Plenum den 28 april 2017 kl. 09. 30


Talmannen Tiden är ute! Minister Mats Perämaa, replik



Yüklə 473,43 Kb.
səhifə3/9
tarix03.12.2017
ölçüsü473,43 Kb.
#33653
1   2   3   4   5   6   7   8   9

Talmannen

Tiden är ute!



Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Landskapsregeringen kommer att satsa på kortrutt och föreslår det. Vi ska spara pengar på det. Sedan kommer vi att gå över till att se till att det görs reinvesteringar i hela vägnätet och de broar som redan finns. Det här måste göras. Allt det som är ogjort måste göras.

Vad gäller investeringsreserveringen så föreslår landskapsregeringen ingen förändring till den delen i den här tilläggsbudgeten. Den frågan behandlades tidigare i ordinarie budget och den frågan diskuterades i finans- och näringsutskottet. Vi gav våra skäl till varför det gjordes. Den har behandlats där redan, men den får gärna behandlas en gång till. Men vi ska komma ihåg att en del av det underskott som ltl Runar Karlsson påstår att finns i ekonomin grundar sig på PAF-snurran, där PAF-medel budgeterats om detta år och som har budgeterats tidigare. Det är ingen rättvisande bild som ltl Runar Karlsson för fram.

Ltl Runar Karlsson, replik

Visst är det rättvisande! Det står 8 402 000 euro i överskott. Så står det! Sedan har man har lagt till en reservering på 18 miljoner - inom det kommunala har landskapet gått in för liknande sätt att göra bokföring och resultaträkning - vilket man inte får göra, inte ens i ett bokslut. Man får reservera högst ett resultat på noll, inte att man får minus. Här har de gjort det, till och med i budgeten. Det förekommer ingen annanstans i hela världen vill jag påstå. Det är för att visa ålänningarna att ”vi har det dåligt ställt och ni får sämre service!” Det är det som det handlar om.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag tänker faktiskt ta vid där ledamoten Karlsson avslutade sitt förra replikskifte och som mycket av anförandet också gick ut på. Man hävdar att regeringsblocket skulle göra onödiga inbesparingar, trots att man har en väldigt god ekonomi.

Kan ltl Runar Karlsson ge någon form av skäligt argument för att någon politiker någonsin skulle göra så?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! När man på ett felaktigt sätt visar att en budget ligger på minus så signalerar man, att när vi ligger på minus så måste vi strypa servicen. Eftersom ålänningarna i grunden är ekonomiska, och kanske också snåla, så är det klart att man säger att ”jo nej, det är klart att vi backar, ni får ge oss sämre service, vi vet att pengarna är slut och att vi håller på att bli skuldsatta.” Sedan visar det i stället på ett överskott. Det är ju helt vilseledande.



Ltl Ingrid Johansson, replik

Ledamoten Karlsson svarade inte på något sätt på min frågeställning. Det finns ingen politiker som inte skulle vilja ge mera pengar till ÅHS och till gymnasieskolan. Däremot ser vi att vi har allvarliga strukturella problem i den åländska ekonomin. Jag kan inte för mitt liv förstå varför Centern väljer att blunda för detta faktum. Vi behöver bygga för en framtid där vi vet att de offentliga utgifterna bara kommer att bli större. Vi har de bästa förutsättningarna i dag att ha en hållbar ekonomi och bygga framåt och skapa resursbanker för framtiden och göra omställningar. Det gör vi också! Men nu när vi t.ex. satsar på skärgårdstrafiken, för att minska på driftskostnaderna och förbättra förutsättningarna i skärgården för ett blomstrande liv, ja då säger Centern nej. Alla regionalpolitiska satsningar ska tydligen osolidariskt gå till fasta Åland.



Ltl Runar Karlsson, replik

Centern blir ofta beskylld för det ena och det andra. Centern har varit med i regeringen sedan 1970-talet. Vi skäms inte för vad vi har gjort för skärgården. Vi skäms inte för de utbyggnader vi har gjort och vi skäms inte för de satsningar som vi har gjort. Åland har världens bästa skärgårdstrafik.

