som jag var ansvarig för det, att de stora inbesparingarna finns på östra Föglö. Jag skulle gärna se om ledamoten Kemetter kan resonera kring det.

Sedan skulle jag vidare fråga hur den stora bilden ser ut för socialdemokraterna, vad gäller skärgårdstrafiken i framtiden. De åtaganden som man föreslår här, dvs. en fullmakt in blanco på 40 miljoner, är bara en liten del av skärgården. Vi har ju hela norra skärgården kvar. Det skulle vara intressant att höra hur resonemanget går inom den socialdemokratiska gruppen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande så väcker det mycket känslor när man ska göra så här pass stora infrastrukturella satsningar. Vi vet bara hur man under förra mandatperioden diskuterade Vårdöbron och det satte igång stora diskussioner. Det här är mycket, mycket större satsningar. Som vi ser det så är det ett investeringsbeslut, inte ett in blancobeslut. Ett investeringsbeslut där landskapsregeringen har garanterat oss en inbesparing på 150 miljoner. När vi fick ett sådant upplägg presenterat så är det svårt för mig, som varken är infrastrukturexpert eller expert på skärgården, att börja driva det åt något annat håll. Där måste man lyssna på de utredningar och den expertis som finns i landskapsregeringen. Jag vet att tidigare ministern Veronica Thörnroos även har stöttat de här frågorna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ltl Sara Kemetter gled väldigt skickligt förbi de två frågeställningar som jag hade. Det första är att vi vet - och jag vet också - att ltl Sara Kemetter vet - eller borde veta - att den största inbesparingen vad gäller kortrutten är östra Föglö. Därför vill jag gärna ta del av det resonemang som man har haft inom den socialdemokratiska gruppen när man förordade västra Föglö. Det är det första.

Det andra är hur den totala bilden ser ut för Socialdemokraterna. Vad händer med Enklinge, vad händer med Brändö och vad händer med Hummelvik? Kommer vi att se några investeringar där och i så fall inom vilken tidsrymd? Visserligen ska det bli en inbesparing på 150 miljoner inom 40 år. Men betyder det att ingenting annat ska hända inom den övriga skärgården under 40 år?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Nu är det så att jag inte är infrastrukturminister och kan inte svara på de här frågorna i detalj. Däremot är ltl Veronica Thörnroos en del av finans- och näringsutskottet och där hoppas jag att ni kan reda ut de här frågorna ifall det då ännu finns så här pass många frågeställningar kvar. Jag vet att ordföranden i finans- och näringsutskottet, ltl Tage Silander, säkert kommer att vara behjälplig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack fru talman! Vi har en slagkraftig regering som under en kort tid har raserat massor av broar under senaste år. Nu kommer man och begär nya anslag och fullmakter för att bygga nya broar. Det är det som kallas cirkelekonomi.

Att nu komma med förslag på en kortrutt på 40 miljoner, för att eventuellt spara sju minuter för personer i Föglö, är det ekonomiskt försvarbart? Jag anser inte det. Landskapsregeringen bör nog titta en gång till på hur man ska göra det här.

Jag skulle också vilja veta om hela kortruttsprojektet, som det diskuteras, ska kosta 220 miljoner? Om den ramen är kvar och man faktiskt avser att gå vidare med det här. Jag vill påstå att det inte finns ett fullständigt stöd för detta från dem som bor i skärgården.

Under plenum fick jag förslag på att Kumlinge vill åka från Långnäs till Snäckö och vidare från norra Kumlinge till Brändö. Sedan går man vidare om man vill med Brändö och Osnäs. Varför ser man inte på sådana frågor i stället och med befintliga anläggningar? Det handlar om några minuters inbesparing, men besparingarna blir inte större och enorma anläggningar ska byggas.

Den enda möjligheten som skulle förbättra skärgårdstrafiken är om man skulle ha en fast förbindelse till Föglö. Då är det en annan sak. Med den räntenivå som vi har idag så tycker jag att tunnelprojektet inte i sig borde ha varit bortkastat. Det finns idag internationella investerare som skulle kunna tänka sig att placera pengar i ett sådant projekt, bara de vet att de får en avkastning på det. Då är frågan om landskapsregeringen i så fall är villig att ge en avkastning på 3-4 procent under en 50 års tid. Då finns det kanske ett intresse för det. Det skulle vara ett billigare alternativ än det som nu framkommer här. Då skulle det vara helt annat för Kökarborna och Sottungaborna om det fanns en fast förbindelse. Jag vill påstå att det inte blir bättre för Kökarborna och Sottungaborna med det förslag som är nu. Tvärtom så är många emot det. Jag kan inte säga hur många som är emot det, för jag har inte gjort någon enkät eller någon folkomröstning. Men jag vill påstå att det inte finns en enighet från skärgården att man vill ha det på detta sätt. Sedan får lagtingsledamöterna från skärgården ha en annan åsikt. Det tror jag säkert att de har. Vi får säkert höra från ledamot Sundblom att det finns ett annat stöd. Men jag vill påstå att det inte är så.