Sedan är det så med att spara att man pratar om strukturella satsningar, effektivare välfärd och omstruktureringar. Det är sådant som jag är allergisk mot. Det betyder försämringar, försämringar och försämringar. Att försämra sjukvården har aldrig någonsin betalat sig, ledamot Johansson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Sara Kemetter, replik

Tack herr talman! Ltl Runar Karlsson lyfter fram behovet av mera resurser hos polisen för att arbeta med det drogförebyggande arbetet. Jag skulle säga att ur ett totalekonomiskt perspektiv så är det viktigt att inte bara polisen har möjlighet att arbeta med den här frågan utan det är också en stor fråga för kommunerna att satsa på det förebyggande arbetet, allt från skola och fältare till social verksamhet. Det här är ett samhällsbygge och ett arbete som vi måste göra på alla plan.

Det är otroligt glädjande det vi kunde höra i media igår, men också fick höra i liberalernas gruppanförande. Nu har vi två ungdomspoliser som blir ordinarie, så att säga inom ram, och vi har ännu ett stort arbete framför oss med att få de resterande tre tjänsterna till ordinarie. Vi går starkt framåt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman. Jag håller helt med ltl Sara Kemetter att det förebyggande arbetet i skolorna är det viktigaste. Då blir man förvånad när landskapsregeringen säger att man ska minska landskapsandelarna med 4 miljoner, varav en stor del blir en minskning på skolorna. Det är kontraproduktivt, ledamot Kemetter.

Jag kan använda Saltvik igen. Man gjorde en undersökning en gång mellan en skola i Saltvik och en skola i riket. I Saltvik hade man 40 procent fler anställda lärare. Så ser det ut på stora delar av Åland. Man har flera lärare på Åland just för att motverka drogerna och att förhindra att ungdomarna ska börja med droger. Det är det som det handlar om. Jag håller fullständigt med ltl Sara Kemetter att det är där vi ska satsa. Men låt oss göra det då!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack herr talman! Tack för den passningen ledamot Karlsson! Det är ju faktiskt så, om man tittar på det bokslut som de åländska kommunerna har gjort, så har det gått väldigt mycket bättre för alla kommuner. Vi har gjort överskott i Saltvik men också i Mariehamn. Det beror på, så som jag tolkar det, att vi går mot bättre tider och det går bra för vårt näringsliv. Vi ser stora ökningar av samfundsskatterna. Är det då inte rimligt att man från landskapsregeringens sida balanserar upp det här. Det betyder inte att man som kommunpolitiker i Saltvik skulle sluta satsa på sina skolor när man nu gör ett överskott. Eller är det så att man då ska sänka skatten?



Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag vet inte vad andra kommuner tänker göra, men i Saltvik så kommer vi knappast att sänka skatter utan vi kommer att satsa på skolor och äldreomsorg. Vi har ett stort investeringspaket framför oss. Vi har sparat pengar till det och nu kommer vi att se till att de pengarna kommer till ett bra ändamål. Det är det som det handlar om. I Jomala är det samma sak. Man har sparat många miljoner för att kunna satsa på invånarna och för att på sikt förebygga drogproblematiken som just nu håller på att grassera på Åland. Många andra kommuner gör på samma sätt.

Vi är i den unika situationen på Åland att vi kan spara till våra investeringar. Det finns ingen kommun i riket som kan göra det. De lånar till investeringar och sedan måste de betala ränta och amortera. Vi har kunnat spara till en stor del. Nettoskulden för de åländska kommunerna ligger på 30 miljoner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Mikael Staffas, replik

Tack herr talman! Jag satt i tankarna och trodde att jag satt i en bingosal för jag hörde en massa tal ropas ut – 80, 20, 120, 40 och 60. Jag visste inte var vi var. Sedan förstod jag att det var ledamoten Karlsson som pratade om sina fake news vad gäller kostnaderna för kortrutten.