Jag anser att finans- och näringsutskottet inte ska ge någon fullmakt åt sittande landskapsregering att gå vidare med detta. Vi har andra projekt i vårt landskap, bl.a. med ett vägnät som behöver rustas upp. Varför ska fasta Åland lida för att man ska bygga detta, bara för att det ska bli sju minuter snabbare? Det är inte acceptabelt.

I fortsättning borde man kanske ha en trafikminister från Eckerö. Det är inte alla gånger bra att våra trafikministrar har anknytning till skärgården för det kan bli för fokuserat. Det framkom också från Socialdemokraterna att man inte är riktigt ense i de här frågorna. Objektiviteten kanske borde vara lite större.

Eftersom siffrorna för den här trafiken är alarmerande för vad det kommer att kosta, så vill jag också säga gällande alarmcentralen, att det skulle vara intressant att veta hur mycket pengar man lade ner på ett system som inte visat sig fungera. Det är bra om landskapsregeringen kan redovisa för det. Nu begär man nya pengar till ett nytt system. Finans- och näringsutskottet bör titta på det här och säkerställa att det system som man nu går in för måste bli bättre. Det system som man redan har fått pengar för fungerar inte. Det kastades, vill jag påstå, mycket pengar på det.

Jag vill återigen säga att landskapsregeringen måste göra någonting. De som vill kunna få tag i polisen ska kunna ringa direkt till polisen och inte via 112. Det är inte bra som man har det idag. Det är för hög ribba att ringa 112 när man vill ringa polisen på kvälls- och nattetid. Det bör göras om. Det här var uppe i förra polisstyrelsen under den förra mandatperioden. Men de politiska representanterna var inte tillräckligt starka för att få landskapsregeringen att ändra sig. Jag anser fortfarande att detta bör åtgärdas.

Samtidigt, när man kommer in på polisen, så bör man titta på tjänsterna, att man säkerställer dem och att vi har en polisberedskap som är tillräcklig i landskapet. Det bör finans- och näringsutskottet titta på. Om landskapsregeringen har valt att inte komma med nya tjänster under innevarande år så är det väl en bedömning som man har gjort, men man kan också ha en annan åsikt om man anser att det är nödvändigt. Vi anser att det är nödvändigt att de tillfälliga tjänsterna som nu finns hos polisen också blir fasta. Rätta mig om jag har fel, men jag tror att det är fem stycken som inte är fasta av de tjänster som finns.

Det här är någonting som finans- och näringsutskottet bör titta på. Jag har inte mera att säga i detta skede.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack för det, fru talman! Ltl Bert Häggblom hänvisade i början av sitt anförande till att man skulle spara sju minuter på den nya förkortningen av färjepasset mellan västra Föglö och fasta Åland. Jag vill säga att det är helt felaktiga siffror. Vi pratar idag om att spara upp till 13 minuter. I dag har vi ett färjepass som är ca 30 minuter och det nya färjepasset blir ca 17 minuter. Utifrån det så kan man säga att även själva fysiska resvägen förkortas med 30 procent. Vi ska komma ihåg att vi de facto har trafikerat sträckan Degerby-Svinö sedan 1957. Det blir 60-årsjubileum i år. Det är en hel del av energi som man sparar de kommande 50 åren när det gäller att trafikera genom en kortare resväg.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det är bra att de här siffrorna kommer fram. Vi hörde tidigare i debatten idag att det var sju minuter, det var därför jag sade det här. Nu är det 13 minuter. Det är den diskussionen som har varit i 30 års tid i detta lagting.

Jag kommer ihåg en debatt mellan ledamöterna Rodmar Söderlund och Elmer Jansson i tiden, då man diskuterade minuter. Jag vill inte gå in på det. Men det visar bara hur oskäligt det är att kasta 40 miljoner på ett sådant projekt.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack för det! En annan siffra som nämndes här var 220 miljoner euro. Jo, det fanns en sådan summa som var i närheten av det när man tog med olika projekt, som gällde hela skärgården, då det gäller kortrutten. Redan förra regeringen avgränsade de realistiska åtgärderna i det ursprungliga kortruttsprojektet till att omfatta Föglö, östra och västra plus Prästösundsbron.

Den här regeringen har nu i sitt regeringsprogram och under den här perioden valt att avgränsa ytterligare åtgärder, som man kan göra då det gäller kortrutten, till att omfatta Föglö - västra och östra. Det har vi gjort utifrån den realism av den tid som finns kvar på en mandatperiod.

Vi har i höst avverkat halva mandatperioden och vi har en halv mandatperiod kvar. Därför anser vi att vi behöver fokusera på det som vi de facto har möjlighet att göra.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Jag tackar för att man har skrotat resten av projektet och att man inte tänker gå vidare. Då är det bara Föglö och bara dessa 13 minuter som man överhuvudtaget diskuterar. Det tycker jag är en grund för finans- och näringsutskottet att titta närmare på. Jag hoppas också att regeringsblockets ledamöter i finans- och näringsutskottet någon gång skulle kunna ha en annan åsikt än regeringen. Den här stämpelpolitiken som förs i detta lagting tror jag inte är till fördel för någon. Det måste finnas något bättre. Som det var förr i världen när man faktiskt engagerade sig i utskotten och kunde se på olika lösningar och kanske också hitta lösningar mellan partierna och inte hade de här gränserna så enormt hårda som det tycks vara idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Östra och västra Föglö är en helhet. Ledamoten Häggblom sade någonting om att man inte sparar tid. Jo, det sparar tid på det viset att mellan Kökar och Föglö hinner du köra dubbla resor medan du kör en gång till Långnäs, och litet på det till och med. Det är det som är inbesparingen! Flera personer kan vara på väg med samma tonnage.

Fortsättningen sedan - ”Fasta Åland skulle få lida för det här”, säger ledamot Häggblom. Jag vill uppmärksamgöra att fasta Ålands huvudvägnät har bytts ut under många, många år medan skärgårdens inte har bytts ut. Vi sitter kvar med våra gamla 60-talsvägar.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det här måste vara en total missuppfattning från ledamot Sundblom. Färjetrafiken har varit de förlängda vägarna ut till skärgården. Kom inte och säg att man inte har satsat enorma pengar i skärgårdstrafiken. Den tar mest med pengar av allt inom trafikbudgeten. Är det så här som man resonerar i regeringsblocket så förvånar det mig inte, men då kommer vi att få ännu mera upplåning.

Nu ska man ha dubbla resor till Kökar. Vilka ska åka på dessa båtar när det vintertid är ganska glest redan på de turer som finns? Hur kan ltl Sundblom garantera Kökarborna att de inte måste sitta och vänta på färjan? Det är ingen som kan garantera det. Väntetiden kan bli mycket längre än vinsten.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Ltl Häggblom nappade bara på antalet resor. Flexibiliteten, att köra lite när det är lite trafik och köra mycket när det är mycket trafik. Det är det som är mycket värt i det här sammanhanget.

Att det har satsats pengar - ja, på driftskostnader i skärgården. Men den här regeringen är ute efter att minska driftskostnaderna i skärgården och att skapa bättre förhållanden i trafiken. Här håller inte resonemanget!

Ltl Bert Häggblom, replik

Om man har färjetrafiken kvar så finns ju kostnaderna kvar ändå, för färjorna ska ju inte bort. Då är frågan - ska man satsa så mycket pengar på de få minuter som man sparar, samtidigt som man har de fasta kostnaderna kvar som lönekostnader och allt annat med färjetrafiken. Det är det som jag inte får att gå ihop överhuvudtaget. Men jag kanske räknar fel. Jag hoppas att jag under den fortsatta debatten blir upplyst om hur man ska räkna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Under de senaste åren har vi uppmanat medborgarna och våra ungdomar att man ska syssla med faktakoll. Jag uppmanar även ltl Häggblom att syssla med faktakoll eftersom han tog sju minuter som fakta när fakta är 17 minuter. Det är alltså 40 procent kortare än med nuvarande trafik mellan fasta Åland och Föglö.

Sedan funderade ledamoten på den förkortade trafiksträckan på Föglö och hur det skulle påverka den resterande skärgården. Det möjliggör att resan totalt sett blir kortare. Att börja föra fram långa väntetider, det är att komma ytterligare med alternativa fakta.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Jag sade att jag tog siffrorna från den debatt som var här idag. Jag vill inte gå in på dessa minuter för jag tror inte på det eftersom det beror precis på var man hamnar. Det visar på den avsaknad av realism som finns hos regeringsblocket. Om vi diskuterar 13 eller 17 minuter, för den lilla skillnaden ska man satsa 40 miljoner och börja låna upp pengar samtidigt som vi stänger avdelningar på vårt sjukhus. Alla skattepengar hör ju ihop och någon realism måste det väl vara också.

Skulle det bli bättre för skärgårdsborna om alla skulle stå upp och säga att ”det är det här vi vill ha.” Men skärgårdsborna är förnuftiga. De är de mest ekonomiska personerna i landskapet beträffande sin egen ekonomi så jag tror också de är villiga att vara det när det gäller landskapets ekonomi.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack så mycket! Inbesparingarna som görs genom den här mångmiljonsatsningen ger möjligheter till resurser att lägga på andra saker. Dessa inbesparingar på 150 miljoner, som nämndes på 40 år, det är någonstans mellan 3½ - 4 miljoner i året. Det är pengar som går att sätta på annat än på ytterligare förändringar av trafiken i skärgården. De går också att sätta in dem i vård, skola och omsorg eller vad framtida lagting önskar.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Det har inte kommit några bättre argument från ledamot Staffas som skulle få mig att ändra åsikt om att detta är en vansinnig satsning. Det enda som kan lösa någonting är en fast förbindelse. Då först kan vi börja spara pengar och då först kan skärgården också utvecklas. De här pengarna kan man väl använda till nyttigare saker än några minuters inbesparingar eftersom driftsutgifterna kommer att bli desamma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Ltl Bert Häggblom undrar hur man ringer till polisen. Telefonnumret är 527 100 och de är tillgängliga mellan klockan 09.00 och 16.00. Har man frågor kan man ringa dit. Sedan har man valt att strukturera sin organisation så att man har en alarmcentral som tar emot - precis som jag tog upp i mitt anförande - och sorterar ut den stora mängden av människor som behöver hjälp på olika sätt. Det är ett sätt att inte skapa kaos, så att man börjar ringa till flera olika ställen, utan att man så snabbt som möjligt får den hjälp som man behöver.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det är en enorm irritation att man ska ringa 112. Det finns ett motstånd hos medborgarna att ringa 112 om man ser någonting som är felaktigt i vårt samhälle. Då gör man det inte. Vi har narkotika, som det har framkommit i drogdebatterna i lagtinget, och det finns folk som skulle kunna ringa men som drar sig för att ringa 112, för då tror man att det gäller brandkår eller ambulans och inte polis och man vill inte störa på det sättet. Det är en tröskelfråga för medborgarna.

Varför har man fört in trösklar? Och de här mottagningarna, jag gillar inte att man kommer till glasburar. Vårt samhälle håller på att stängas alltmer. Vi ska ha en ”öppen” polis dit medborgarna kan vända sig oberoende av tidpunkt på dygnet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det är uppenbarligen en kommunikationsbrist där vi måste bli bättre med att diskutera och undervisa vår befolkning. Vi har tidigare haft ”Polisens dag”, där man kunnat diskutera sådana här saker. Men kanske vi måste gå ut med mera information. Vardagar mellan 09.00 och 16.00 kan man faktiskt ringa direkt till polisen på nummer 527 100. Men om det är någon annan tid på dygnet som man känner att man behöver hjälp så ringer man 112. Man behöver inte vara rädd för det. Dom man pratar med gör bedömningen vilket hjälpbehovet är. Ringer man och säger att ”jag tycker att det är två filurer utanför min balkong som jag tycker gör något konstigt”, så inte skickar de dit ambulansen. Då bedömer de vem de skickar dit.

Däremot vet jag att det framförallt är många ur den äldre generationen som gärna skulle ha ett annat telefonnummer. Vi måste upplysa dem om det nya systemet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det här visar att det inte finns någon lyhördhet från nuvarande polisstyrelse. Jag uppfattade den tidigare polisstyrelsen som totalt enig i den här frågan och att en ändring skulle komma till stånd. Men efter regeringsskiftet så har det skett en förändring som representeras av ltl Sara Kemetter som säger ”nej, vi ska undervisa folk i stället hur man ska komma fram till polisen.” Det är fel. Det ska vara ett så enkelt och lätt system så att folk kan ringa till polisen vilken tid på dygnet som helst när de behöver hjälp.