De reflektioner som jag också gjorde under det anförande som ledamot Karlsson höll, så hade vi varit mer än halvvägs på väg till Föglö med den nya kortrutten och de nya färjepassen mellan fasta Åland och Föglö. Man kan använda tiden till mycket. Det hade varit rätt roligt att komma till Föglö.

Jag reagerade över att ledamoten tyckte att vi ska lägga ner kortrutten. Då undrar jag hur man ska klara av de mål som man har, att vi år 2030 ska halvera de fossila bränslen som man har gällande skärgårdstrafiken?



Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det tror jag inte man kan lösa genom att förändra trafiken på det här sättet. Jag är nästan övertygad om att färjetrafiken kommer att ha ungefär samma volymer i stort sett. Säkert kan det bli något mindre. Visst kan man säga att vi borde bygga ihop hela skärgården med fasta Åland för att slippa koldioxidutsläpp från våra skärgårdsfärjor. Det är säkert ett argument. Men jag tror inte att vi har råd till det om vi samtidigt ska kunna upprätthålla annan service till medborgarna. Så är det!



Ltl Mikael Staffas, replik

Så ledamot Karlsson tycker att vi ska offra vår miljö för skola, vård och omsorg när vi har alternativ som inte tilltalar ltl Karlsson? - att vi ska satsa pengar på skärgården och få den till en livskraftig miljö och ett område dit folk vill flytta för att det blir lättare att ta sig till centralorterna.



Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, jag tycker att skärgården är fantastisk. Där finns en underbar natur och de som bor där har en fantastisk miljö. Problemet hittills har varit att befolkningen hela tiden minskar. Det är klart att vi måste satsa på något vis. Men att nu komma till lagtinget med en A4-sida och begära att man ska få gå till banken och låna 40 miljoner som kanske blir 60, 70 eller 80 miljoner, det tycker jag nog är lite väl magstarkt måste jag säga. Jag är nog tveksam till den här satsningen överhuvudtaget. Det är för mycket pengar som kommer att drabba så mycket annat inom Åland vad gäller det ekonomiska. Jag tror helt enkelt att vi inte har råd.

Sedan är det även miljömässigt diskutabelt eftersom det gör våldsamma ingrepp på naturen rent fysiskt. Man spränger ju nästan bort en halv holme som är 18 meter hög.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack herr talman! Jag tror att Centerns strategi i den här frågan nu blir ganska blottlagd. Man har i mandatperiod efter mandatperiod jobbat med det här. Man har haft ministrar och tjänstemän som man har låtit tro att det här faktiskt är något som man har haft för avsikt att genomföra och låtit taxametern ticka. Man har jobbat år ut och år in för att sedan, när tiden är den rätta, begrava det i stillhet. Det är väl det som har varit planen från start.

I åtminstone tre mandatperioder så har man jobbat med det här. Jag minns att trafikminister Thörnroos lade ned sin själ och sitt hjärta i det här projektet. Förutom att hon ville ha det här så ville hon också ha en bro över Prästösund som var den jättestora investeringen.

Jag måste säga att jag inte trodde att man kunde bli mer populistisk än så här, men jag har tydligen haft fel.



Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag skulle mera kalla det för ansvarsfull, ekonomisk politik. Jag har själv varit med som trafikminister och jobbat intensivt och trott på en kortrutt, den optimala kortrutten till Föglö med en tunnel. Jag grävde hårt och jag satsade 200 000 på undersökningar och trodde faktiskt på det.

Sedan visade det sig ganska snabbt att det inte fanns någon politisk majoritet i lagtinget för det, så man lade ner det. Det är så det fungerar när man sitter i regeringen som minister, då jobbar man hårt för någonting som man tror på. Någon gång kommer man till den ändan att man måste ta beslut. Okej, man har satsat ganska mycket pengar i undersökningar men är man beredd att våga gå vidare? Så är det i det här projektet också. Jag tycker att det är för stor risk och det kostar för mycket pengar.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Man har suttit och administrerat det här projektet i mandatperioder för husfridens skull och för att hålla ihop regeringar där den här viljan har funnits. Det blir ganska blottlagt att det har varit modellen och att man antagligen också skulle ha fortsatt på samma sätt under den här mandatperioden. Det här är sanningens minut. Börjar man prata om extra anslag i det här skedet, börjar man tala om att man inte får ta lån, då betyder det att man inte har för avsikt att förverkliga det heller. Vi är där nu. Har det funnits någon realism och någon vilja i det här från start eller har det bara varit att administrera för maktens och husfridens skull?



Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag har sett utredningar ända från början av 1970-talet med ganska digna luntor som man har lagt ner tid och pengar på. Inte har man gjort någonting av det för det.

Jag är lite förvånad över att vice lantrådet - som är hållbarhetsminister - går med på att förstöra jungfrulig mark genom att gå tvärs över en holme som i princip är helt orörd. Men det är ju så. Vackra ord blir det ibland och sedan, då verkligheten kommer emot, så är man beredd att köra på och inte bry sig om desto mer, åtminstone inte om den fysiska miljön.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Tony Wikström, replik

Tack herr talman! Centern brukar ofta prata om att hela Åland ska leva. Jag ska erkänna att jag har varit skeptisk till den här satsningen, men jag tycker att det minskar budgetslitaget och ger möjlighet att leva, bo och arbeta i skärgården. Jag är faktiskt nyfiken på om ltl Runar Karlsson verkligen talar för hela Centern eller är det fråga om någon sorts good cop/bad cop upplägg som man har gått in för här?



Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det återstår att se efter att utskottet har behandlat det här, när det kommer tillbaka, hur beslutet blir och om det blir omröstningar och vem som röstar för vad. Det ska ju behandlas i utskottet förstås och det ska väl ge någonting matnyttigt antar jag.

Återigen till skärgården - Centern har ju varit med och byggt ut skärgårdstrafiken till vad den är idag. Vi har nog en av världens bästa skärgårdstrafik vill jag påstå. Tyvärr har det inte räckt trots att befolkningen minskar dramatiskt i vissa kommuner. Det är ett dilemma. Ska man satsa 40, 50, 60 eller 80 miljoner, eller vad det nu blir, så kanske det inte hjälper. Kanske befolkningen fortsätter att minska. Vad finns det för garantier att det här ska bli ett lyft? Det är en avvägning. Lönar det sig eller lönar de sig inte. Det finns det säkert olika åsikter om. Det är lite väl vågat.

Talmannen

Tiden är ute!



Ltl Tony Wikström, replik

Herr talman! Jag har inget emot en saklig, politisk debatt där man väger för- och nackdelar. Det finns en ganska stark och föraktfull ton mot en del skärgårdsbor i just den här frågan från ltl Runar Karlssons sida. T.ex. på Facebook säger han att om man tänker plöja ner 60-80 miljoner i kortrutt, för några hundra personer, så lär väl ekonomin rasa. Det är ett tråkigt resonemang tycker jag. Ännu tråkigare är det att ställa sjukvården mot skärgårdstrafiken, vilket ltl Runar Karlsson mycket väl vet att man inte kan göra så här i en handvändning inom politiken.



Ltl Runar Karlsson, replik

Föraktfullt och föraktfullt! Jag har jobbat som trafikminister i sex år och jag var ofta ut i skärgården och var väl den som inrättade en ny linje mellan Åva och Jurmo. Vi fick fram uppemot 13-14 miljoner för en ny färja som dubblade kapaciteten för Föglö och jag har kämpat för en tunnel, så nog tycker jag att jag har visat att jag jobbar för skärgården. Skärgården har en fantastisk trafik och det ska den ha. Men man kan inte ta det här projektet, det är helt enkelt för stor risk ekonomiskt. Därför är vi tveksamma till det här.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är fantastiskt! Här har Centern haft allt ifrån lantråd, finansminister, infrastrukturminister, tidigare trafikminister, vilket också ltl Runar Karlsson själv har varit. Vi har nu plöjt ner över 2 miljoner euro i projektet kortrutt. Nu vill man dra i handbromsen och säger ”nej, vi tänker inte genomföra det här, vi är inte med på det.” Jag förstår det inte måste jag säga. Visst kan man ha dubier och visst kan man ha olika perspektiv när man ser på den här frågan, men det är inte det resonemanget som man nu för från Centerns sida. Man säger bara ”stop!”

Jag skulle vilja höra - Vad vill Centern med skärgården?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Bara för att man sätter igång en planering och en undersökning så betyder det inte att man ska bygga ett projekt. Det är ju därför man gör en undersökning, för att titta på vilka möjligheter det finns för att få fram en mer exakt prislapp osv.

Tänk ifall detta projekt blir dubbelt dyrare. Ska man då säga att ”jo, jo, vi har satsat så mycket pengar i undersökningar så vi måste bygga det.” Inte är det på det sättet man gör. Det görs undersökningar och sedan ska det tas beslut. Om det var så att man sade ja med ja-knappen när man beviljade pengar för undersökningar så då vore det ju märkligt.

Vad Centern vill med skärgården? Ja vi har en bra trafik. Se vilken fantastisk trafik man har idag! Det anses vara en jättebra trafik. Sedan vill man alltid ha det bättre, så är vi ålänningar, vi vill alltid ha bättre service, oberoende vad det är.



Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Som boende i skärgården har jag nämligen gjort mitt för att öka på befolkningen i skärgården och jag välkomnar många, många fler att göra det. Det går alldeles fantastiskt bra att bo där. Men det går inte att pendla från alla kommuner till ett jobb inne i Mariehamn. Så fantastisk är inte trafiken. Det finns mycket att förbättra vad gäller det.

Jag är kanske så naiv att jag trodde på vtm Veronica Thörnroos när hon drev den här frågan framför sig med en intensitet, verkligen. Jag trodde på att man från hela Centern ville göra någonting. Att man inte ett eller två år senare säger stopp och belägg. Jag förstår mig inte på den politiken som är hit och dit. Det är ju det här man kritiserar ute i samhället, att man inte kommer till skott. Nu är vi nära!

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Fru talman! Politik hit och dit. Vtm Veronica Thörnroos åstadkom en privatisering av hela skärgårdstrafiken, med mycket stark vilja, vilket betydde inbesparingar på ungefär 3-4 miljoner på skärgårdstrafiken. Det beslut som hon tog garanterar i praktiken 3 miljoner mer skärgårdstrafik, om man säger så. Så det var ett fantastiskt jobb.

Sedan krävs det säkert också en kortrutt. Någon gång kommer man till den situationen då man måste säga ja eller nej till ett projekt. Då måste man ställa frågan om man verkligen har råd att gå till banken och låna 40, 50 eller 60 miljoner eller vad det nu blir. Det är jag tveksam till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Ltl Runar Karlsson påstår att vi har en riktigt bra ekonomi och att vi hade sämre ekonomi förut. När vi hade sämre ekonomi så sade ltl Runar Karlsson, jag läser upp ett citat från det stenografiska protokollet - det gäller alltså Västra Föglö och tunneln som då var 60-70 miljoner, jag tror också att vtm Veronica Thörnroos uppskattade tunnelsatsningen till 200 miljoner någon gång. Då sade ltl Runar Karlsson så här - ”Oberoende med dagens kostnader för färjetrafiken till Föglö på 2-3 miljoner, inklusive kapitalkostnader per år, så skulle det garantera att betala sig tillbaka fast tunneln skulle kosta det som vi kalkylerade med tidigare.” Alltså en satsning på någonstans mellan 60-70 miljoner euro eller 200 miljoner som också har nämnts.

Nu är det 40 miljoner som är satsningen och som ska betala sig tillbaka. Varför är det inte okej nu när vi har bättre ekonomi enligt ltl Runar Karlsson?

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Det är en jättestor skillnad rent ekonomiskt mellan de två projekten. Med en tunnel så behöver du noll färja mellan Svinö och Föglö. Med det här projektet så måste du fortfarande ha en färja som kostar ungefär lika mycket som idag. Det finns ju inga inbesparingar alls. Tunnelprojektet drev jag men politiskt sade man nej, fast man hade lagt ner undersökningspengar. Man fick förstås acceptera det. Så är det att vara minister i en regering. Inte får man igenom alla ambitioner som man vill.



Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Satsningar på många tiotalsmiljoner euro mer, för att spara in pengar, var okej enligt ltl Runar Karlsson, men en mindre satsning, som också sparar in pengar, med mer exakta och mer genomarbetade kalkyler som finns idag är inte okej. Det här hänger inte ihop. Hur fungerar ltl Runar Karlssons ekonomiska politik? Det här är ju jättemärkligt. Det har börjats med alternativa fakta och det är en ny ekonomisk politik. Det stämmer inte. Har det inte mera att göra med att man nu står i opposition och vill förhindra allting. Hur tänker man egentligen? Jag förstår inte alls det här.



Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vill förhindra och vill förhindra! Oppositionen har inte några majoriteter. Det är klart att om regeringen vill gå till banken och låna 40, 50 eller 60 miljoner för att skuldsätta Åland och sedan fortsätta med skuldsättningen, när man är tvungen att göra andra investeringar, så har man den makten. Men det är absolut helt fel.

Återigen. Tunneln är ett helt annat projekt än vad det här är. Tunneln tar ju bort en hel linje men det gör inte det här. Linjen finns ju kvar, i stort sett oförändrad men några minuter kortare. Men det blir ju ingen inbesparing i det. Det här är nog ett alldeles för vågat projekt vill jag påstå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Man blir fundersam när man hör ledamot Karlssons anförande. Jag var t.o.m. så upprörd så jag tänkte göra som Chrusse en gång gjorde, ta av mig skon och slå den i talarstolen! Men jag ska bara göra det med ord.

Tanken med hela kortruttsutbyggnaden är att man ska spara in driftskostnader. Att låna 40 miljoner, eller något i den stilen, för att kunna spara in driftskostnader på trafiken, det är ett klokt drag. Genom de inbesparingar som vi gör på driftskostnaderna så visar beräkningarna nu att inom 14-15 år så har vi pengarna tillbaka. Efter det har vi resurser att lägga på de mjuka värdena som ledamot Karlsson ofta pratar om.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag kan hålla med om att i östra Föglö finns det en liten inbesparingspotential om man väljer att Sottunga, Husö och Kyrkogårdsö får sämre trafik än idag. Då finns det en möjlighet att spara. Men i västra Föglö finns det ingen besparing alls, men man har valt att föra ihop dem för att dölja det.

Återigen. Om du har en färjelinje mellan Svinö och Degerby på 30 minuter eller om du har den på 23 minuter så är det ingen skillnad på driftskostnaderna när det gäller det. Du prissätter alltid en linje när du börjar på morgonen och när du slutar på kvällen. Gubbarna och gummorna ska ha lön i varje fall däremellan. Men man försöker ju mörka det. Men i östra Föglö kan det finnas en möjlighet och då blir det betydligt mindre investeringskostnader.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Ledamot Karlsson använder igen siffror som han själv vill. 30 minuter och 23 minuter. Det är inte överensstämmande med verkligheten. Samtidigt ska jag också tala om att Degerby centrum inte kan exploateras mera. Vi slipper inte fram med flera vägfiler genom byn och trafikfarorna börjar bli stora, vilket betyder att vi inte kan växa mera där. Då är det klokt att flytta trafiken från centrum. Det kommer hela Degerbyområdet att ha nytta av, fast jag vet att det finns de som räknar andra vägen, men det är ett faktum.



Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Om regeringen, och de lagtingspartier som stöder den, väljer att satsa dessa pengar och släpa ut den här herrelösa båten i havet så må man göra det. Men min fullständiga övertygelse är att det kommer att drabba andra verksamheter. Det kommer att drabba sjukvården, det kommer att drabba äldreomsorgen och det kommer att drabba skolorna, i och med att man måste skuldsätta sig. Se på andra länder med deras skuldspiraler och vilken kniptång de är i. Det är inte ansvarsfullt det här.



Yüklə 473,43 Kb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin